#160. Övningskörning med turistbåt på Svalbard!! –eller ordna fotoexpeditioner i norr!! –byggd på erfarenhet!!

Plötsligt svänger gummibåten upp till akten på vår båt M/S Origa!! –alla skrattar!! Där sitter en skylt med texten ”ÖVNINGSKÖRNING”. Några av besättningen på systerbåten ”M/S Stockholm” var starkt misstänkta!! Föga anade vi ombord att det nog hade ett korn av sanning!!

Övningskörning. Svalbard 2011.

Det är populärt att ordna fotoresor till Svalbard!! –flera naturfotografer i Norge, Sverige och England organiserar sådana resor till en ganska dyr penning. Minst 4000 kr per dygn får man räkna med. Men det finns tre parter i denna business!! De är först båtrederiet, sedan resebyrån, och sist fotografen som organisatör. För en fotoresenär gäller det att kolla upp alla tre kategorierna och inse deras relationer!!.

Det finns både stora som små skepp som kör turister kring Svalbard. Kryssningsskepp och större båtar tar runt turister till huvudsakligen natursevärdheter och historiska platser. Det är stora grupper, som skall guidas runt, vilket ger dåliga möjligheter till naturfoto av klass. Båtarna skall helst ta mindre än 50 pers, helst 12-20, om man skall plåta. Det betyder att det finns bara två båtar kvar av intresse för fotografer!! De båda jag nämnde i inledningen. Båten Stockholm ägs av kaptenen Per. Den andra av ett lite bolag i Göteborg. Båda båtarna har Göteborg som hemmahamn.

Det finns inte så många resebyråer, som chartrar dessa båtar. I huvudsak är det Polar Quest (www.polarquest.se) i Göteborg, som hyr in M/S Stockholm, men även har något större båtar. Polar Quest är ett ganska stort bolag med många resor i norr och syd. De har mycket erfarna guider. Vega Expeditions (www.vegaexpeditions.se) är ett annat litet bolag, som hyr in M/S Origo. Ett tredje bolag är  Svalbard Expeditions (www.svalbardexpeditions.com) som har /N och /NN fotografer som fotograf-guider i sitt stall.

Under en fotoexpedition till Svalbard är man mycket beroende av tre personer, förutom passagerarna.

Kapten!! –han har slutordet i alla situationer. Han bestämmer kursen och platsen, baserat på sitt kunnande och sin erfarenhet. M/S Stockholms kapten Per, kör själv!! --vanligen hela sommaren, och är outstanding!! MS Origos kaptener varierar, enligt min erfarenhet, i vilja att gå till olika platser i Svalbard. Här skall man ha tur för att få en bra kapten.

Guiden!! –han eller hon skall vara en erfaren isbjörnsspanare, ty det är huvudsevärdheten i Svalbard. Guiden bestämmer dagens program med kaptenen. Polar Quest har en outstanding guide vid namn Adam. Men flera andra är utmärkta. På vår senaste fotoresa med Svalbard Expedition, var guiden en katastrof. Han spanade inte alls efter isbjörn, hand undvek dem. Detta tyder på att Svalbard Expedition inte väljer sina guider med omsorg.

Fotografguiden!! –skall var en erfaren Svalbard resenär. Han skall kunna förhandla med guide och kapten så att de bästa fotomöjligheterna erbjuds deltagarna. Vår bästa erfarenhet vad gäller fotografer är Ole Jörgen Liodden (www.naturfokus.com) från Norge.

Det framgår av detta att det är svårt att välja bra fotoresa till Svalbard. Kolla upp noga vad som erbjuds på nätet. Tyvärr så kan det ibland ändras i sista stund ändå. På vår resa med Svalbard Expeditions i år ändrades nästan allt; kaptenen bytes ut, guiden byttes ut, vi blev en dag försenade i starten, och jag tror det var en övningskörning!!

Men har man tur kan det bli en sådan här bild i alla fall:

Isbjörn, Svalbard 2011. Canon 1D III, EF100-400/4,5-5,6 L IS.

#158. Gulliga ungar!! Vita som snö!!

Ungar!! --de kan va hur gulliga som helst!! Vita!! Hoppiga!! Busiga!! Lurviga!! För stora tassar!! Bita brorsan!! –nafsa på mamma!! Ja, --det är en upplevelse för livet att se detta när solen skiner över ett förtrollat landskap.  Man vill vakna upp här!!

De var Nigel som var upp på morgonen!! –tidigt på bryggan och spanade efter små gula fläckar. Det var inte guiden!! –han sov. Nigel tycke han såg två isbjörnar på långt håll!! –styrman tyckte det samma och efter frukost sattes två gummibåtar ut för spaning. Det visade sig att båda iakttagelserna var gråa stenar. Men gruppen nyfikna plåtisar gav inte upp. Spaningen gick vidare, men efter flera timmar var de flesta beredda att ge upp och vända tillbaka till varmt kaffe på båten. Vi tar runt nästa ö också, tyckte Thomas. Å si där fick han syn på en gul prick med två småprickar.

Båda gummibåtarna manövrerades försiktigt närmare?? --och det var en isbjörnsmamma på vandring med sina två årsungar.  Bedårande!! --i underbart motljus!! --vandrande längs stranden!!

Svalbard 2011. Canon 1D III, EF100-400/4.5-5.6 @ 100mm, 1/160, f/6.3 ISO 400

Svalbard 2011. Canon 1D III, EF100-400/4.5-5.6 @ 250mm, 1/125, f/7.1 ISO 400

Leta liten mumsbit.  Canon 550D, EF100-400/4.5-5.6 @ 400mm, 1/320, f/6.3 ISO 800

Tack Nigel och Thomas för den upplevelsen!!

#157. Precis så här ä dä!!

Dä många som undrar varför de plåtar?? –en relevant fråga idag!!  --då bilderna bara försvinner i molnet!! En del tycker det är kul?? –å det är ju den vanligaste drivkraften!! Så finns det underliga varianter!! –som den här??

Bilder till synes utan betydelse?? –och innehåll!! Varför tar någon sådana?? Svaret kanske man kan finna i mästerfotografens förklaring:

I photograph to find out what something will look like photographed.--Garry Winogrand

Jag ser ingen annan förklaring till Garry’s ord och bilder?? --än att det blir tidsdokument och var och en kan lägga in sin tolkning i dem!! Är det inte just så det blir konstnärliga bilder?? Fast det är kanske dumt?? --att klassificera bilder i grupper. Låt ett foto va det det är, inte ett dokument utan en

-------bit vacker text------

i vår hjärna!!

Du kan gå in å gooooogla på Garry och se hans bilder, så blir det lite klarare vilken typ av bilder jag tänker på!!

Det är förmätet att visa egna bilder i det här sammanhanget, men jag gör det ändå. Jag tänker på två öbilder!! --å de har inget innehåll!! –men kanske ändå ------text!!

Hawaii, 1988. Leica M2.

Svalbard 2011. Olympus E-LP1.

#156. Hungriga isbjörnar!! –eller Psyko nafsar efter Lous ben!!

Vi träffa henne uppe i isen?? –vi döpte henne till Psyko!! Hon hade sne nos!! Några ville kalla henne för Elvis, men dä gick ju inte!! Hon hade kanske varit utan mat i veckor?? –så även en seg gubbe kunde duga som skråmål!!

Ishavet har snart ingen is på sommaren!! Å lite is = få sälar att fånga!! Detta är isbjörnens vardag när isen drar sig tillbaka norr om 82 breddgraden. Så därför hittar man en del isbjörnar, som har anlagt den slanka linjen under somnaren och följt med isen när den drivit norr ut. I år hittade vi en ny typ av aggressivt beteende, som vi inte sett tidigare. Psyko visade detta och blev vår följeslagare under några dar.

Minst hälften av isbjörnarna går iväg när man träffar på dem, men resten kommer nyfikna fram till den stora plåtburken, som doftar däggdjur. Kom ihåg att en isbjörn kan känna doften av en säl på många kilometers håll!! –så ett tjugotal människor borde lukta namnam på mils håll!! Psyko fattade tycke för oss och tittade upp över relingen för kolla vilka vi var. Hon var lång!! –skulle hon kunna hoppa ombord??

Psyko kollar maten?? Panasonic GH2, Lumix Vario 14-140, 4,0-5,6.

Vår guide Haikko försökte skrämma!! --iväg henne med en lite pinne!! Jag tror han hade behövt en lång påk eller en åra!! --en låg bakom honom i gummibåten!!

Jag behöver ingen tandpetare!! Canon 1D III, EF24mm f/2,8 @ 1/320s f/9, ISO 200

Men det hela tog en otäck och oväntad utveckling?? --Psyko gick till attack genom ett trasigt galler!! --och försökte fånga Lou Newmans ben med sin labb och stora käft!! –hon missade med sådär 20cm!! En träff hade kostat Lou benet!!

Nafs!! Canon 550D, EF24mm f/2,8 @ 1/125s f/5,6, ISO 400

Den här oväntade attacken gjorde att Haikko tog fram sin revolver!!  --för att vara beredd på att Psyko skulle hoppa ombord?? De flesta drog sig tillbaka på övre däck!! –men assistent Ninni missar inte en sådan bild!!

Puffran klar!! Panasonic GH2, Lumix Vario 14-140, 4,0-5,6.

Det är känt att isbjörnar kan hoppa långt!! –upp mot 20m på släta isen!! Höjdrekordet är okänt!! –men det händer att de hoppar ombord på låga båtar!! Man frågar sig hur låga?? Samtidigt som vi låg här i isen så var norska statens kartverk ute och karterade botten kring Svalbard med sitt skepp Hydrograf och de fick besök av en isbjörn!! Kolla den här sidan

http://www.sjokart.no/Bamse+p%C3%A5+bes%C3%B8k.d25-SwZnI2h.ips

Psyko följde med oss flera dagar och en natt försökte hon att fånga benen på styrman när han gick ut på däck. Jag vet inte om det var därför som kapten vände söder ut nästa dag??

#153. Miljöförstöring i Arktis!! –eller behöva köra bil på 2 mil väg??

Var helst vi drar fram vi människor så skitar vi ner!! Vi finns ju defacto nästan överallt på denna överbefolkade planet. När isen smälter i Arktis så kommer vi att dra fram och exploatera även denna region. Finns det ett stopp! –knappast?? –kortsiktiga pengar styr!!

När man reser så långt norr som man kan med reguljärt flyg tycker man att man skulle komma till orörda trakter. Så är inte fallet i Svalbard!! --som varit exploaterat i mer än 100 år!! Idag bedriver man stenkolsbrytning i industriell skala. Låt vara att det inte lönar sig, men man gör det av strategiska skäl. Norge och Ryssland håller igång och åtminstone Norge använder stenkolet i ett kraftvärmeverk i Longyearbyen. Man skitar alltså ner med växthusgaser även här upp!! Anmärkningsvärt!!

Longyearbyen 2011.

När assistent Ninni rekognoserade här uppe 1996!! –fanns det bara två privatbilar i byen?? Idag med 2000 invånare finns det mer än en bil per hushåll!! Trots att det bara finns väg av sträckningen 2 mil!! Å du!! --större delen av den vägen måste man ha bössan redo?? --för att försvara sig mot hungriga isbjörnar!!

Ont om parkering?? –på Svalbard??

Om det var nog?? –det finns mer än 2000 snöskotrar i byen!! –å det vet vi ju hur bränsletörstiga de är?? Det stora vinternöjet för invånarna är att dra ut till hytterna med skotern och leva vildmarksliv.

Västvärldens överflöd finns även här uppe i Arktis. Det är ingen skillnad på hur man lever här uppe, jämfört med hur man lever i till exempel Östersund. Det kan man se tydligt i gatubilden.

Second hand i Longyearbyen 2011.

Det är alltså människans levende här uppe som fyller på miljöpåverkan i Arktis. Det är inte bara det som driver dit från resten av världen med vindar och vatten. Tyvärr är det så att Arktis låga temperatur!! --tjänar som en köldfälla?? --för farliga kemikalier i atmosfären, som därmed kondenseras på kalla ytor i Arktis. Vi anrikar alltså skiten här upp!!

Tyvärr drabbar det isbjörnen, som är på toppen av näringskedjan, som får i sig höga koncentrationer av miljögifter. Man tror att den först kullen en isbjörnhona föder upp inte överlever!! –just därför att ungarna har för hög koncentration miljögifter i sig. Nästa kull har lägra halt och överlever!! Första kullen har tagit mot dosen honan samlat på sig från födelsen!! Remarkabert!!