En återuppväckt plåtslagare
Svaret är alltid N+1!
Där n står för antalet man redan äger, och frågan är Hur många kan man äga?. Det kan gälla kameror, kameraväskor, skor och nästan vad som helst. I mitt fall gäller det åtminstone kameraväskor (även om jag bara använt en de senaste åren) och nu senast då motorcyklar.
Jag äger sedan tidigare en jättestor KTM 1290 Super Adventure, och det är en underbar motorcykel för långresor, ordonnansuppdrag på idrottsevenemang och mycket annat. Jag har också använt den för att köra till och från jobbet, och det fungerar förstås också. Den är dock inte jättesmidig i stadstrafik och den dricker rätt så mycket bensin, så idag bestämde jag mig för att komplettera den med något mindre.
Valet föll på en mattgråmetallic Honda SH300i. En liten scooter i nästan mopedstorlek, fast med mycket större motor (3oo kubikcentimeter). Det är en hel liter mindre än i min KTM, men den väger också rätt mycket mindre och är tack vare variatordriften riktigt kvick både i stan och på landsvägen.
Körde ungefär tio mil med den lilla "moppen" idag, och det var riktigt skoj. Tror storhojen kommer få det lugnare framöver, och bensinkortet behöver inte längre jobba så hårt. Den här mojängen drar ett par deciliter per mil :)
KTM:en kommer jag förstås att behålla för det den är bäst på, och frågan är vad nästa N+1 kan tänkas resultera i ...
Alla bilder är tagna med Fuji X-Pro 2 och XF 56mm f/1,2 och redigerade i Lightroom CC Classic.
Ha en fortsatt trevlig helg!
Mozarella och Skrotbilar!
Den här veckan har jag semester. Det innebär förstås att jag har fullt upp med att vingla runt på min KTM och göra vägarna osäkra. Jag brukar inte planera vart jag ska ta vägen, men idag hade jag bestämt mig för att först åka till Ängsholmens Gårdsmejeri.
Jag var där vid en sisådär 15:45, och då var dagens mozzarella precis färdig. Det är tydligen en konst att göra bra buffelmozzarella, men Ängsholmens har lyckats bra och uppmärksammats stort av både matskribenter och kändiskockar!
Det är inte billigt att köpa mozzarella som är tillverkad i så här liten skala, men det är värt det tycker jag. Det blir något helt annat än den plastförpackade man köper billigt på varuhusen, och smaken är underbar.
Jag fick rådet att smaka på osten direkt när jag kom hem, innan den varit kyld. Tydligen ändrar den helt karaktär efter nedkylning (även om man helst ska äta den rumstempererad också efter kylning). Självklart testade jag, och ja - det är jättegott :)
Efter besöket på mejeriet hamnade jag så småningom i Ribbingebäck där jag ett hittade en massa gamla franska bilar i varierande skick av förfall. Jag gillar gamla franska bilar (även om jag inte skulle vilja äga en), så jag stannade förstås och dokumenterade. Den första tror jag är en Renault Major 8 (min syster ägde en sådan när jag var liten).
Nästa är förstås en Citroën DS, eller Padda som den ofta kallades här. Det var en mycket modern skapelse när den kom, och fina exemplar säljs nu för tämligen höga belopp.
Det här exemplaret var inte så fint, vare sig in- eller utvändigt, men skulle nog gå att snygga till.
Citroën CX var på ett sätt en efterföljare i samma andra som DS, men har inte riktigt uppnått samma kultstatus. De här två skulle jag inte vilja försöka renovera ...
Det var allt från dagens runda i Uppland :)
På fem år ...
... hinner det hända mycket! Om vi bortser från tragedier och annat kan det också hända mycket roligt. Jag bytte min stora (och inte så bra) Skoda Octavia kombi mot en liten Toyota IQ (som var riktigt bra). Den gamla Octavian har vi behållit tills för bara några veckor sedan då den byttes bort mot en flaska Whisky då den var i rätt risigt skick (fast nu är den fin igen tack vare Ottens jobb).
För ett år sedan körde jag hem Bumsen från Katrineholm till Uppsala med relativt färskt körkort. Toyotan var såld, och jag hittade en fin BMW på Blocket, och tog tåget dit för att kika på den. Jag hade vansinnigt ont i ryggen på vägen dit, och kunde knappt ta mig upp på hojen, men det gick att ta sig hem och märkligt nog blev ryggen bara bättre ju mer jag körde. Nånting skakade nog på plats igen :)
Idag, ett år efter att jag köpte Bumsen kör jag en hoj jag först tyckte verkade helt galen. Den är jättestor, den har kedjedrift, den har 160 Hk och går som ett skållat troll trots att den inte ännu får varvas över 6500 RPM (den måste ha genomgått första servicen först). Jag tycker den är minst lika lättkörd som Bumsen som "bara" har 96 Hk och är mycket lägre.
Vi får väl se hur det blir när jag kan varva ur den ordentligt - vi hade en kund på jobbet idag som köpt nya Honda Africa Twin och som först provat samma som jag har. Hans kommentar var: "Den försökte döda mig!!!" :)
Bumsen fick en ny ägare i onsdags, och han verkade nöjd med köpet (och har ännu inte hört av sig, så jag antar att allt är frid och fröjd).
Ha det gott och försök att tänka på det positiva som händer istället för allt elände omkring oss :)
Nu är det slutbumsat för den här gången!
Med viss sorg i hjärtat (eller nä - egentligen inte) har jag nu efter ett års förhållande övergett Bumsen till förmån för den mycket yngre, om än svulstigare Kåtten. Det blir nog bra det här också, och förmodligen lite fler bilder från andra typer av vägar än asfalt :)
Nä, det är inte någon skogshoj, men den funkar bra på grus!
Trots sin storlek väger Kåtten inte mer än Bumsen, men den tar lite mer plats i cykelskjulet ...
Ha det!