Hungriga möss och sträckande vårfågel
Efter några veckors uppehåll från bloggen så kommer här en liten rapport! De senaste 2 veckornas lediga fototid har ägnats åt sträckskådning med tillhörande fotografering ute på Sturkö, en av öarna i Karlskronas skärgård. Det mest spännande var att se om ejderbeståndet hade återhämtat sig. Tyvärr verkar det som att beståndet ytterligare minskat kraftigt. Lite drygt 100 000 sträckande ejder (och en väldigt liten del ungfåglar) under dessa veckor jämfört med att man tidigare kunde ha 3-400000 tusen under morsvarande period vittnar om en ekologisk katastrof. Under mina dryga 30 år som fågelintresserad har jag aldrig varit med om att ett bestånd minskat i samma snabba takt. Många rapporter från häckräkningar av ejder har vittnat om samma sak de senaste åren.
Trots de nedslående ejdersiffrorna har ändå satsningen ute på Uttorp på Sturkö gett många upplevelser. Bara att stå därute när solens första strålar slickar vågorna och ger ett fantastiskt ljus över landskap och flygfä har varit värt omaket att stiga upp i svinottan. Här kommer lite bilder med början på Påskafton då hela kustremsan var vittäckt efter ett snöoväder natten före.
På påskaftonens morgon såg jag i ögonvrån plötsligt något som rörde sig med små kvicka steg...
Det var en extremt hungrig och orädd mindre skogsmus som välvilligt lät sig smaka av min goda äggamacka.
Med dagarna blev vädret bättre och bättre och mer vårlikt även om åtskilliga minusgrader på nätterna gjorde att de tjockaste vinterkläderna fick vara på. Men vad gör väl lite kyla när man på nära håll får se en gråtrut jaga iväg en havsörn...
eller får se de sträckande ejderflockarna i magnifikt morgonljus?
Morgonejder i varmt ljus
Skedand och kricka i dagens första solljus.
Sångsvanar som stretar på i lätt motvind.
Några dagar sträckte det även skärfläckor.
De små krickorna sträckte förbi precis utanför de yttersta stenarna på låg höjd.
Även bläsänder kom sträckande.
Havsörn kom förbiflygande ett par gånger varje morgon/förmiddag. Här en lite äldre fågel än den förra.
Ett gäng knölsvanar som trängs för att få vara med på bild!
Som vanligt kom det små flockar av småskrakar förbisvepande vid den yttersta stenen!
Nu var det slut för denna gången. Förhoppningsvis finns jag på plats även nästa vår för att uppleva de första vårsträcken längst ute i det yttersta havsbandet. Nu till helgen blir det däremot trädgårdsarbete för att förbereda för fjärilarna. Kanske vädret också tillåter lite knipspel i gölen om nu isen gått upp till dess...
Det är så gott kolla sträck. Brukar ibland göra det på Hasslö dit mina föräldrar flyttat för några år sedan.
Underbart morgonljus på flera av bilderna!!
Hade rätt mycket ejderungar i somras på Hasslö.
Daniel
Hälsningar Lena
Sten
Tony