#2883. Idrottsbladet och cykelsporten i forntiden

Idag får vi nästan all information om sport från TV och rörliga bilder på nätet?? –tidningarna ger inga reportage om händelser?? –utan mest om skandaler??

Hela dagspressen är ju på fallrepet och därmed även det skrivna ordets referat av sport?? Fotograferna spelar fortfarande en viss roll för att illustrera glädje, sorg och slagsmål??

Annat var det förr i tiden?? –första halvan av 1900-talet?? Då fanns det två sätt att få reda på vad som hände?? Antigen gå dit eller läsa reportagen i Idrottsbladet eller dagstidningarna?? Ja, det var först efter andra världskriget som dagtidningarna fick sportredaktioner.

Frank press kunde cykelsport. Här Tour de France 1927.

Idrottsbladet hade de bästa sportjournalisterna, utan tvekan, några gick vidare till dagspressen och TV. Ville man läsa om cykelsport så var det Palle Brewitz på IB eller Sven P på DN som gällde. Palle var outstanding och här är halva sidan av en hel sida av hans artikel om några etapper i Tour de France 1948:

Palle Brewitz helsidesartikel om avslutade Tour de France 1948.

Palle såg flera Tourer på plats och här gör han en sammanfattning av en av de hårdaste Tourer som någonsin körts. Vi plockar några russin:

• Elementens makter rasade uppe i de ödsliga alpområdena, men regnet, kylan och t.o.m. ett flertal timmars snöfall (!) kunde inte bromsa upp den katolske fanatikern, Gino Bartali, som tog in 21 minuter på ledande fransmannen Bobet.
• I snöyran körde två pressbilar av vägen och rullade ned för bergssidan. En skribent skadades mycket alvarligt.
• De lättklädda landsvägsslavarna led ohyggligt i kylan och när de med stelfrusna fingrar skulle byta punkterade däck – praktiskt taget alla punkterade i leran –tog omläggningen för de flesta 10-12 minuter mot två-tre i vanliga fall. Man såg punkterande cyklister som med tänderna slet däcken av sina hjul – alltför valhänta och kraftlösa i fingrarna för att kunna använda dessa.
• Inte mindre än 16 man – en fjärdedel av de kvarvarande - måste utgå på de bägge svåraste bergssträckorna.
• En bergsida var så brant att en reporter som vunnit två Tourer förslog att en cyklist skulle ta sig upp först och sedan skicka ned ett rep och dra upp de andra. Bara en cyklist, bergsspecialisten Lazarides, tog sig upp per cykel. Alla andra cyklister fick gå upp för de brantaste delarna av passet.

Dä ni gubbar det var journalistik på hösta nivå. Få skribenter hade Palles flytande svenska, bara Wolf Lyberg var av samma klass.

#2765. Skalbaggen?? –bubblan?? En gång friheten!!

Vem kunde tro att vår corre i den kungliga huvudstaden byggde med legoklossar igen?? –jo rent av en Volkswagen?? Det väckte minnen tillbaka i tiden, till 1969, när vi körde ner i Europa i vår första bil??

Vår corre Mia har byggt en ”bug”

Den första bilden vi hade assistent Ninni och jag var en röd Volkswagen som vi köpte för några tusenlappar av far och mor. Vi plockade ur baksätet och fyllde bilen med konserver och ett litet gasolkök: Ett litet tvåmanna tält fick bli bostaden och vi kom hela vägen ned till Neapelbukten. Vi var ute och såg Europa i mer än en månad. Här några bilder på vår ”skalbagge” till bil:

Röd skalbagge i Europa 1969