När förpackningen är viktigare än innehållet ...

Rubriken kanske förleder er att tro att det här är ännu en teknikblogg om Nikon Df - en kamera som (delvis) är snygg på ytan, men invändigt inte innehåller så där jättemycket spännande. Det är en kamera som jag tycker verkar bäst på att visas upp hängandes i axelremmen, eller ståendes hemma i vitrinskåpet.

Det här inlägget handlar dock inte (så mycket) om kameror eller om fotografering, utan ett annat fenomen vi fått de senaste åren.

Blossa 2012, med smak av ingefära och fotograferad med NEX-7 och Sigma 30/2,8

Den årliga glöggen från Blossa kom första gången 2003, och har sedan dess varje år kommit ut med en ny smak och ett nytt utseende på flaskan. Flaskorna har alltid varit snygga, och förra årets var nog den snyggaste hittills. Smaksättningen, som bestod av ingefära (vilket kanske förklarar den japanska stilen på flaskan), var däremot inte så rolig tycker jag. Det smakade blä helt enkelt :)

I år tioårsjubilerar Blossa med en glögg inspirerad av Dalarna, och jag tycker de fått till en ännu snyggare flaska än förra året. Nytt för i år är att de inte berättat vad den är smaksatt med, vilket förstås är lite spännande. Frågan är dock om flaskan gör sig bäst i vitrinskåpet bredvid Nikon Df, eller om glöggen faktiskt är god.

Tyckte ett rött hus med vita knutar passade som bakgrund :) Nex-7 och Sony 35/1,8

Samma bord som förra året, men annan bakgrund. Nex-7 och Sony 35/1,8

Vad är den då smaksatt med? Det tänker jag inte berätta (för jag kan inte avgöra det), men till skillnad från vissa kameror håller i alla fall innehållet vad ytan lovar - den är jättegod :)

Som helgbonus får ni en kattjävel (som var med och inspekterade glöggfotograferingen)!

God Jul!