En het debatt har uppstått i fotovärlden efter att Fotografiskas grundare Jan Broman gjort en anmälan till Konkurrensverket. Enligt Broman skulle ingen vågat starta en verksamhet som Fotografiska om det var fri entré på Nationalmuseum och Moderna Museet. Jag kan förstå Bromans tanke till fullo, men om man nu som han gjorde väljer att starta ett galleri för några av de främsta fotograferna i världen (och förmodligen också drar in en del pengar på det) så är man kanske inte heller ute after att konkurrera med statligt drivna museum som har helt andra syften. Fotografiska har inga samlingar, de har ingen intention att bevara någon konst för framtiden, utan de är helt enkelt ett jättestort galleri (som till skillnad från många mindre gallerier tar en inträdesavgift).
Från och med den 1 februari har en del statliga museer tagit bort sin inträdesavgift (det har varit gratis tidigare också) och Jan Broman har anmält detta till Konkurrensverket. Deras museiverksamhet som nu är gratis konkurrerar uppenbarligen med Fotografiskas galleriverksamhet. Vad de egentligen konkurrerar om är förstås tillfällighetsturisterna - de som väljer mellan att antingen gå på Armémuseum eller Fotografiska. Dessa besökare är fullständigt ointresserade av vilken fotograf som har mest yta just nu, eller vilken kanon som är störst. De vill ha något att fördriva tiden med, och om det är gratis att titta på kanonen är det rätt så troligt att de väljer det i stället för att titta på konstiga photoshoppade bilder av en okänd svensk de aldrig hört talas om.
Det är här Fotografiska tappar besökare - inte hos de som faktiskt är intresserade av fotografi. Om jag bodde i Stockholm skulle jag ha ett årskort hos Fotografiska (det är inte så förskräckligt dyrt), och när jag åker till Stockholm nu så väljer jag inte mellan svartkrut och svartvitt - vill jag se en utställning av en fotograf jag är intresserad av (t.ex. den där okända svensken som gör konstiga photoshoppade bilder) är det för mig värt att betala inträde. Det kan förvisso vara kul att titta på gamla kanoner och sådant också, men det var ju inte därför jag åkte dit. Men då hävdar ju Broman att det är Moderna och Nationalmuseum som är problemet, och det kanske det är, men inte för mig. Jag har sett den där geten med däck runt magen och en massa annat, men utställningen på Fotografiska finns bara där ett par veckor till.
Man kan (och får) ha vilka åsikter som helst om huruvida staten ska finansiera kultur med skattepengar, men att hävda att det konkurrerar med en verksamhet som fotografiska är helgalet tycker jag! Om Broman startat Fotografiska med förutsättningen att han inte får några gratiskonkurrenter (vilket ju inte kan ha varit helt otroligt med tanke på statens tidigare historia vad gäller museer) har han hoppat i galen tunna!
Debatten kring en del kommuners generella fotoförbud har stundtals varit livlig i sociala medier (också här på FS förstås), och jag förstår synpunkterna från båda sidorna. Många verkar i diskussionens hetta att Luciatågen på skolor främst är till för barnen, och inte för att föräldrar ska fotografera och ha något att lägga upp på Fejjan. Nåja, nu är det inte det mitt inlägg ska handla om, även om det var ett Luciatåg inblandat.
Skönsjungande Lucia med följe (inklusive stjärngossar utan vare sig stjärnor eller strutar)
Årets julmiddag med företaget avnjöts på Fotografiska, vilket verkade uppskattas av alla oavsett fotointresse. Kvällen inleddes med en (alldeles för kort) visning med guide av utställningarna med Elliott Erwitt, Paolo Roversi och Jill Greenberg.
Kollegorna fascinerades av Elliott Erwitts fantastiska bilder i stort format
De flesta känner nog igen några av Erwitts bilder, men det var intressant att få höra lite historia kring bilderna och att få se den på riktigt fotopapper i stort format. Helt klart höjdpunkten av de tre utställningarna just nu.
Många intressanta berättelser kring bilderna
Hundar är ett återkommande tema bland Erwitts bilder, och det märks att han gillar de djuren :)
Jill Greenbergs ganska hårt efterbehandlade bilder av gråtande barn är det nog många som sett, och jag gillar dem men mina favoriter i den utställningen var nog porträtten av apor. Mycket sevärt också där.
Apporträtten lockade många till leenden
Paolo Roversi kände jag inte till sedan tidigare, men hans studiobilder var också mycket bra tycker jag. Framför allt var det en serie nakenstudier som visades i smått format och nästan såg ut som teckningar som föll mig på läppen.
Efter visningen vankades julbord signerat Paul Svensson. Mycket grönt och mycket gott i sansade mängder.
Rykande efterrätt (fast just den där skulle man nog inte äta)
Under ett par korta tillfällen under sittningen var det underhållning med jonglering med pingisbollar i munnen och balansakter. Lagom långa och rätt knasigt :)
Kan man fånga ett glas som balanserar på en ballong med en slev i munnen när man sticker hål på ballongen?
Det kunde man tydligen (och för er som tror att jag körde serietagning och störde alla andra så gjorde jag det inte) :)
Avslutningsvis kan jag konstatera att Fotografiska var ett synnerligen lyckat val för företagsevenemang (särskilt för oss fotointresserade, men också för alla andra)!