#3892. Addendum: Fjärdingsman Sven Persson i Långgälla, Kumla

Sedan vår blogg om Fjärdingsman Sven Persson har det tillkommit en del ytterligare information. En vän och arkivarie på Riksarkivet i Uppsala, Anders Nordebring, har givet oss mer info.

Vidare så har vår Corre Maria hittat ett tenn stop från Svenska tenn som Sven Persson fick på sin 50-års dag av Sparbanken i Kumla. Den fanns i vårt hus i Riddarhyttan.

Tenn stop av Svenskt tenn från 1943

Troligen är ett så stort stop inte värd någonting idag.

En expert på Riksarkivet som Anders kan hitta mycket information. Han skickade oss några polisrapporter, från 1931, där Sven Persson ingripit som fjärdingsman. Det visar på några typiska arbetsuppgifter för en fjärsman. Han skulle driva in skattemedel, han skulle hålla ordning på invånarna, och bura in fulla bråkstakar. Här kommer tre typiska rapporter av fjärdingsman Sven Persson i Långgälla:

Polisrapporter i Kumla polisdistrikt 1931 upprättade av fjärdingsman Sven Persson

Sven Persson blev fjärdingsman 1924 och 1928 fick de fyra fjärdingsmännen i Kumla nya förordnanden och jämställdes med polisman. Sven Persson tilldelades då det västra området av Kumla som kallades Långgälla. Lönen nämndes i dessa förordnanden som 5000 kr per år. Det var ingen dålig lön, och den skall enligt SCB motsvara 144000 kr idag.

Assistent Ninni kommer från sina besök i början av 50-talet ihåg att Sven och Svea Persson hade det gott ställt och bodde i ett eget fint hus i Åbytorp.

#3884. Fjärdingsman Sven Persson i Åbytorp och Kumla

Det är sorligt hur fort ett livs gärning glöms bort?? Två eller tre generationer och det mesta är borta?? Spåren försvinner om det inte är en stormrik person som byggt storverk??

Den lilla byggaren av industrisamhället, han eller hon, som lade grunden till det som finns idag, är nästan helt osynlig?? Förutom några noteringar i kyrkböckerna.

Det slog mig när assistent Ninni berättade att hennes morfar Sven lärde henne att räkna pengar i hans stora portmonnä?? Den hade alltid olika innehåll och var full?? Det var på den tiden, 40-talet, då det fanns minst åtta olika myntslag. Morfar var Ninnis idol och han bodde i den lilla orten Åbytorp utanför Kumla. Ninni berättade att han var fjärdingsman och red på en häst??

De flesta idag vet inte vad en fjärdingsman var för en figur?? I folkmun kallades han fjärsman och då kanske någon minns att en sådan fanns det i Åsa-Nisse filmerna?? Fjärdingsman fanns i varje kommun efter 1850 och finns dokumenterade sedan Gustav Vasa tiden. Man delade in samhällen i fyra delar och i varje del valdes en fjärdingsman. Det var en statlig förtroende tjänst med något under 100 kr i årslön. Det var alltså en deltidstjänst och vanligen var det en lantbrukare som hade det på deltid då lönen motsvara ungefär en dags arbete i veckan.

Ninnis morfar var fjärdingsman under tiden 1924-1953.

Fjärdingsman Sven Persson i Åbytorp utanför Kumla

Men vad gjorde Sven Persson?? Det finns ett hjälpmedel idag, internet?? Efter några dagar letande kunde man komma fram följande CV för Sven:

Sven Hjalmar Persson född den 21 Maj 1893 i Kumla

Föräldrar: Skomakarmästare P J Karlsson och Olivia Karlsson

Utbildning: Folkskola, Korpral vid K1

Fjärdingsman i Åbytorp och Kumla 1924-1953

Styrelseledamot i Kumla Sparbank 1941-1954, ordförande 1951

Ledamot i kommunalfullmäktige, kyrkofullmäktige, taxeringsnämnden och hälsovårdsnämnden

Han blev alltså fjärdingsman vid 21 års ålder?? –inte illa för en nybliven korpral?? Det måste betyda att han hade stöd av inflytelserika vänner?? Han var vid den här tiden politisk aktiv i partiet Frisinnade (som senare gick samman med Folkpartiet) som vid den tiden var största parti i Åbytorp. Hans far finns inte med i makteliten i Kumla vid den här tiden och man skall inte förväxla fadern med namnen P J Carlsson, kallad Kumla-kungen vid tiden 1880-1910. Han var bland de rikaste i landet och styrde Kumla totalt i slutet 1800-talet. Kom ihåg att Kumla var centrum för skohandeln i landet vid den här tiden.

Svaret på Svens framgång var nog att hans närmaste jaktkompis var lantbrukaren Gottfrid Andersson:

Svens jaktkompis Gottfrid Andersson från Södra Sanna med skjuten räv

Gottfrid var son till storpampen häradsdomare A G Andersson på gården Södra Sanna och han hade naturligtvis kontakt med Svens chef, länsman i Kumla, Anders Velin. Häradsdomaren hade en son Fil lic. Per Samzelius som var förste riksarkivarie i Stockholm. Allt detta kan ju ha hjälpt när Sven valdes till fjärdingsman.

Men vad gjorde då Sven som fjärdingsman?? Han höll ordning på Åbytorp och Kumla och man skall veta att på den här hade man respekt för myndighetsperson vid staten. Det minsta gruff med fjärdingsman och det var risk för fängelse. Ofta hade fjärdingsman hårda nyper och var stark. De var dessutom beväpnade med sabel, och batong. Men även revolver var vanligt vapen. Ninni berättar att Sven kunde rida ned till tattar- och zigenarlägret i Kumlas grusgrop när det blev bråkigt där??

Hur såg då fjärdingsman ut:

Fjärdingsman till häst i Kumla. Lägg märke till piskan.

Bilden ovan finns hos Sven Perssons barnbarn, men det är troligen inte Sven på hästen. Hos Svens dödsbo fanns även revolvern med de här beteckningarna:

Beteckningar på Fjärdingsman Sven Perssons revolver

Är det någon vapenexpert som kan säga vad de betyder?? Svens vackra sabel har barnbarnen lekt så hårt med att den gick sönder och kastades??

Sven var naturligtvis betydelsefull i Kumlas samhälle. Om man sitter i kommunalfullmäktige och styrelsen för Kumla Sparbank och dessutom sitter i taxeringsnämnden och dessutom driver in skatteskulder. Ja då har man förtroende. Det kan påpekas att fjärdingsman kunde självständigt besluta om att en person inte hade medel att betala skatten och därmed kunde göra en person skattebefriad för ett år. Det förekom till och med att fjärdingsman Lars-Emil Larsson, som var rik bonde, på slutet av 1800-talet betalade skatteskulden på några kronor för en fattig invånare i Kumla. Gissa om fjärdingsmän hade respekt med sig.

I Kumlas Sparbanks styrelse satt det inflytelserika personer:

Sparbankens styrelse samlad i direktörsrummet i gamla bankhuset 1951. Sittande: styrelsens ordförande lantbrukaren Johan Johansson i Södra Mos. Stående från vänster: direktör Erik Samzelius, boktryckare Nils Helander, lantbrukare och fd fjärdingsman, Lars Emil Larsson, Örsta, kyrkvärd Arvid Ericsson, Kumla by, bankdirektör Josef Larsson och nyvald ordförande fjärdingsman Sven Persson, Åbytorp.

.

I det här gänget finns det en son till tidigare nämnda häradsdomare Anderson, nämligen direktör Erik Samzelius, alltså en bror till jaktkompisen Gottfrid. En inflytelserik person är också boktryckare Nils Helander, som i många år gav ut den mycket informativa Kumla Julblad. Bilden ovan kan du finna här.

Det märkliga är att man kan finna information om fjärdingsman Sven Persson på internet, till och med en bild.

Fjärdingsman Sven Persson i Kumla stads bildarkiv

Man förstår att Sven Persson var en i Kumla uppskattad person då han av Kumla Sparbank fick en vacker jordglob i 70-års present:

Svens 70-års present från Kumla Sparbank

Seniorplåtis hade förmånen och glädjen att träffa och språka med Sven och jag kan intyga att han var en vänlig och timid man som till och med var intresserad av att fråga ut en nybakad kemiingenjör .

På äldre dagar brevväxlade han regelbundet med dotterdottern Ninni medan hon gick sin sjuksköterskeutbildning. Hans handstil var mycket driven och vackert formad av hans vackert långfingrade händer. De kunde säkert nypa till en bråkstake på sin tid som fjärdingsman.