#165. Varför finns det ingen digitalkamera med svartvit sensor?? –marknaden vill inte!!

Plåta svartvita (B&W) bilder!! –det är en konst?? –som kräver en hjärna !! –vilken ser i svartvit!! Det behövs då en digitalkamera!! –som fotograferar i svartvit!! Det finns?? –nä det finns inte!! --för de nuvarande har RGB-sensorer!! –vars bild du post-konvertarar till B&W i nån mjukvara!!

Nu blir alla analog seniorer glada!! –här dyker det upp en som vill se riktiga B&W bilder. För det enda sättet att tvingas till att tänka B&W idag!! --är att ladda Tri-X (eller liknande film) i sin gamla analog kamera. Då kommer du efter ett tag, kanske ett år, att se bilder bara i B&W och följaktligen bara ta bilder i svartvit. Men du måste tvingas in i det!! -- annars hoppar du kring!! --med din digitalkamera och plåtar färg!! --och sedan konverterar det till B&W. Tekniskt kan det bli bra?? --om du är skicklig dataknutte!! --men bildmässigt blir det ointressant för du har inte tänkt rätt?? –i svartvit!!

Sett ur detta perspektiv borde några ansvarsmedvetna kamerakonstruktörer?? --tillverka kameror med sensorer som bara ser i svartvit!! Tekniskt är det helt möjligt!! Jo, det är det!! --jag har själv använt sådana kameror i mer än 30 år!! I vetenskapliga kameror!! Eftersom man skulle slippa att ha de ljuskänsliga CCD-cellerna färgberoende!!–så skulle det ge vinst upplösningsmässigt och dynamiskt!! 

Rent konstnärligt borde detta vara en fjäder i hatten för tillverkarna!!--de kunde ju skänka ett antal kameror till erkända fotokonstnärer!! –svarvita!! Men pengamässigt!! –skulle det nog ge förlust! Just därför kommer marknaden att tveka!! –å vi vill kanske aldrig se en riktig digitalkamera för B&W.

Bland ungdomar kommer aldrig analoga kameror att slå!! –vilket betyder att ”riktig B&W” kommer aldrig att komma in i modern bildkonst, det kommer att blir färg från digitalkameror!! –eller telefoner!!

För det är inte nog med att B&W-digital-kameran krävs!! --för att du skall bli en bra svart-vit fotograf!! –som tar unika bilder. Följande krävs:

1. Använd bara en kamera. Det är enda sättet att få den att bli en del av din hjärna!! Du kan inte köpa en ny modell varje år!! Då får du köpa ny hjärna också!!
2. Arbeta bara med ett projekt (mål). Det går inte att splittra sig på flera målgrupper!!
3. Använd få objektiv, helst ett, som blir ditt ögas brännvidd!! HCB använde flera!!
4. Beskär aldrig en bild!! Du måste bli mer konsekvent än HCB, som beskar!!

Om du lever upp till dessa krav!! --och använder en digital-B&W-kamera!! --kan du kanske?? –i framtiden bli lika bra som Sebastião Salgado!! Om du använder en färg-digital-kamera och konverterar till svartvit?? –ja då blir du bara en halvsulad B&W fotograf.

Om du lever upp till de fyra punkterna ovan!! –då blir Marknaden tokig!! –hur skulle det gå för samhället, inte köpa ny kameramodell varje år??

Vi får avsluta med en senior, som en gång för länge sedan körde bara med svartvit. Han tog en sådan här bild då. Numer har han konverterat till färgseende!!

Hamburg 1987, Leica M4, Summilux 50/1,4

#5. Teknokrater i lunchsnack om foto

Jag va å hälsade på i 08-området. Intog lunch på ett sådan där superstilad, enkellinjig, enfärgat, stålbelagt lunch-hak. Två bakåtslätkammade unga män bredvid mig snackade uppenbarligen foto och de var välinsatta, å utbildade i en tekniknivå över det vanliga. Jag satte telefonen på bandning, man behöver inte va dum för att man är från landet. Även om vissa politiker tror det. Här ä ett redigerat transcript av samtalet.

--Du, ja städa i källarn igår å hitta farfars fars gamla kamera, -- en sån där med tygbälg och en lins längst fram du vet, å innuti satt en trärulle, -- tom?

--Ja vet, man rulla upp en celluloid eller plastfolie, som sensiterats med en suspension av silverjodidkristaller. Å du, dom va inte dumma på den tiden, man kunde styra kristallisationen så att de blev platta längs 111-riktningen och de va about 3 till 4 mikrometer (tusendels millimeter, min anmärkning) små. De träffades alltså av fler fotoner per ytenhet än kubiska kristaller – materialbesparande (= mer pengar till bossen, min anmärkning). Å varje kristall va av ungefär samma storlek som ccd-cellerna - i dagens kamerasensorer!!!

--Ja läste nån stans att man dopade kristallerna - så att de hade störställen precis som i halvledare.

--Visst, den latenta laddningsobalansen efter en träff av en foton gjorde kristallen mer reaktiv vid kontakt med ett reduktionsmedel.   

--Du menar man stoppa ned filmen i en vattenlösning med ett starkt reduktionsmedel?

--Javisst, det va vanligt med hydrokinon. Ja, du kommer ihåg ett cykliskt kolväte med hydroxylgrupper – i transläge. Å man va inte rädd (kanske oinformerad, min anmärkning) av sig på den tiden. Du vet hydrokinon klassas idag som eventuellt carcinogen av FDA i USA.

--Men silverjodidkristallerna då, som inte träffats av fotoner, va gjorde man me dom?

--De fångar man upp med en komplexbildare, som till exempel tiosulfatjoner. De löste alltså ut silverjonen i vattenlösningen efter framkallning. Fix kalla man dä.

--Då blev det mycke silverjoner i lösningen? Är inte silver en tungmetall? Jaaa, du vet man bör inte slänga ut dä i vasken heller ----- utan man bör lämna dä till återvinning av silvermetall.

--Med andra ord alla lösningar med silverjoner skulle till kommunens avfallsstation.

--Hepp!!

--Ida är det inte många som använder silver till foto  --  amatörmässigt. Mängden silver i fotografisk användning har minskat, med mer än 50% på tio år.

--Du ---- jag håller mig till min digitalkamera, den ä ren den!

--Tror du ja, när man gör tunna skikt av halvledare är ofta supergiftiga arsener inblandade. Då vill int ja va i närheten.

Där va slut på samtalet! Å!!!! - duuuu ---- de betala inte maten, de skrev på nått vitt papper. Man blir aldri klok på 08-or, dä ä som i Japan, gubben som körde taxin iförd sina vita handskar fick en jätteliten vit lapp som betalning