#1564. Rallaren?? –han som visste hur man gjorde??

Det fanns en tid i ”Landet utom sig”?? –då det byggdes järnvägar?? –för transporter av gods och människor?? –från nästan alla kommuner?? –i det avlånga landet.

Till att börja med drogs tågen av koleldade ånglok?? –men i Norge och Sverige elektrifierades de mest trafikerade banorna?? –efter första världskriget.

För ungdomarna kan det vara intressant att se hur kartan såg ut i Norden 1904?? –med järnvägarna markerade?? –kolla här.

Bygga nya järnvägar genom vårt kuperade land var inget latmansgöra?? –hårt kroppsarbete krävdes. Vi glömmer lätt bort idag, att om man inte hade en högre utbildning på den tiden?? –så återstod för de flesta bara stenhårt jobb med muskler?? –för att försörja sig?? –ingen blev kändis?? –i någon TV-såpa??

Min farfar, Harvar Ferdinand Emilsson -92, var rallare i många år?? Han byggde järnvägar i norr och syd och Norge!! –var det än behövdes en stark arm?? –och en klurighet?? –om hur man bygger en järnväg??

Han var förman vid 22 års ålder?? –då stickspårtet till Bäckegruvan byggdes från Riddarhyttan station till gruvan år 1914?? Han står där med slokhatten, nära loket.

Man hittar den här bilden på samlingsportalen.se där Sveriges järnvägsmuseum har lagt ut sitt bildarkiv. En guldgruva?? –för fantasiska bilder från vår järnvägshistoria.

Min farfar pensionerads på 50-talet som överbanmästare. Han köpte, på auktion, ett SJ hus, byggt 1917, i Riddarhyttan. Här levde han sina år som pensionär. Så här såg han ut tillsammans med sin Maria, min farmor.

Halvar Ferdinand Emilsson med hustru Maria (född Bovin) anno 1968

Det är inte utan att jag beundrar den här kärva syndikalisten. På något sätt gjorde han samma klassresa som seniorplåtis?? Åtminstone åkte Halvar första klass gratis som banmästare.

#1562. Syl i vädret?? –för det mesta??

Det synes som det viktigaste idag?? --det är att få en syl i vädret?? –inte att få någonting gjort?? Man måste visa upp sig?? –utan att ta något ansvar??

Ty ansvar skall man undvika?? –det leder bara till jobb?? –med att lösa problem??

Ett avslöjande exempel på detta är våra järnvägars nästan totala förfall?? Vi blåögda svenskar har aningslöst och ansvarslöst valt politiker?? --av alla de kulörer. Vilka totalt har struntat i att underhålla vårt gemensamt ägda järnvägsnät??

Varför blev det så här?? En av många misstag var att införa ett nationellt ekonomisystem?? –baserat på kvartalsrapportering?? –av lönsamheten hos alla enheter?? Antalet enheter blev bara fler och fler?? –från starten i slutet av 60-talet?? Å varje enhet skulle vara bärande??

Det var inte något vi kom på i ”Landet utom sig”?? –detta blev antaget av marknaden som ett globalt ekonomisystem?? Helt sprunget ur datorernas möjlighet att hantera ett stort komplicerat ekonomisystem av ”räknenissar”. Vars tidsrymd helt styrdes ned till ett kvartal?? En del beslut sker nere på sekundnivå idag.

Den ledande filosofin hos en räknenisse?? –är att allt måste löna sig inom denna tidsrymd??

Detta tidsperspektiv leder till en katastrofal syn på de nationella järnvägsbolagen?? I de flesta länder i västvärden delades bolagen upp i enheter?? –huvudsakligen i räls och trafik?? De blev affärsdrivande enheter.

I de flesta kvartalskalkylerna är ”underhåll” en åsidosatt post!! Det har fört oss till ett tillstånd av en underhållsfri järnväg?? Å det hade ju politikerna ingen aning om??

Ingen vet väl idag hur man slår i en sådan här rälsspik??

Rälsspik, mer än 100 år gammal, från Riddarhyttan

Om du vill öva dig att slå i en rälsspik i en träsliper så kan du köpa nya sådana från Materialservice, på trafikverket för 4,53 kr styck.

En gång i tiden fanns det gubbar som visste hur man slog i en rälsspik, men de finns bara på bild idag hos järnvägsmuseum.

Bygge av järnvägen till Bäckegruvan 1915.