Alla är INTE fotografer ...

... fast jag känner nog bara två personer som aldrig någonsin fotograferar (min mor och barndomskamraten Hasse) :)

Egentligen är det mot mina principer att skriva fler än ett blogginlägg under en dag, men eftersom alla andra lägger in en massa självporträtt måste förstås jag också göra det.

Ni som läst mina tidigare bloggar vet förstås att det här med knasiga självporträtt inte är något nytt för min del, men jag tyckte ändå att programmet "Alla är fotografer" gav en del inspiration till nya sätt att fotografera sig själv.

Just dessa bilder är dock inte tagna på något nytt sätt, utan ungefär som jag brukar göra. För att göra som t.ex. Rheborg gjorde behöver jag en kamera med timelapse, och det har jag i min D3 - problemet med den är att min kortläsare vägrar läsa CF-korten av någon anledning.

För att göra de här bilderna har jag som ni ser i stället använt min iPhone - det fungerar ju det också ;)

Ha en fortsatt trevlig helg!

Ett litet oansenligt, men ack så bra tillbehör

Många av våra prylar är idag försedda med pekskärmar, vilket i många fall är väldigt praktiskt och lättanvänt. Nackdelen med detta pekande är att skärmarna blir ganska grisiga på kort tid (och när det gäller min kamera blir skärmen grisig trots att den inte ens har pekskärm - en flottig snok kan också ställa till det).

Ingen pekskärm, men kan bli skitig ändå

När sonen köpte en ny bärbar dator med pekskärm förra veckan fick han med en liten putsduk som påminde om en vanlig frottéhandduk (men förstås mycket mindre). Den visade sig vara suveränt bra inte bara till hans pekskärm, utan också till mina glasögon, iPad, iPhone och mina kameror.

Smutspadda och "handduk"

Jag tyckte mig läst något på iPad Insight om en ny sorts putsduk som tydligen skulle vara mycket effektiv, så jag letade rätt på detta och konstaterade att företaget som tillverkar dem sponsrar den sajten. Sponsrade blogginlägg kan man inte alltid ta på allvar, men eftersom den putsduken var väldigt lik den som kom med sonens dator beställde jag ändå två stycken (i det större formatet) från Amazon i England för att se om de var lika bra.

Tvåpack putsdukar och en snart inte så skitig padda

Det visade sig att de var precis lika bra, och enligt uppgift ska de även gå bra till att rengöra frontlinser på objektiv med (fast då kanske man inte ska använt den till att torka näsflott från skärmen innan). Jag är böjd att hålla med iPad Insight om att dessa små handdukar faktiskt är paddans (och allt annat i skärmvägs) bästa vän. Tydligen ska det gå bra att tvätta dem också när de absorberat för mycket näsflott ...

Lätt värt hundrafemti spänn inklusive frakt från England :)

Geotaggning med Lightroom 4 och en iPhone

Min systemkamera saknar som nästan alla andra en inbyggd GPS-mottagare. Det är oftast inget jag saknar, men det kan vara roligt att kunna se var bilder är tagna. Med en smartphone och Lightroom 4 (och en hel del andra program) går det att komma runt den här begränsningen.

Jag använder mig av GPS-appen Motion-X GPS som har massor av funktioner, och en av dessa är att kunna spara en så kallad tracklog över var man befunnit sig. Jag kollade att klockan i kameran gick rätt och aktiverade loggningen i telefonen när jag lämnade kontoret (klockan i kameran måste stämma överens med GPS-loggen för att positionen ska bli rätt).

Bilden ovan visar hur jag gått, men av någon anledning är loggen inte så exakt - gissar att det beror på att jag hade telefonen i byxfickan så den inte fick fri sikt mot satelliterna. Eller så var jag ner i Fyrisån och vände utan att märka det. Skärmdumpen är gjord i LR4 efter att jag korrigerat positionen för bilderna något.

När jag promenerat klart stoppade jag loggningen och mejlade loggen till mig själv genom appen. Sedan är det bara att importera bilder och tracklog till Lightroom och säga åt programmet att geotagga valda bilder automatiskt.

Det här är Östra Ågatan - punkten märkt med 2 i kartan (för att jag har två bilder från samma position).

Den här bilden är tagen på Islandsbron - punkten som är märkt 5.

Dörrarna hittade jag på Kålsängsgränd. Det är en av de ensamma oranga punkterna på kartan.

Slutsatsen är att det är enkelt att geotagga sina bilder med hjälp av telefonen och Lightroom. Förmodligen hade GPS-loggen stämt bättre om jag haft telefonen i bröstfickan eller kameraväskans ytterfack, men för att bara se på ett ungefär var jag var fungerade det ändå eftersom det går att justera positionen i programmet.

Alla bilder är gjorda med en Nikon D3 och Nikkor 45 mm f/2,8P.