#3859. Fullsatt??

Håll avståndet!!  --har ju varit normen i snart två år?? –men hur svårt kan det bli?? –två meter?? Ja, det är ju ingen tvekan att många kan ha svårt att uppskatta vad två meter är??

Nu har dock kommungubbarna i den lilla akademiska bondbyn i syd kommit upp med en lysande idé?? De har satt upp ett normgivande konstverk utanför Konsthallen??

Där finns nu en cirkel som har diametern två meter?? --och i den  får bara en person vistas åt gången?? MEN VAD HÄNDER?? –jo några har missuppfattat detta och i stället tycks tro att så många som möjligt skall få plats inom cirkeln!!

Fullt inom tvåmeters cirkeln i Lund anno 2022-01-17

#3857. Ovanlig?? --Canon Serenar glugg från 1951??

Det här objektivet slutar inte att förvåna mig?? Det mesta är udda med det?? –det finns mindre än 300 kända idag?? Det byggdes och ändrades på Canon?? –i en brytningstid i Japan 1951.

Vi har beskrivit den här gluggen i två tidigare bloggar, här och här: 

Canon Serenar f:3,5 50mm i rätt miljö

Det här objektivet har en Tessar typ av linskombination?? –och liknar Leicas berömda Elmar objektiv. Men har 8 bländar blad och sitter mellan andra och tredje linsen. Hos Elmar sitter det mellan första och andra linsen. Antagligen gjordes denna ”försämring” av ekonomiska skäl. Detta var en billig standard glugg för Canon II kameran.

Seniorplåtis har under flera månader använt denna glugg på en Sony a7RII med Techart Pro adapter. Detta betyder att man får autofokus. Anti-reflex behandlingen är blåtonad och påverkar något färgåtergivningen i RAW bilden. Det är dock inga problem att plocka fram den färg du vill ha med LR och PS. Här kommer några bilder från olika ljusförhållanden, men alla med bländare 3.5.

En dag med Canon Serenar f:3.5 50mm  i Lund anno 2022-01-17

Betyg för gluggen blir ****!!

#3856. Den rosa papperskorgen??

Det händer mycke dramatiskt i den lilla akademiska bondbyn i syd?? –en rosa papperskorg har tagit upp en parkeringsplats på torget i byn?? Man undrar varför det blev så??

Var kom den ifrån??

Rosa papperskorg har parkerat perfekt på Mårtenstorget i Lund anno 2022-01-17

Nu råkade seniorplåtis se när den rosa papperskorgen parkerade därstädes?? Transportmedlet var en helt lagom stark vind från västnordväst?? Från en plats som är i starkt behov denna korg??

Här skedde den rosa papperskorgens start i fönvinden:

Den rosa papperskorgens normala arbetsplats på Mårtenstorget

Bilden är tagen genom ett gammalt Canon Serenar 50mm f:3.5 objektiv med full glugg.

#3853. Bilden kanske påminner dig?? –om en åldrad Dxxx kopia??

Det slog mig direkt?? –inte omgivningarna?? –utan mannen som gick mot mig?? Han påminde mig om någonting som jag hade sett många gånger?? –på bild?? Du kanske ser samma berömda person på bild??

Många bilder bak i tiden har blivit klassiker som många sparat under skalpen. Det kan va olika orsaker till att de fastnat?? –men det är själva bilden som sitter fast där inne??

Bland fotografer är detta en klassisk bild?? –men också bland idoldyrkande ungdomar från den tiden?? Nu får vi se om jag träffat rätt??

Äldre man på väg i Lund anno 2022-01-17

Bilden är fångad med ett gammalt Canon Serenar 50mm f:3.5 från 1951.Med full glugg.

#3847. Reda och oreda??

Ordning och reda i det yttre, som hos trianglar?? –behöver inte betyda ett ordnat inre?? Lika lite som oordning i det yttre?? –alltid ger oordning i det inre??

Detta gäller inte i naturen?? –lika lite som det gäller människan?? Som ju ofta sätter sig över naturen?? –och tror vi är nästan felfria??

Är det ordning eller oordning i Lund anno 2022-01-17

Vad gäller naturen så har studier visat att till synes perfekta kristaller med väl definierade vinklar mellan existerande ytor följer strikta matematiska och geometriska lagar för varje kristallsystem. Men det betyder inte att det att allt är perfekt?? –det finns lokala felaktigheter och strukturfel?? Ganska många i en del fall. Om dessa felaktigheter inte fanns så skulle halvledare inte finnas??

Men om man tittar på träd så skulle man tro att det skulle vara totalt kaos och ingen ordning alls i tillväxten och den interna strukturen. Så enkelt är det inte. Här finns det en närordning mellan mycket välordnade atomer bundna tillsammans i specifika molekyler.

Så närordning och fjärrordning spelaren en avgörande roll i vårexistens??

 Bild genom en Canon Serenar glugg från 1951 och bländare 3.5