#301. Stampede Road!! –dä ä vildmark dä!!

Alaska?? –bara ordet smakar vildmark!! Här finns det verkligen vidderna, bergen, sjöarna och djuren. Björn, isbjörn, älg, varg!! –och de går vilda överallt. Plötsligt står du öga mot öga med en varg!!

Assistent Ninni svängde av George Parks Hwy i Healy in på Stampede Road, dammet yrde när vi rullade väster ut och vi var strax norr om Denali National Park. Min följeslagare hade naturligtvis läst boken ”In i vildmarken”, av Jon Krakauer. En bestseller som också blev film. Vi hade bokat ett BoB, EarthSong lodge, där den dammiga vägen tog slut. Det var inte fråga om att fortsätta till den mytomspunna bussen, från boken, där Christopher J. McCandless dog. Det är många mil av vandring, i riktning mot Denali.

Utsikt mot Mount McKinley topparna i Denali sett från Stampede Road.

Lodgen var mycket trevlig, med små timrade hus, och serverade en utmärkt mat. På kvällen försökte vi köra så långt ut som möjligt på Stampede Road med vår Cheva, men vi kom inte långt förrän vägen krävde en 4WD. Nästa dag skulle vi köra in i Denali nationalpark. Redan på grusvägen från vårt hotell körde vi förbi en lite tjärn och där stod en älgko med kalv i vattnet.

Morgondopp i en tjärn vid Stampede Road.

Det är tillåtet att köra några mil in i Denali nationalpark. Men sedan måste man ta buss in i den mycket stora, (24,585 km²), parken. Vi vandrade på egen hand i parken den ena dag. Vi såg björn på långt håll och en varghona med sin svarta unge.

Varghona med radiosändare i Denali.

Det var känt att det fanns två revir med vargfamiljer i parken. Det är mycket ovanligt att man får se dem. De hade halsband radio för att spåras inom parken. De kunde ibland gå utanför parken och där är det lovligt att skjuta varg.

Den andra dagen tog vi en ”parkranger-buss” in i parken och då såg vi inte så mycket djur utan bara en vacker natur. Vi träffade dock på en chipmunk, som nog hade förstått det här med transporter i parken. Han verkade vänta på att få åka med bussen.

Denali ”chipmunk”!! –va dä den här vi skulle mä?

#296. Video från iskanten i norr!! –foto eller video vad skall man kunna??

Nästan alla kameror kan spela in video idag!! –vad skall man behärska?? Det är svårt att använda båda teknikerna vid samma uppdrag!! Framtidens nyhetsfotografer måste kunna det!! Hur är det med amatörerna??

Inför förra årets resa till Svalbard skaffade assistent Ninni och jag en Panasonic GH2 med objektiven 14-140 och 100-300 mm. Med hjälp av smidig omställning till 1920x1080 pixels ”crop” direkt på sensorn fick man alltså brännvidderna allt från 28 mm till 1500 mm. Detta med närmast proffs liknande inspelningsmöjligheter. Assistent Ninni fick ta hand om videoinspelningarna, hon tar de svåra jobben, och jag tog hand om stillfoto med Canon 1D III och en 100-400 mm glugg.

Pågrund av den globala uppvärmningen så blev det en mycket nordlig resa upp till 82 breddgraden där vinterisen fanns kvar. Kaptenen hade aldrig varit så långt norr ut. Här uppe är det drivis och tidvis tät sådan. Trots att det blir ganska lugnt vatten i isen så är det en hel del dyningar och drivis. Det betyder att allting rör sig. Det betyder att filminspelning, även med stativ, blir svårt, kameran blir inte helt stilla. Ljudet störs också av båtens motor. Ibland kan man få komma ned i gummibåt och här kan man inte ta med stativ. En gummibåt med 6 fotografer kommer att rör sig i vågorna och fotograferna sitter inte still. Så vid dessa inspelningar av film blir det skakigt.

Vi har nu satt ihop assistent Ninnis video och lagt ut den på YouTube.

Den ligger där med full upplösning och när man spelar in en video i den upplösningen så kan man plocka ut en stillbild ur videon och spara den. Vi använde Adobe Preimiere Pro CS5. Här är tre bilder direkt ut ur videon utan att ändra någonting, utom att ta ned dem från 1920x1080 till 1024x576.

Tre bilder direkt ut ur videon.

Det betyder att om du skall ha bilder till en blogg så kan du lika gärna spela in det hela på video.

#283. Yellowstone nationalpark!! –en unik natur för alla??

Vi klagar ofta på USA. Ingen ordning och slit och släng. Vi glömmer bort att här finns fantastisk natur!! –tillgänglig för alla!! Bilturen går vidare in i den äldsta och stora Yellowstone parken!!

Motellet hade små timrad stugor och man sov som en stock. När man tittade ut och gick till frukosten så hade det snöat en aning och pudrat bergen. Morgonsolen lyste på hästarna på ängen. Det var verkligen som ett vykort. Men min mage kurrade och det blev ingen bild. Två stora pannkakor, ägg och bacon fyllde upp väl och kaffet piggade upp den stela kroppen.

Nu bar turen in i den äldsta och mycket stora parken Yellowstone. Den är stor som Sörmland och består av en jättelik caldera, d v s en jättevulkan som kollapsat. Här inne finns jättestora berg och fantastiska dalar och raviner. Skogarna är djupa. Du är fri att vandra var du vill om du anmäler det till parkrangers. Jag skulle föreslå att du håller dig till vägarna till en början.

Om du kommer i vårens tid så är det lite publik, ja det är nästan tomt. Å andra sidan kan det bli lite kallt och en del snö. Det finns flera stora hotell inne i parken, bl a Amerikas största träbyggnad. Bor du där har du gångavstånd till flera intressanta stora gejsrar. Det här är världen största gejser fält, med mindre och större. De små sprutar ofta, sådär var femte minut och de stora kanske bara var femte år. När jag gick där helt oanades startade Grand Gejser:

Grand gejser startar var 12 timma.

Djurlivet är fantastiskt. Du kan se björn, varg och buffalo. Älg och råbockar och rådjur ser man överallt. Buffalo är ett imponerande djur och strövar kring på låglandet.

Buffalo.

Naturen är ett skådespel och alla former kan du förvänta dig. Berg och vattenfall är typiskt för det varierade landskapet.

”Lower falls” och bergskedjan i calderans kant.

Glöm inte att gå upp en riktigt tidig morgan. Du behöver inte vara rädd för björnar och vargar. Det är underbara vyer med de sprutande gejsrarna.

Nattlandskapet.

De varma källorna och de stora gejsrarna kan sprida mycket varmt vatten över stora områden och då dödas träden. Det ger upphov till ett mycket egendomligt trädlandskap.

Träd dödade av varmt vatten.

#281. En liten räkneövning!! –Sony DSC-TX200V skulle ge 562 MPix för fullframe!!

Jakten på megapixel går vidare!! –mindre å mindre pix!! –ger fler och fler pixels per mm?? Tänk efter! --har vi bra objektiv nog för så små pix?? Låt oss göra en lite räkneövning??

Jättedraken Sony har släppt en ny modell som vi skall lägga pengar på. Devisen är så många MP som möjligt i en lite kamera. Sony DSC-TX200V har en sensor som är 6,17x4,55 mm liten och i den här har ingenjörerna stoppat in 4896 x 3672 pix. Med lite praktisk skolboksmatematik, om det finns än, så skulle det betyda att varje pix är 1,26 mikrometer d v s 0,000126 mm. Det kan vi ju jämföra med att i en normalframkallad Tri-X analog film har silverkornen som är ungefär 4-5 mikrometer.

Man kan undra hur liten tråden är som läser ut strömmen hos varje pix?? Ja nu går det nog inte till så utan ingenjörerna har något smart sätt att göra det. Jag kan bara påminna om man idag lätt kan växa halvledande kisel pinnar som är ungefär 0,000010 mm. Kemisterna kan göra små guldbollar med 11 atomer som är 1 nm (0,000001 mm) små. Så det är nog små problem.

Om man nu har en pix som är 1,26 mikrometer och så fyller man ut ytan 24x36 mm så finner man att det efter en del skolboksräknande blir en sensor med 562 MP. Så det är lika bra att du köper hem den värsta dator du kan tänka dig och se till att du får med några parallellkopplade hårdiskar på sådär 4GB.

Problemet är att vår objektiv har en upplösning av sisådär 100 linjepar per millimeter och den här sensorn kräver 404 lp/mm. Kom igen glasgjutarna, en nöt att knäcka!!

Nu finns det ju en tröst i att du kan plocka fram din gamla Canon EOS 20D som hade en sensor så gles att det bara har ung 6 MP. Den här bilden nedan är tagen med en sådan kamera och den har varit utställd på Scandinavian Photo galleri i Bankeryd, som meterförstoring!

Isbjörn räddar godis. Canon 20D, EF 100-400/4,5-5,6 L IS

#276. Isbjörnar med ”fighting spirit”!! –det gäller att nypa till!!

Det är mycket ovanligt att se isbjörnen slåss! Den är isviddernas ensamma vandrare, som undviker konfrontation. Det enda man slåss om är honor. Men man måste öva sig! –då och då!

Svalbard är den enda platsen på jorden där det finns goda chanser att se isbjörnar i riktigt vilt tillstånd. Norr Kanada kring Churchill, ger också goda möjligheter för isbjörnsfotografering. Här är dock björnarna nära staden och  man åker i stora bussar ut till isbjörnarna. Söder om finns dock en plats där honorna föder ungar och i mars kan man fotografera när de kommer ut ur lyan. Norra Alaska utgör också en möjlighet för isbjörnsstudier. Norra Grönland är oerhört vackert men svårtillgängligt, så att fotografera isbjörn här är svårt. Norra Ryssland är likaledes besvärligt att nå för fotografering av isbjörn.

Bara vid ett tillfälle har jag sett två isbjörnar fightas med varandra. Det var ute i drivisen nordost om Svalbard. Två ungbjörnar nafsade och bultade till varandra på ett närmast vänskapligt maner. Här nedan ser du en serie bilder av just den här träningsmatchen.

Kamera: Canon 1D III, EF 100-400/4,5-5,6 L IS