Slagsmål och nya årsfotoarter i spegelglasgömslet

Häromdagen var det lite vandring längs strandängarna i vårsolen som stod på tapeten. Inte jättemycket fåglar. Några gravänder hade anlänt och snösparvarna var kvar. Lite annorlunda bilder blev det i alla fall på snösparvarna denna gången. Istället för att sitta fint och se söta ut så var de ovanligt irriterade på varandra. Jag lyckades få några tillräckligt skarpa bilder på en av skärmytslingarna. Johnny som satt och solade på kullen 100 meter därifrån hade säkert gillat det då hans motto brukar vara: " Det är ju actionbilder man vill ha..." 

Idag blev det ett par timmar i gömslet. Eftersom det varit några minusgrader inatt visste jag att det skulle vara sug efter fågelmat så jag bullade upp och fyllde på ordentligt med alltifrån äpplen till jordnötter och min specialfröblandning. Det gick över förväntan. Några grönsiskor, som jag inte sett röken av tidigare i år, samt en björktrast kom och delade frukost med mesar, bergfinkar och nötskrikor m.fl. arter. T.o.m. ett par grönfinkar gjorde de övriga finkarna sällskap på marken under den stora mataren. Tyvärr hade de inte den goda smaken att hoppa upp på det skogsinredda fågelbordet. Det blir att fixa en uppsamlare under stora mataren så inte så mycket mat hamnar på marken i fortsättningen!

Äntligen fick jag upp en björktrast på fågelbordet!

Den poserade ur alla vinklar och kom tillbaka flera gånger.

Några grönsiskor kom på besök för första gången denna vinter.

Ett femtiotal snösparvar födosökte längs stränderna häromdagen.

Flera gånger blev det diskussion om vems maten var.

Sen var det hela igång, i alla fall en sekund vid några upprepade tillfällen. Tur man var rapp i avtryckarfingret!

I vanlig ordning slutade slagsmålet så fort en av sparvarna "vunnit" och visat sig störst, bäst och vackrast!

Det var allt för denna gång.

Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost

The butterfly effect

Lite av förra årets höjdpunkter i min trädgård.

Ja, huruvida det är ställt med fjärilseffekten i dess klassiska mening låter jag vara osagt. Men uttrycket existerar i alla fall för mig så till den milda grad att endast tio plusgrader och en glimt av solen kan få mig att glömma tid och rum. Helt plötsligt finner jag mig själv spatserande i den spretiga vårvinterträdgården, filosoferande och dagdrömmande om hur kommande fjärilssäsong ska te sig här hemmavid. Den där planteringen får jag gräva upp och plantera med nya plantor av... Här måste jag rensa och omgruppera samt kanske plantera något nytt.. Kanske skulle man göra en ny rabatt här med backtimjan och kanske...

Hela tiden går tankarna till fjolåret, oavsett om det varit ett bra eller dåligt år, och vad jag kan göra för att få ännu fler upplevelser och foton av dessa små vanebildande varelser. Förra året var ju ganska bra med svartfläckig blåvinge, större dagsvärmare och den eleganta silversmygaren här i min egen trädgård. Men nu blir det säkert ännu bättre...

Inköpslistan planeras blixtsnabbt i huvudet och konstigt nog känns det som om det är denna tiden innan allt verkligen sätter i gång som är den verkliga höjdpunkten under fjärilsåret. Man är väl en drömmare som har smittats av fjärilssjukan och dess effekt på det allmänna sinnestillståndet. Eller som någon rikskänd härdad poet en gång sa -  "...det är vägen, som är mödan värd..."

Det var allt för denna gång. Snart kommer mera vårrapporter, förhoppningsvis med aktuellt innehåll;)

Äntligen öppnade sig tulpanen...

I lördags kom äntligen vårvärmen för första gången i år till östra Blekinges kustlandskap. Efter otaliga TV- och tidningsrapporter om den sköna vårvärmen (som tydligen infunnit sig på andra ställen längre från havet) så var det dags att njuta av svaga varma vindar och strålande sol. Förvisso  varade vårvindarna bara under lördagen för att under natten mot söndagen bytas mot den isande nordostan som man blivit så van vid denna vår. T.o.m. tulpanerna verkade vara lyckliga när de sträckte sig mot solen och slog ut sina kronblad och blottade sitt innersta för första gången denna vår. Prognosen för veckan som kommer ser dock dyster ut med mest ensiffriga temperaturer och nattfrost men man tackar och bugar i alla fall för en försmak av en riktig vår.

En riktigt skön lördag bjöds jag och mina tulpaner på.

Den lilla torsteblåvingen hittade lite godsaker i vårvärmen.

Sädesärlan hittade lite bomaterial.

Och göktytan undersökte ett nedfallet träd med en starholk.

Eftersom en tutande hane befann sig i omedelbar närhet ägnades sedan uppmärksamheten åt honom.

Hemma i trädgården hade de svartvita flugsnapparna redan intagit en av holkarna.

Det var allt för denna gången.

Pollinerade krokusar och morgonfärgade ejdrar

Nu verkar det som om våren kommit till östra Blekinge i alla fall. Veckan och helgen bjöd på nyfikna starar som tittade till mina nya holkar och taltrastar som spelar som om de fått vårfnatt! Krokusarna har återhämtat sig från depressionen och har t.o.m. fått påhälsning av blomflugor och humlor. Också gransångaren har börjat tidigt och sitter och sjunger ihärdigt monotont på samma ställe som förra året då den häckade här precis utanför tomten.

Det kom en del ejderflockar på morgonen men sträcket avtog och blev till intet efter någon timme.

Även några småflockar med strandskator passerade.

Krokusarna fick påhälsning av hungriga insekter...

som försåg sig med godsakerna.

Det var allt för denna gång.

I väntan på våren

Redan i mitten på februari så trodde man våren var riktigt på gång. Efter det har det här i östra Blekinge varit ett par rejäla bakslag med decimeterdjup snö som legat några dagar och sedan ställt till med rejäl blöta. Nu ser det i alla fall ut som om det ska bli lite vårväder med varmluftsinbrott i veckan som kommer! Helgen bjöd på kylslaget väder dock utan blåst och nederbörd. Till och med solen tittade fram oftare är vad som har varit vanligt den senaste månaden. Taltrasten och koltrasten har hörts sjunga hemmavid och nere på strandängarna vid kusten ses strandskata, gravänder, större strandpipare och en massa gäss som gärna småbråkar så här i starten på häckningssäsongen. Stämmer väderprognoserna så blir det fart på våren under den kommande veckan.

Den större hackspetten är förvisso inget vårtecken förrän man hör den trumma. Här sitter den vid sin smedja och pickar ur frön ur tallkottarna.

Nere vid strandängarna fanns det några enstaka snösparvar kvar. Här letas det frön i sanden.

Stararna blev uppskrämda av en havsörn när de letade mat i tången.

Gravänderna har varit på plats ett par veckor.

De vitkindade gässen bråkade lite med varandra.

Det verkade nästan som om de hälsade våren välkommen.

Just nu finns det många små och större pölar ute på strandängarna.

På vägen hem tittade jag till fågelmatningen. På bilden en liten näpen svartmes.

Det var allt för denna gången. Återkommer om några dagar med vidare rapporter från blekingska fågelmarker.