#2323. Det här är vad som gäller idag?? –jag själv??

Dagens stil är tydlig?? –jag själv först?? Någon annan sedan?? Hur har det blivit så här självcentrerat?? –är det lättheten att sprida bilder?? –eller svårigheten att synas?? –i det enorma flödet av bilder??

 Alla springer runt i ekorrhjulet?? –så de inte har tid att uppmärksamma medmänniskorna?? Får inte dagens barn tillräckligt med erkännande och värme?? –i hemmet eller skolan?? –just för att de vuxna stressar runt för hitta sig själva??

Skolan har en mycket viktig roll i att erkänna varje individ för dess egenskap?? Alla har något unikt och gott?? –som kan uppmuntras och förstärkas?? Livet skall inte mätas i antalet ”likes”??

Bild för mer ”like” i Lund anno 2017-10-03

#2116a. We have a dream!! –Albert Wiking/fotografier!! –så bra!!

Nu ställer Albert Wiking ut porträtten i Lunds konsthall!! –rekordpublik kom till vernissagen!!  Fotografierna borde ses av alla?? –inte minst av de som är intresserade av fotografi??

Albert har i 15 år porträtterat människor med drömmer?? --om ett bättre liv för alla?? Först framför kameran var Anna Lindh, bara några veckor inan hon mördades. Projektet ”We have a Dream” startades av Albert och vännen Oscar Edlund, som gjort alla intervjuerna. Huvudsponsor för projektet är Crafoordska stiftelsen, grundad av Holger Crafoord 1980.

Du kommer kanske ihåg Albert Wikings utställning och bok Eldvatten från slutet av 90-talet. Den utställningen sågs av mer än en miljon svenskar i 28 städer. Utställningen i Lunds konsthall drog ”all time high” av publik.

Du måste se den här utställningen också?? –mer än 90 000 såg premiären på Fotografiska. Den här utställningen är redan bokad till städer i vårt land under hela 2117-2018. Sett ur fotografisk synpunkt är den här utställningen ett mästerverk. Vilken variation, vilken närhet och mästerlig känsla. Just detta att fånga budskapet och människan i bilden är så beundransvärd.

Albert Wiking är sannolikt vår bästa porträttfotograf alla kategorier. Personligen tycker jag han överglänser Hans Gedda, just för att Albert har större variation och ger mer utstrålning från den porträtterade. Albert Wiking borde föreslås till Hasselbladspriset.

Utställningen kan också ses som ett viktigt inlägg i mänsklighetens strävan att få det bättre. Här förekommer kvinnor och män, kända och okända?? –åtminstone för seniorplåtis?? –som på något sätt har trott på sina drömmar om framtiden?? –och som har kämpat för sina idéer. Några är superkändisar?? –Dalai Lama och Malala Yousafzai. Två, som är med i boken och utställningen, fanns på plats till vernissagen, Yeonmi Park människorätts aktivist från nord Korea, Sakdyah Ma’ruf muslimsk stå-upp-komiker från Indonesien.

Många hängde på låset till vernissagen i Lund anno 2017-03-17

Albert Wiking, med typisk keps, mötte besökarna

Här språkar Albert med fotoprofessorn Per Lindström

Konsthallen fylldes snabbt till vernissagen

Det fanns så mycket att se och bestänka

Albert, Oscar och kämparna Sakdyah Ma’ruf, Yeonmi Park inviger utställningen

#1492. Selfie för första gången?? –”offret” hjälpte till?? –ta bilden??

Egen promotion?? –eller bara ett roligt minne?? Självporträtt har blivit en fluga?? –speciellt med någon kändis?? Vem kunde tro att man kunde få hjälp?? –med hur man gör??

Lund är staden med humor?? –det vet alla i vårt land utom sig?? Här föder universitetets allvar behovet att roa sig?? –så varje tillfälle att ha kul utnyttjas. Det föder en bred spexartradition?? –å vi behöver bara nämna Hasse Alfredsson och i våra dagar HippHipp??

Då och då stöter man på parhästarna i HippHipp på stan i Lund. Senast när hela stan var på benen?? –då Måns Zelmerlöv sjunger på Stortorget??  --fick assistent Ninni fokus på Kajan, – ja, Johan Wester du vet?? För första gången vågade hon gå fram och fråga om en selfie av en kändis.

Ninni tog en bild med sin mobil?? Johan frågade om han fick se om den blev bra?? –för han såg att Ninni höll den bak och fram. Mycke riktigt bara halva Ninni kom med!! Så Johan vände på mobilen och tog en riktig selfie??

Han hade nog gjort det tusentals gånger. Nu blev det en kanonbild!!  Eller vad säger du??

Kajan hade fullt upp med att ta selfies??  --t o m med de som satt i polisbilarna??

I spexarnas stad tar man naturligtvis cykel hem!!

#486. Cyklistporträtt?? –pressuppdrag på den tiden?? –juniorplåtis rycker ut!!

Sportchefen på Östgöten?? –Kling!! –kallade in juniorplåtis?? Ta en bunt bilder till sporten?? –på han?? --nya cyklisten?? –Jansen?? Vi skriver ju en del om hans resultat?? –bra att ha arkivbilder??

Det var inte ofta man blev utskickat att porträttera någon ”sportis” i stan?? Vanligen skickades man till någon kommunalgubbe?? –som va dötrist å plåta?? De tittade med förakt på 16-åriga juniorplåtis!! –å de tänkte?? –är jag inte mer betydande?? --än att tidningen skickar en snorvalp å ta bilder?? De skulle ha vetat med vilken förakt vissa journalister uttryckte sig om kommungubbar. Det var supersvårt att få mental kontakt med en 60-årig kommungubbe?? –för att få en bra bild. Om man fick tid på sig kunde det gå bra?? –många gubbar var mycket trevliga och de blev nästan ”faderliga” mot den unga fotografen. Då kunde det bli bra bilder. När redaktionssekreteraren såg sådana bilder?? –undrade han hur jag gjorde för å få en sådan bild av den surgubben??

En tävlingscyklist var mycke enklare?? –honom hade jag träffat många gånger på tävlingar och han var jämnårig med mig. Han tyckte det var jättekul att tidningen ville ha bilder?? Så vi drog ut på en vägstump och tog de här bilderna av olika situationer för en cyklist??

De här och några till gick in till Kling?? –det blev i alla fall ett tack!!

#377. Min favoritkamera?? –Hasselblad 1000F!! --porträtt, natur å flickor!!

När Hasselblad 1000F introducerades på 50-talet så var det en revolution. En svensk industriell toppkamera, med ett objektiv och spegelreflex. När man höll den i handen så var det kvalitet!! –rakt igenom!!

De blanka kanterna!! –vilken design!! –perfekt balans i min lilla hand!! Pekfingret på avtryckaren och vänsterhanden på objektivringen för fokus. Det något klonkande ljudet när spegel och slutarridån registrerade bilden. Höger handen som vred fram den nya negativ rutan. Spegelhuset, med den lite udda spegelvända bilden, var perfekt utformat med en lupp. Jag bytte snabbt ut det mot struten som helt mörklade bildskivan. Jag använde ofta sportsökaren då den gav friheten att se vad som hände runt omkring. Jag plåtade mycket sport för Östgöten och det krävdes att man hängde med!!

Kameran var underbar för att fokusera på ögonen, då man skulle ta porträtt. Man kunde följa varje skiftning i ansiktet. Standardgluggen Zeiss 80 mm/2,8 var kanon för porträtt, men jag använde också 135:an.

Hasselbladaren var ett måste bland naturfotografer som t ex Viking Olsson, som jag träffade på Linköpings lasarett, när jag opererades efter ett lårbensbrott. Sven Gillsäter var en annan favorit som använde Hassi på sina äventyrsresor.

Modefotograferna använder ju även idag digitala Hasselbladare och så på den här tiden var det ett populärt redskap, med film i kassetten. Det passerade väl en och annan flicka förbi mitt objektiv också?? Som den här långbenta skönheten från Bornholm 1960.

Det kommer aldrig mer att tillverkas en så vacker kamera i vårt land. Den var så kul att använda och jag gillade verkligen filmmagasinet som kunde tas loss och bytas ut mot ett med färgfilm. Det senare hade jag aldrig råd med. Jag önskar att jag hade behållit kameran i hyllan till idag.