UNDER FOCUS
#133. Krocka med en Yakuza!! –hugaligen! --hur går dä?? –eller vem håller ordningen??
Min kompis hämtade mig på hotellet och vi klev in i hans bil. Han tittade genom vindrutan och frös till en isstod?? –han startade inte!! Han nickade framåt å sa --en Yakuza!! En bit framför oss stod en stor svart bil och snett bakom, nära, en gammal Nissan!!
En elegant svartklädd man, med kort hår, hög vit krage, stod och talade med en enkelt klädd man som upprepade gånger bockade sig!! –mycket djupt!! -- på japanskt maner. Det var uppenbart bugningar i djup vördnat och respekt!! Den enkle mannen sa ingenting medan den välsituerade manen talade!! Efter någon minut gav den elegante mannen den lille en liten vit lapp?? –klev in i bilen och hans chaufför körde iväg!! Nissan ägaren körde åxå iväg.
Va va det?? --undrade jag till min vän. Den lille mannen hade kört på den stora svarta bilen!! --sådana bilar exporteras inte från Japan!! –vars ägare var en Yakuza!! Du argumenterar inte med en sådan man!! –du bara bockar och gör som han säger!! –om du inte vill ha problem!! Sa min vän!! Troligtvis behövde inte den lille Nissan ägaren betala eventuella skador?? –bara han visade respekt!! Vilket han gjorde!! Man visar alltid en Yakuza respekt!!
Yakuza kör aldrig Mercedes. Sendai 1996.
Jag hade hört mycket om Yakuza, men aldrig sett en medlem. De bestämmer över all brottslighet i Japan!! Ja, de har egna skolor!! Ja, i praktiken är det de som ser till att det är ordning och reda på gatorna i Japan!! –inte polisen!! De vill inte ha något bråk så att business störs. Ja de är infiltrerade hela vägen från spel och prostitution på gatan!! --till hela vägen upp i bankväsendet!!
Yakuza basal business. Sendai 1996.
Yakuza organisationen är även internationellt utbredd. Den mest omfattande verksamheten finns i USA, då speciellt på Hawaii. När jag besökte Hawaii första gången 1979 var Honolulu en osäker stad precis som vilken annan storstad som helst, typ Detroit eller Phoenix. Nästa gång vi kom dit 1988 var staden tagen över av Yakuza. Det var lugnt och ordnat överallt och man kunde gå obehindrad i alla stadsdelar, även de som förut var omöjliga att besöka. Det var taxichauffören som förklarade att Yakuza tog över banker och business mycket snabbt. De är ju inte dumma för mer än hälften av all besökare ä ju japaner sedan många år tillbaka! –förklarade han. Det tog oss inte med bomber, utan de köpte upp oss!! –var hans sista ord när vi klev av vid hotellet!! –som nu va japanskt??
Yakuza är i mångt och mycket accepterat i Japan och de lägger sig inte i den lille japanens vanliga liv, som till exempel hos den lille matförsäljaren vid den stora affärsgatan i Sendai.
Sendai 1996.
#132. Extra!! –Extra!! Alla 50mm objektiv testade!! Måste läsas och studeras!!
Så var då alla normal-50mm-objektiven testade!! Vi har jämfört gammalt och nytt!! Vilket är bäst?? Måste man köpa nya gluggar så fort de kommer ut?? --eller kan man behålla de gamla!! Å vara nöjd med det.
Först, ursäkta tabloidrubriken!! ”Alla objektiv” innebär alla 50mm objektiv jag har i min hylla!! Ett objektiv innehåller många aspekter, som påverkar om man skall tycka om det. Den grundläggande är dock om det tecknar skarpt och snyggt!! Om en bild är skarp eller inte styrs dock tekniskt också av vilken sensor man använder!! –alltså inte bara av objektivet!!
Några ord om sensorer. Upplösningen styrs i huvudsak av hur många små pixels vi har per längdenhet. Nu sätter dock tillverkarna små linser på varje pixel, anti-aliasing, som skall ta bort mönsterstörningar. Dessa linser sänker upplösningen under den så kallade Nyquist-gränsen, som är (antal pixel/bildsidans längd i mm)/2 = antal linjepar/mm. Låt oss ta några exempel; sensorn i Canon 5D II har 3724 pixel på 24 mm sidan, det ger 78 lp/mm. Samma värde gäller för Canon 1D III, medan 1D IV har 88 lp/mm. Den bästa mellanformat sensorn, Phase One IQ180, har 96 lp/mm. Panasonic GH2 har 3456 pixel på 13 mm, alltså 133 lp/mm. Det här ger Nyquist gränserna och den verkliga upplösningen ligger betydligt under detta värde, troligen 10-20%.
Till att börja med, vårt öga kan se så där 4-8 lp/mm, om vi är unga. Hur bra upplösning behöver vi då för olika medier?? Vanligen skriver en bläckstråleskrivare ut med 240dpi/färg, som alltså blir 240 linjer/ 25,4 mm = 9,4 linjer/mm, alltså 4,7 lp/mm. Din dataskärm har kanske 100 dpi, som ger ungefär 2 lp/mm. Det betyder att vi kan förstora ungefär 20x för en bild med 96 lp/mm och fortfarande vara inom ögats upplösningsförmåga. För en 4x6 cm sensor blir det 80x120 cm stor bild. Nu är det inte hela sanningen, via datorteknik kan man göra en lika stor bild med ett småbildformat. Man får också ta hänsyn till betraktningsavståndet, som spelar en stor roll. En faktor som styr hur vi uppfattar upplösningen är den så kallade akutansen. Grovt kan man säga att det anger hur brant kanten mellan svart och vitt är!! En utsmetad kant ger låg akutans. Man kan se det tydligt hos ljusstarka objektiv vid full bländare och speciellt ute i hörnen.
I vår test av upplösningen hos 50mm objektiv har vi använt Paterson Optical Test Target och i deras anvisningsbok säger de att för de flesta fotografiska ändamål kan man nöja sig med 30 lp/mm. Låt oss ta det som ett riktmärke för om ett objektiv är godkänt!!
Här vår tabell över objektiv (länk till en pdf) och dess upplösning vid full bländaröppning och bländare 5,6.
Här är några iakttagelser man kan göra. All objektiven har godkänd upplösning!! --även vid full bländaröppning!! --och ute i hörnen!! Dyra objektiv, som Noctilux, behöver inte vara bäst!! Det lilla objektivet Zuiko 50/1,4 är bäst i test!! Den förutfattade meningen att öststatsobjektiv är bara skräp!! –stämmer inte alls!! Helios 44M-4 har utmärkta prestanda och skulle fungera i de flesta situationer. Zoom-objektiv, inställda på brännvidden 50 mm, visar utmärkta prestanda och är väl så bra som fasta brännvidder.
Om du vill förkovra dig i upplösning och skärpa så kan du läsa följande länkar:
http://luminous-landscape.com/tutorials/understanding-series/und_resolution.shtml
http://luminous-landscape.com/tutorials/sharpness.shtml
http://luminous-landscape.com/tutorials/sharp.shtml
Vi får ju ha en bild på bästa objektivet i testen och varför inte låta det sitta på en riktig film Olympus kamera!! Nämligen en OM4. Så har du en sådan här uppsättning?? --så behöver du inget annat, bara en finkornig film!! --å sen ut å plåta!!
#131. Vi blev våra motsatser!! Han blev stjärnfotograf i Australien!!
Profet i sitt eget land?? –nä dä blir man inte så lätt!! Speciellt om man blir framgångsrik på andra sidan jordklotet!! Vi va kompisar i skolan, jag ville bli fotograf, han var en naturälskare?? Vi blev det den andre ville!! Rodney blev bland de främsta fotograferna i Australien!! –jag blev naturvetare??
Vi var ofta ute i naturen tillsammans!! –å va mycket nyfikna och kanske lite väl framfusiga!! Det tyckte säkert den här skäggdoppingungen!
Östergötland 1959. Foto: Rodney Weidland.
Jag hade Rolleiflexen med och satte en närbildslins framför kameralinsen. Observera att jag satte den framför rätt lins!! Detta är en av de få bilderna jag har kvar som Rodney tog.
Efter enhetsskolan skildes våra vägar och Rodney gick en flerårig fotografutbildning i Göteborg. Efter ganska krokiga vägar, som det ofta är för fotografer, via Paris, Kanada blev det Australien. Där byggde han upp en reklamfotoverksamhet, som blev mycket välkänd. Han specialiteter är reklam, mat och lifestyle. Han är idag ett aktat fotografnamn ”down under”.
Han har varit fotograf till ett antal matböcker, som du kan finna om du googlar Rodney Weidland. De är mycket välgjorda och flera har publicerats också i USA. Tidskrifter som han ständigt förkommer i är t ex matupplagan av Vogue i Australien.
Bra mellanmål lektyr. Bok med Rodney.
Rodney är föga känd i sitt eget land, men han har haft fotoutställning i Gamla Linköping. Han återkommer varje år till Sverige för att besöka sin familj i samma stad.
Det skulle ju va en tanke att Proffsfoto tidningen, som väl har samma redaktör som denna fotosida, skulle kunna ha en artikel om Rodney Weidland. Han är väl värd att presentera.
Det är en enkel man med familj, och med hus uppe i Blue Mountains söder om Sydney. Det är en timid man med stor gästfrihet. Han älskar gamla slitna saker, så the kan mycket väl serveras på en sliten lastpall och alla kopparna behöver inte vara lika.
#130. Ensam på en strand!! --på Korsika??
Day off! Tog en snårig, brant stig ned mot det blå Medelhavet!! --från rummet med det svala marmorgolvet!! Den fina frukosten, serverad i restaurangen, en trappa ned, smakade fortfarande gott. Det är en bergig kust på nordvästra sidan av Korsika, men ändå delvis uppodlad. Getter springer kring vilt bland stengärdesgårdarna. Husen är enkla, med få fönster och byggda i grå sten. Konstigt nog ser man lite folk, utom i de små städerna, där barerna är välbesökta, --av gubbar.
Solen var redan varm!! --och smekte min nacke!! --när jag försiktigt gick ned längs den igenväxta vägen, bred nog för en kärra dragen av en åsna. Väl nere i havsnivå, fick jag korsa över några ägor, och jag var rädd jag skulle väcka någon hund eller tupp, men det var tyst och fönsterluckorna var redan stängda för att hålla värmen ute. Sandstranden var flera hundra meter lång och slutade i båda ändar med klippor. Havet rullade in med små vågor, solen värmde och stranden var helt tom?? Det var underligt öde på något sätt, inga barn som lekte, bara sand, vatten och sol!! –å jag.
Jag hade inte behövt några badbyxor!! –men vem vågar bada naken på en strand i katolskt land?? –inte ja i alla fall. Vattnet var välgörande svalt, efter den dammiga vandringen bland åkerlappar. Efter en dåsig stund i den varma sanden längtade jag efter glass!! Tog en runda bland husen vid stranden. Det var verkligen dött!! –baren, med en dekorativ målning av en galant dam på dörren, var tyst och stängd. Det fanns en stor kiosk med glassreklam, kunde jag se på håll, och när jag kom fram så var den inte oväntat stängt!! Den kanske skulle öppna senare, för en kö höll på att bildas!!
Korsika, 2000.
En surrealistisk känsla smög sig på mig!! –drömde jag?? Nä, det var verklighet, jag kunde höra bruset från havet!! En tom strand på Korsika, med en åsna, som står och väntar på att glasskiosken skall öppna!! Det blev för mycket!! --jag packade ihop och vandrade en bredare byväg upp till det lilla hotellet, som låg på toppen av den lilla staden. Jag satte mig på altanen och tittade ut över ett soldisigt hav. Jag hällde upp en rejäl whisky, utan vatten, för att komma tillbaka till verkligheten!! --och då hörde jag sorlet från restaurangen med dagens lunch.
#129. Res till Svalbard!! –du ä tokig!! –när man kan resa till värmen!! –eller hur bli mat åt isbjörn!!
De flesta drar till värmen!! – vilket för oss är helt obegripligt!! –värme har vi ju här!! Vi behöver ju kylas av i Arktis. Där finns solen dygnet runt, ljuset, polarväxterna, fåglarna, valarna, och andra vilda däggdjur!! Kronan på verket isbjörnen, som bara väntar på att äta upp dig!! Se de senaste nyheterna på Svalbardsposten!!
Å du jag har upplevt +17 grader och sol där uppe!! –men för det mesta är det +4!!
Svalbard i sol! Canon 1D III, 100-400/4,5-5,6
Vad skall man tänka på om man vill åka till Svalbard. Res med en arrangör som tar hänsyn till att du vill plåta. Det finns flera, kolla de här:
http://www.svalbardexpeditions.se/Svalbard.htm
http://www.vegaexpeditions.se/
Det finns flera operatörer, googla om du vill kolla fler.
Tyvärr är det här inga billiga resor!! –räkna med att det kostar ungefär 4000 kr/dygn!! Men då ingår allt!! Även chansen att bli isbjörnsmat!! –detta är dock mycket ovanligt!! –om det skulle ske kan man trösta sig med att man varit till någon nytta på det här klotet. Jag brukar skicka ut assisten Ninna på de farligaste uppdragen och hon har med knapp nöd undvikit att bli isbjörnsmat vid två tillfällen i land. I det ena fallet var det 3 nallar som jagade henne!! Hon börjar dock bli ganska van, hon gör sin sjätte resa upp hit den 27 augusti.
För en nordbo är det inga problem att klara av klimatet här uppe. Normala höst-vinter kläder med bra kängor och damasker gäller, eventuellt stövlar om du föredrar det. Ja, man kliver iland från gummibåtar här uppe!! --och man kan ibland bli blöt om skorna. Hyfsat varma handskar, lämpliga för foto!! –kolla jakthandskar med hål för avtryckaren. Jag lovar att du tillbringar större delen av dygnet på däck spanande efter bra bilder. Du kommer bara att avbryta för underbar mat från byssan!! –där båtens kock brukar trolla!! Du bör ta många varv runt däck för att inte gå upp i vikt!!
Ta med ett glatt humör för du kommer att ha jättekul med 12 andra plåtisar. Hur skall man vara utrustad vad gäller foto. Jag återkommer med detta i en kommande blogg.
Du glömmer väl inte att titta in Scandinavian Photo Galleriet i Malmö, där vi har bilder från Arktis och Antarktis. Utställningen pågår till och med den 25 augusti. Välkomna!