#245. Dags att byta från ISO till DIN?? –eller nått annat??

Ljuskänsligheten, uttryckt i ISO, hos digitala sensorer börjar bli löjligt stora tal!! –eller vad sägs om ISO 204800?? –som anges för EOS 1D X!! Skalan är gjord för gammaldax film!! –stenålder??

Ljuskänsligheten för film uttrycktes i den gamla goda analoga tiden i mätetalen DIN eller ASA. DIN-skalan (DIN = Deutsche Industrie-Normen) publicerades först för svartvit film 1934 och är baserad på densitometermätningar av film exponerad med standardiserad ljusmängd och framkallningsmetod. Den har en 10-baserad logaritmisk skala så att en dubbling av ljuskänsligheten (= ett bländarsteg) motsvarar 3 steg.  ASA skalan utarbetades av Kodak CO för svartvit film 1943 och den är en aritmetisk skala baserad på exponering och bedömning av negativets bildegenskaper för ett standardiserat förfarande. En film med 100 ASA var dubbelt så snabb som en film med ljuskänsligheten 200 ASA. ASA-skalan omdefinierades 1960 så att filmer med 200 ASA ändrades till 400 ASA i stället, dvs man dubblade värdet i skalan.

Sammanställer man de båda skalorna så gällde efter 1960 att 400 ASA vara lika med 27° DIN. Före 1960 kan man på exponeringsmätare hitta markeringar för båda skalorna och det är inte säkert att 27° DIN motsvaras av 200 ASA!!

Här är det i stället 160 ASA!!

ISO systemet sammanförde de båda systemen 1974 så att man angav både det aritmetiska ASA som logaritmiska DIN i formen av ISO 400/27°. Detta framgår av den här filmasken från 80-talet!!

Det blev allt vanligare att man inte satte ut det logaritmiska värdet så att det blev ISO 400 kvar. Skalan var definierad upp till 3200 ASA. Det fanns en negativ färgfilm SR-G 3200 från Konica med den här känsligheten. Jag har själv använt den. Det fanns också en svartvit film Kodak T-MAX P3200.

Så kom den digitala tiden och tillverkarna av sensorer fortsatte att använda ISO skalan och nu rakade den snabbt i höjden ovanför den definierade ISO-skalan för film. Rekordet är snart ISO 204800 i EOS 1D X och det lär inte vara taket. Men om man nu använder så här stora mätetal så anger siffran 204800 att man kan bestämma ljuskänsligheten på 1/200000 när!! Vilket är nonsens!! Även om man anser 8 vara signifikant i 204800 så skulle man mena att den är uppmätt med en noggrannhet av 1/2000!! Vilket även det är osannolikt!! Kom ihåg att de gamla densitometermätningarna av film hade mycket stora mätfel, och man fastlade mätskalorna erfarenhetsmässigt i närmaste fasta mätetal!!

Vad skall man använda i stället?? Det finns faktiskt en skala, APEX, definierad så att 0 är ISO 3/6°, det vill säga ISO 400 är 7 och ISO 204800 är 16. Den skalan skulle funka bra med sina små mätetal. Men om man vill hålla på de gamla fina skalorna som DIN så går det också bra ty ISO 204800 blir så litet som 54.

Mitt förslag är att gå tillbaka till DIN-skalan för digitala sensorers ljuskänslighet.

Här kommer slutligen en bild som är tagen med en kinatillverkad svartvit film köpt i Peking 1986 och den hade ljuskänsligheten uttryckt i DIN som 27. Den var ganska grovkornig om man framkallade den i D-76, som framgår här.

Peking 1986. Olympus OM-4 med Zuiko 180/2,8.

#204. Saknar jag film?? –absolut inte!!

Saknar film?? –nä det kan jag inte säga!! –jag saknar inte heller kemikalieångor!! –fläckar på fingrar!! –slask med giftiga kemikalier!! –avyttra miljöfarligt gods!! Jag saknar inte heller dammfläckar, tork avlagringar, och repor på filmen. Nämnde jag allt damm??

Nu mer än tio år in i den digitala äran kan man dela in fotograferna i tre grupper: De som brukade skjuta film, de som aldrig använt film och de som skiter i film!! Men ändå finns det ett intresse i att göra svartvita bilder!!

Jag har gjort min andel av foto med film, kanske mer än de flesta. Jag har i princip stått i ett mörkrum någon dag i varje vecka sedan början av sextiotalet. Men det var slut i mitten på nittiotalet. Jag har svurit mycke över fotokemikalier, och jag är livslångt märkt av dem genom allergi!! Så jag har fyllt mina lungor nog med giftiga kemikalier. Jag är glad att dagens ungdom inte behöver göra det!!

Men jag kan fortfarande tycka om den nyans och färg bilder från film ger. Jag tycker om svartvita bilder, men det kan man fixa från digitala filer!! Genom att skjuta digitalt RAW kan jag skaffa precis de stämningar jag vill genom att arbeta i datorn. Detta kan man inte göra med en enkel film! Det finns flera programvaror som kan hjälpa dig att få fram den fina känslan av ”film” till exempel DxO FilmPack 3. Silver Efx Pro är också en annan programvara för svartvita bilder. DxO är mera specifikt inriktat mot att kopiera egenskaperna hos olika gamla filmer som fanns en gång i tiden!! –även färgfilmer. Så går du där i nostalgi och ånger efter diafilmen du hade på sextiotalet så skaffa en plugin!! De kan fixa dina digitalfiler!

New York 2007. Canon 20D. Till svartvit med Silver Efx Pro.

#122. Den förbjudna segergesten!! –eller cyklistens segerglädje!! –i gamla tider??

Glädje!! –segerglädje!! –hur skall man visa det?? Att spontant sträcka armarna i vädret!! --är väl det vanligaste sättet att visa sin lycka?? Men i Sverige kan det vara mer komplicerat än så!! –det är förbjudet att cykla utan att ha minst en hand på styret!! Vad skall då den segerglada cyklisten göra?? –jo sträcka upp bara en hand i vädret??

På den gamla goda tiden?? --då man gjorde som påbjöds!! Det vill säga någon gång mitten på förra århundradet!! Kunde det faktiskt hända att en cyklist, som vann ett lopp blev diskad!! Så för det mesta tog man det säkra före det osäkra och sträckte upp bara en hand!!

Spurten i juniorklassen, C-klassen, i Vallonloppet 1961. Hasselblad 1000F, 80/2,8.

Segrare Jan-Olof Karlsson och tvåan Leif Söderberg sträcker båda upp en hand i glädjen över dubbelseger. De var träningskompisar och goda vänner, så än i dag. Idrott är karaktärsdanande!! –båda grabbarna blev framgångsrika affärsmän!!

Det var inte tal om att skicka upp båda händerna!! --många gånger kom inte kardan upp i vädret alls?? --som här där Owe Adamson slår Paul Munther  i en spurt från Kumlaloppet 1960. Owe var en av Sveriges mest framgångsrika cyklister och fyrfaldig svensk mästare. Han var en fruktad spurtare och kanske t o m var lite ”blassé” över att slå Paul?? Jag tror dock inte det var så!! --ty Paul var också en eminent spurtare och under en period ett år på sextiotalet vann han allt. Knäckte Fåglum flera gånger!! Owe Adamson har en son och sonson, som blev mycket framgångsrika tävlingscyklister. Sonen Anders hör vi ju på TV, som mycket sakkunnig kommentator på Eurosport.

Kumlaloppet 1960. Owe Adamson slår Paul Munther i en spurt. Hasselblad 1000F, 80/2,8

Det var en liten trivial historia från landet i norr?? Kolla vad som händer på VM i Köpenhamn i september, där åker säkert händerna i luften!!  

#63. Färgfilm försvinner!! –håll hårt i den svarvita!! –plåta mer!!

Stoppar du film i kameran?? –hur länge till tror du att du kan göra det?? Sedan 1999 har antalet sålda filmer gått ned med 98%. Alltså bara 2 % kvar på hyllorna!! Skall DU börja hamstra?? Ja det är kanske en bra ide!!

Jag har hamstrat färgfilm i kylskåpet!! –problemet är bara att bäst föredatum har gått ut!!

Det gick tyvärr ut redan 07/1991. Sannolikt är det bättre att hamstra svartvit film, den står sig mycket bättre?? Om du undrar hur allvarlig situationen är så skall du kolla artikeln: http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=136795151

Det sannolika är dock att färgfilmen kommer att försvinna först?? Den dagen det inte lönar sig att göra färgfilm längre!! –som alltid styr pengarna!!  --så kommer Kodak och Fuji att dra in färgen.

Ärligt talat så bryr jag mig inte!! --för digitalfärgbilder från bläckstråleskrivare är bättre?? Du vet väl?? --att bläckstråleskrivaren är en svensk uppfinning!! Professor Helmuth Herz vid Lunds Tekniska Högskola gjorde det möjligt för oss mikroskopister att skriva ut beräknade mikroskopibilder redan i mitten på 1970-talet!!

Eftersom existensen av svartvit fotgrafisk film är beroende av hur mycke som säljes!! –pengar talar!! –så är det varje analog  gatufotografs plikt och skyldighet!! --att  plåta så mycket som möjligt!! Men lämna kemikalierna till kommunens miljöstation!!? Du betalar i alla fall en avgift till den stationen!!

Ut å plåta!! Annars är det kört??

Här är mitt bidrag:

Paris 1987. Leica M6, Summicron 35/2. Alltså kameran ovan!

#43. Gamla bilder!! –betyder de nått?? --eller berättelsen om min farmors konfirmation!!??

Gamla bilder ä det väl ingen ide att spara!! –så resonerar nog många ungdomar idag!!?? Vi slänger dem i kontainern!! Samtidigt anstränger sig alla!! --som plåtar att tryggt bevara sina alster!! --genom spara dem på beständiga hårddiskar??!! –eller uppe i molnen!!?? Det är så man börjar tro att fotograferna blivit religiösa??

I min farmors gamla hus från 1917 ligger jag ibland å tittar på en tavla?? Det är en bild med 38 unga, enkelt klädda, damer och en åldrig präst.

Själva bilden är mycket välbevarad!!, --men det grå pappret den är uppklistrad på!! –sådant klister har vi inte idag!!  -- är fuktskadat. Den sitter i sin orginalram!!, --aldrig öppnad!! --med rostiga spikar på baksidan och med ett planglas som är ojämnt utflutet??!! Fotograf är Alfred Michelson på Köpmanagatan 21 i Örebro. Firman etablerades den 1 april 1895 och med filialer i Kopparberg och Lindesberg. Innehavare var Gustaf Alfred Michelson f. 6 nov 1867.

På bilden kan man se kyrkfönstret och det finns en åskledare till höger. Med tanke på att min farmor, som kallades Maja av vännerna, bodde och var född i Läckebo, då ett hemman i gruvorten Riddarhyttan, så kunde man misstänka att det var Skinnskattebergs stora, fina, kyrka.

Vi åkte till kyrkan en dag när vi ändå skulle handla på Coop, å sätta blommor på gravarna!! Min assistent Ninni, som är skärpt till tusen!!, --letade lätt reda på den exakta punkten för var fotografen stått. Hon ställde mig på den punkt där min farmor stått 102 år tidigare!! Här är bilden beskuren precis som den gamla bilden.

Det hade varit kul å veta när bilden var tagen?? –å vem prästen va!! Vi gick in på pastorsexpeditionen, men de hade ingen aning!!??. De hänvisade till personal, som gått i pension, nyligen!! Men så kom jag på att en vän till familjen arbetade på Landsarkivet i Uppsala. Å mycket riktigt han plockade fram följande uppgifter:

Kyrkoherde vid tiden var Johan Samuelsson, född 9/11 1849 i Husby; komminister var Axel Anselm Lagerström, född 23/3 1853 i Tierp. Det framgår inte av konfirmationslängden vem som konfirmerade din farmor. I denna konfirmationslängd (Skinnskattebergs kyrkoarkiv volym D I:2) kan man däremot se att Selma Maria Bovin konfirmerades 20 maj 1909 och mottog nattvarden första gången 23 maj 1909. Hennes konfirmationsbetyg i kristendomskunskap: god. (Betygskalan tycks vara: svag, försvarlig, godkänd.)
 Så mycket kunde man få fram från ett gammalt foto.

Tack!! -- Anders Nordebring på Landsarkivet i Uppsala!