UNDER FOCUS
#2616. Får man stöka till en bild hur som helst?
Bildbehandling idag är ju mycket avancerad?? –om man behärskar knepen?? Tyvärr kan seniorplåtis bara det enklaste. Men programvarorna som erbjuder numera har många förinställda funktioner??
Det ger möjligheter till de mest verklighetsfrämmande bilder?? De dyker också upp på nätet allt mer. Programvarorna finns nu allt mer på de mobila plattformarna och därmed klara för allas användning??
Här kommer en bild med extrem ”justering” av seniorplåtis:
Det finns inte mycket verklighet i denna bild från Uluru, Australien
#2537. Tycker du om när det är varmt?? –res då till vulkanutbrottet på Hawaii??
Det är väl härligt när det är varmt och soligt?? –eller hur?? Lite äventyr och aktion kan väl också vara en fin krydda i tillvaron?? Har du en slant över?? –så stick till stora ön Hawaii??
Där är det aktion och varmt?? –om du håller dig intill det nya vulkanutbrottet på ön. Om seniorplåtis hade varit 20 år yngre?? –så hade han suttit på planet nu?? Vi har varit på tre öar i ögruppen Hawaii?? När vi var uppe på Kilauea så kunde man med nöd se glimtar från lite lava nere i den stora kratern:
Kilauea kratern anno 1979
Nu är det bättre fart på lavaflödet, med ett tjugotal nya kratrar längs en spricka på sydöstra flanken av den stora ön:
Situationen den 31/5 2018 enligt karta från USGS (Public domain)
De nya lavaflödena flyter ut i havet och har skurit av två huvudvägar. Mer än tusen människor har evakuerats och många hus har slukats av lavan. En geotermiskt kraftverk är starkt hotat. Svenska tabloider skriver inte mycket men engelska Daily Express har bra täckning dagligen.
U.S. Geological Survey har naturligtvis full koll på vad som händer timma för timma?? –och många av bilderna där är Public domain!! Som den här:
Pāhoehoe lava advancing west from fissure 7 (lava fountain in background) on Leilani Avenue. Fissure 7 activity increased overnight, with lava fountains reaching 50 to 60 m (164 2018to 197 ft) high . (Public domain.)
Så vill du ha aktion?? –så kan du inte missa att resa dit. Lavaflöden ned i vatten kan inte va mer spännande plåta än här??
#2486. Hur mycket äter en isbjörn?? –nya rön??
En aktiv isbjörn behöver mer än 1,6 gånger mer mat?? –än man har ansett tidigare?? Det betyder att hen, isbjörn, behöver äta upp en hel ringsäl var tolfte dag?? –eller en storsäl var annan månad??
En 175-kg tung isbjörn är aktiv upp till 34% av sin tid?? --vilket är lika mycket som andra stora rovdjur. I viloläge behöver isbjörnen ungefär hälften så mycket energi (30 mega-Joule/dag).
Här gäller det att äta när säl bjudes
Det här finns presenterat i den vetenskapliga tidskriften Science. Det är också bra sammanfattat av Polar Bear International här.
Isbjörnens dagsbehov av energi (se referens ovan)
I motsats till den vanliga brunbjörnen i våra skogar, så är isbjörnens meny väldigt enkelriktad?? Det är bara, eller huvudsakligen, sälarter som är favoritfödan. Nåja, kommer det en död val drivande mot land så blir det naturligtvis kalas för många isbjörnar. En och annan turist skulle väl också slinka ned?? Brunbjörnen kan ju i stort sägas vara vegetarian, jämfört med den vita brodern, då den ju käkar till 80-90 % gräs och bär.
Så i framtiden, när isarna börjar försvinna helt, så kan det nog bli dragkamp om sälarna??
Den här sälen vill jag ha
#2433. Det är skillnad på is och is??
Det är det verkligen?? –både strukturellt och geografiskt?? Grovt indelat så kan man skilja på glaciärer och årligen bildade sjö- och havsisar?? De består huvudsakligen av hexagonal is??
Du har säkert sett att snöstjärnan är sexuddig?? –och det är en följd av att vattenmolekylerna är fjärrordnade i en atomstruktur som har hexagonal symmetri. Det finns flera olika kristallstrukturer av is, åtminstone sex olika. Faktiskt är is mycket komplicerad att förstå med sin dynamiska vätebindning mellan molekylerna. Iskristaller kan bli mycket stora, ja kanske de största vi känner till?? Isen i en insjö kan mycket väl vara en enda kristall??
Is i form av en glaciär bildas vanligen från snö som faller på dess översta yta. Snön packas sedan till is med snö från år till år. De flesta glaciärerna bildas på land, men ”flyter” ibland ut i havet eller i en sjö. De stora inlandsglaciärerna i Antarktis, Grönland och Svalbard ”flyter” ut i haven.
Glaciäris som flyter ut från Antarktis
Glaciären Austfonna flyter ut från Nordaustlandet i Svalbard
Glaciärerna består i stort av snö pressad till is. Om de smälter så bildas sötvatten. Det betyder att de är enorma sötvattenreservoarer på jorden. När en glaciär smälter så stiger havsnivån på jorden!!
Havsisen innehåller lite salt?? –men det är huvudsakligen små fickor med saltvatten?? –som sitter mellan iskristallerna?? Nordpolens ismassa är i huvudsak en havsis och byggs på från år till år?? Men en stordel av isen smälter årligen. När havsisen smälter så stiger inte havsnivån?? Även i Antarktis finns det en stor variation i hur mycket havsis som fryser och smälter under ett år. I vissa områden kan man se hur årlig havsis omger isberg, som kalvat från inlandsglaciärerna??
Årligen bildad havsis omgivande glaciäris i Antarktis
Några djur är helt beroende av den årliga havsisen för sin existens?? –jo, isbjörnen och kejsarpingvinen.
Kejsarpingvin på havsis med glaciäris i bakgrunden
#2407. Varför blir det ingen fin is till punschen?? –i framtiden??
Det kan bli stora problem i framtiden?? –hur skall vi få tag i ”naturlig” is till punschen?? Det är ju mycket viktigt om man har lite stil?? –och känsliga smaklökar för den söta drycken till ärtsoppan??
Det var ju Povel Ramel som visade vilka problem man får om man inte får is till punschen?? –och det är helt klart?? –att om man inte kan få glaciär is till denna dryck så är det ingen stil??
Den så viktiga glaciär isen
Assistent Ninni fixar is till punschen