Septett nu komplett!
Jag återvände idag för att ta en titt på mitt fjärilsställe där jag hade försett flygfäna med lite sockerhaltig bryggd häromdagen (förra blogginlägget). Nu kunde jag fullborda septetten med övervintrande dagfjärilar. Den rara videfuksen satt och lapade av sockret som fanns kvar på stammarna och grenarna som jag "målat".
Videfuksens färg går mycket mer mot röda toner till skillnad från körsbärsfuksen som är mer orange/gulbrun. Ett annat kännetecken är att den svarta bården på bakkanten av vingarna är mer diffus och saknar inramningen av gula halvmånar. Fjärilen på bilden är en lätt sliten hona (större än hanarna).
Ett tredje (finns ytterligare några) kännetecken är de vita frambenen
Den andra arten som jag missade vid förra bloggtillfället var vinbärsfuksen som har ett vitt tydlig "c" på vingens undersida. Vinbärsfuksen på bilden hittade jag redan i torsdags och den var kvar idag. Vinbärsfuksen är en ganska vanlig fjäril till skillnad från de två andra fuksarna.
Så här ser den ut när vingarna är genombelysta av solen.
Nu är det bara att invänta månadsskiftet juni-juli då vårfjärilarnas avkomma är redo att flyga några veckor innan de hittar sitt vinterviste och visar sig först våren-23 då de ska fullborda cirkeln och para sig. Vinbärsfuksen kan dock uppträda med ytterligare en sensommargeneration till skillnad från de två andra som bara visar sig i två generationer varje år. Fjärilarna på bilderna kommer att vara döda långt innan deras avkomma flyger efter midsommar.
Det var allt för denna gången!
Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost
Lycka till!
Hälsningar Lena