Man kan fotofika fast man inte är så många ...

Dagens fotofika på Fågelsången i Uppsala bestod bara av mig och Peter. Vi hade trevligt ändå :)

Bilden tagen med X-Pro 2 och Fujinon 56/1,2  @ f/1,2

God fortsättning på er!

Varför fotograferar jag katter?

Riktiga fotografer ägnar sig åt exempelvis gatufoto, och följer givetvis alla oskrivna regler inom genren (och en hel del egenpåhittade regler). Kattfoton (eller bilder av egna barn eller kompisar) hör förstås hemma i fotoalbumet, och är inte något man ska slösa bandbredd med genom att lägga upp dem för allmän beskådan på nätet!

Nony

Nu är det förstås så att jag inte bara fotograferar katter (eller mina söner). Jag fuskar ibland inom gatu-, sport-, naturfoto och annat. Jag gillar helt enkelt att fotografera oavsett motiv.

Smulan

Jag är heller inte så mycket för det där med regler inom fotografi. Gatufoto t.ex. måste inte göras med 35mm och en Leicakamera även om det anses som en klassisk (läs gammalmodig) tradition. Känner jag för det använder jag gärna supervidvinkel eller kort tele, även om jag förstås får det hett om öronen när jag publicerar såna bilder i gatufotogruppen.

Nony

Jag har fått höra av en del att jag är en tämligen usel gatufotograf som borde hålla mig till kattjävlarna, och som tur är för mina belackare är det just det jag oftast gör :)

Hjalmar

Jag arbetar heltid och ägnar stor del av min lediga tid åt diverse ordonnansuppdrag på min motorcykel. Detta gör att tiden som blir över för fotografering är begränsad, och eftersom jag vill fotografera så mycket som möjlig (helst varje dag) får jag nöja mig med de motiv som finns tillgängliga hemmavid. Det råkar vara just katterna!

Nony

Jag tycker mycket om katter, och tycker också att det är en kul utmaning att fotografera samma djur om och om igen och försöka göra olika bilder ändå. Det är inte alltid så lätt, och ofta blir det rätt så lika och tråkiga bilder. Jag har dock turen att ha en katt som är bra på att posera, och det gör att jag fått öva mycket vilket resulterar i bra bilder lite då och då.

Radial blur? Nä, bara Nony som skakar på huvudet!

Som synes ovan blir det ändå missar ibland, även om jag tycker den här missen (no pun intended) blev ganska skoj :)

Testade att fotografera grannkatterna idag, men de låter konstigt och är inte så gosiga ...

Jag fortsätter med att fotografera mina kattjävlar och plåga er med bilderna. När jag går i pension ska jag också bli gatufotograf på riktigt ;)

Ha en trevlig helg - själv ska jag tillbringa morgondagen med att skjutsa trötta löpare på Tjejmilen i stockholm!

Alla bilder är tagna med Fuji X-Pro 2 och Fujinon 56 mm f/1,2 på stor bländaröppning - en kombination som är totalförbjuden inom gatufoto :D

Generationsfoto

Det är viktigt att dokumentera olika generationer har jag hört, så jag passade på att fotografera Farfar Taunus och vår Mondo ikväll på Ulva Kvarn :)

Fords modellserie Taunus var långlivad - från 1939 till 1982, och genomgick åtskilliga förändringar under den tiden. Modellen ersattes sedan av Ford Sierra, som sågs som oerhört futuristisk i designen (idag är det inte många som höjer över ögonbrynen när de ser en av de få som finns kvar på vägarna).

Ford Taunus 17m av 1964 års modell

Sierran fanns som modell mellan 1982 och 1993 och förändrades inte så vansinnigt mycket under den tiden. 1993 ersattes Sierra av Mondeo, som (med rätta) ansågs vara en ganska tråkig och anonym bil. Mondeo lever kvar än idag, och har (som alla andra bilar) vuxit ordentligt i storlek (och är nu Fords största Europamodell efter att Scorpio tagits bort).

Ford Mondeo Titanium Business 2017

Vår (hustuns om man ska vara noga) Mondeo tycker jag är riktigt snygg, och även om den inte är jättespännande att köra har den alla tänkbara bekvämligheter, vilket åtminstone jag tycker är en trevlig egenskap hos en bil. Vill man ha det skoj är det två hjul som gäller ;)

Bilderna är tagna med Fuji X-Pro 2 och Fujinon 23mm f/2 WR

Ha det gott!

Ny teknik och automatik - det är fina grejer det!

Nu vet jag att det finns nostalgiker som inte håller med mig, utan tycker allt ska vara som det var förr. Att det på något sätt skulle vara mer känsla bara för att man gör något själv, och så kan det kanske i viss mån vara. Jag omfamnar dock nästan all ny teknik med öppna armar, och tar gärna hjälp av automatik som ofta är bättre än jag själv på många saker.

Ford Mondeo, Fujifilm X-Pro 2, Fujinon XF 56 mm f/1.2 @ f/1.6

Just det här inlägget handlar dock inte om kameror, men diskussionen är densamma i bilvärlden. Vår nya bil är förvisso utrustad med ett okänt antal kameror som tar hand om automatik och säkerhet, men de är ju inte avsedda för fotografering.

Hustrun behövde en ny tjänstebil, och denna gång föll valet på en Ford Mondeo (i konkurrens med snikmodeller från Volvo, BMW och Mercedes) - det var helt enkelt mest bil för den budget vi hade att röra oss med. Bilen har all tänkbar automatik (utom det kanske mest uppenbara - automatlåda) som hjälper till att hålla avstånd till andra bilar, ser till att man håller sig innanför linjerna, öppnar och stänger bakluckan och bromsar själv om man försöker köra på något (och en massa annat). Det mesta är till för säkerhet, men mycket handlar också om bekvämlighet, och det är inget fel att få vara lite bekväm emellanåt. Vill jag ha det obekvämt kör jag motorcykel :)

Svista Värdshus, X-Pro 2, Fujinon 23 mm f/2 @ f/5.6

Jag tycker det finns mycket charm och nöje i att nyttja både gamla bilar och gamla kameror, men för dagligt bruk föredrar jag moderna prylar i nästan alla sammanhang. I fallet med bilen är det också så att en del av hanteringen skulle bli besvärlig utan de tekniska hjälpmedlen. Det är nästan omöjligt att se var bilen börjar och slutar från förarplats (och bakåt ser man över huvud taget rätt lite p.g.a. bilens form och de nästan svarta rutorna). Parkeringssensorer och backkamera är synnerligen trevligt att ha då, liksom den automatiska parkeringsassistenten.

Bilen kan själv! Filmat med LG G5

Det känns väldigt läskigt att släppa ratten och låta bilen styra, men det fungerar :)

Det var allt jag hade att svamla om idag. Ha det gott allihopa!

Idag körde vi för barnens skull igen!

Idag avslutades årets upplaga av Ride of Hope. Cykling från Umeå till Stockholm, och Lund till Stockholm för att samla in pengar till Barncancerfonden. Jag körde som föråkare på MC från Uppsala till Stockholm för att säkerställa att cyklisterna kom fram på ett säkert sätt, och här är några bilder från dagen.

Vill du själv bidra till Barncancerfonden kan du göra det här: https://www3.barncancerfonden.se/engagera-dig/event/ride-of-hope/bidra-utan-att-sjalv-cykla/

Ha det gott!