En återuppväckt plåtslagare
Vardagsdokumentation - nog så viktigt, om än inte så sexigt!
Det är (som alltid) mycket snack om gatufoto! Det är egentligen inte så konstigt, då begreppet gatufoto innehåller diverse oskrivna regler varav många endast verkar förstås av de som är invigda i sällskapet. Det är lite mystiskt exakt vad som omfattas av begreppet, och som utomstående kan det vara lite som att försöka förstå sig på vad frimureri egentligen går ut på. Jag gillar själv att fuska inom genren, med varierande resultat. Någon gång händer det att det blir en lyckad bild, men ofta blir det bara "mjo, fast om du gjort så ..."
Jag ägnar mig också, som så många andra, åt att dokumentera min vardag. Det är egentligen roligare än gatufoto och det finns inga som helst regler som säger att man inte får använda det ena eller andra objektivet, eller att man inte får vara delaktig i situationen. Man får t.o.m. känna de man fotograferar och arrangera bilder om så behövs :)
Här på FS finns det såvitt jag vet inte någon grupp för oss som vill dela med oss av just den här typen av bilder. Kanske är det så att såna här bilder passar bäst i personliga bloggar, eller för publicering på sociala medier för närmast sörjande, men jag tror inte det; vardagsdokumentation kan förstås oftast tyckas trist när det handlar om färska bilder (annat än för de som var med då), men efter några år kan såna här bilder bli riktigt intressanta.
Jag har medvetet valt att inte skriva några beskrivande bildtexter för att inte leda tankarna åt något håll, utan låter dig som läsare tolka bilderna själv :)
Bara lite svammel från mig så här en vacker måndagkväll i maj! Ha det gott!
Måste gatufoto vara dokumentärt?
Åter igen har det bland bloggarna blossat upp en debatt kring gatufoto. Denna genre som så många av oss vill ägna oss åt, men få behärskar (jag hör till dem som vill mer än kan). Ett gatufoto som görs idag kräver något mer än bara någon som knallar omkring på stan för att kvalificeras. Samma bild, tagen för 50-100 år sedan, kan av många kvala in som gatufoto, i och med att det plötsligt blir intressant med omgivningar, klädsel och allmänt beteende som var helt annorlunda då. På samma sätt tror jag många av de dagsfärska bilder vi ser idag faktiskt kan komma att bli intressanta inte bara som dokumentära fotografier, utan som gatufoto när de blivit tillräckligt många år gamla.
Det vi idag ser som trivialt och vardagsbeteende kommer sannolikt inte att vara det ens inom 10-20 år tack vare den snabba teknikutvecklingen. Just nu ser vi t.ex. massor av folk som far omkring i städerna på hyrda elskotrar, och det i sig kan förstås ge upphov till intressanta bilder redan nu. Gissningsvis är detta en tämligen kortvarig trend, då skotrarna är rätt dyra, ofta hamnar i Fyrisån (om de bor i Uppsala) och det finns för många företag som håller på med det.
Bilden jag visar i inlägget är i högsta grad arrangerad och gjord 1985 eller så som ett skolprojekt. Den är fotograferad med en Rolleiflex som hittades i ett gammalt vindsförråd i en lägenhet min far köpte av ett dödsbo (och förstås beskuren eftersom kameran gjorde kvadratiska bilder). Bilden är tagen på gatan och har en berättelse, men det är förstås inte ett gatufoto enligt den definition vi använder i GF-gruppen på fotosidan exempelvis - just för att den är arrangerad. Dessutom är den arrangerad för att se ut som att den är tagen långt tidigare än 80-talet, så det är egentligen inte något som är rätt med den :)
Jag gillar den ändå!
Ha en fortsatt trevlig helg!
En liten kvällspromenad runt Fyrisån med ny glugg
Ikväll när jag åkte hem från jobbet tyckte jag det var så vackert ljus och vackra moln, så jag parkerade fordonet bredvid Fyrisån och tog en liten promenad för att dokumentera. Just där jag var finner man både vackra byggnader och diverse flytetyg i varierande skick ...
Det mest påtagliga just nu är förstås Restaurang Skeppet, som tidigare låg i Visby under namnet Graceland. Gotlänningarna förstod redan då att det skulle gå åt skogen och under tämligen spektakulära omständigheter bogserades skroten hit (googla om ni vill veta mer). Den kalla vintern och isen i år gick hårt åt Skeppet, som tog in vatten och fick kraftig slagsida för en tid sedan. Det kommer nog ta ett tag att få bort eländet ...
Det ser inte bättre ut från andra sidan ån, och bakom Skeppet ser vi två andra fartyg som inte heller är så kul att se. Det här är Uppsalas gästhamn, även om den ytterst sällan får besök av båtar utifrån (rätt bökigt att ta sig hit), och diverse vrak och halvvrak pryder åkanten ...
Roligare är det med minsveparen Saga och de andra husbåtarna som ligger här. Ägarna till dessa verkar åtminstone bry sig om att hålla fartygen i skick (fast minsveparen är visst till salu har jag för mig).
Det finns förstås också gamla fina hus i de här trakterna. Det kantiga Tullhuset är en av mina favoriter. Nu finns förstås inte längre någon tullverksamhet i huset, utan det inrymmer kontor och café tror jag.
Bostadshusen längs med Östra Ågatan inrymmer lägenheter som brukar ligga i topp vad gäller pris, vilket förstås är väntat med tanke på läget. Här tyckte jag bara det var så snygg ljus med skuggorna från alla träd.
Alla bilder är tagna med Fuji X-Pro 2 och Fujinon 16mm f/1,4 (fast nedbländad till f/5,6). Det kommer fler inlägg med exempel på större bländaröppningar, och det jag kan avslöja redan nu är att det ser riktigt bra ut :)
Ha det gott!
Jag plåtar det mesta i både färg och svartvitt, men alltid i råformat (och jag gillar LR CC)!
Det är mycket trams i både forum och bloggar om hur man ska göra om man vill göra rätt. Jag gör helt enkelt så som fungerar bäst för mig, och mitt sätt fungerar säkert för andra också (men inte för alla).
Samsung Galaxy S8+, 1/50 s, f/1.7, ISO 80
När jag fotograferar använder jag alltid kameran inställd på enbart råformat, så kan jag välja i efterhand om jag vill göra bilden i svartvitt eller i färg och hur jag vill behandla den. För mig är det ingen poäng att fotografera i råformat och jpg samtidigt; jag tar inte så många bilder per år att lagring är ett problem så jag kan spara alla råfiler utan att få problem med säkerhetskopiering och dylikt.
Fujifilm X-Pro 2, Fujinon 56mm f/1.2 @ f/3.2, 1/250 s, ISO 200
Ibland ägnar jag mig åt att fotografera på stadens gator med ett kort teleobjektiv på min kamera. En del tycker inte det är gatufoto när man gör så, och det får de förstås tycka. Jag tycker det kan bli fina bilder ändå.
Fujifilm X-Pro 2, Fujinon 56mm f/1.2 @ f/1.2, 1/1000 s, ISO 200
Något jag ser ut att bli tämligen ensam om att göra framöver, åtminstone om man ska gå efter nyhetskommentarer och forum, är att använda Lightroom CC (i synnerhet den version som inte heter Classic). Adobe är uppenbarligen onda och elaka och bara ute efter att tvinga in folk i sin prenumerationsmodell, och den helt nya enklare versionen med molnlagring är bara för glada amatörer ...
Fujifilm X-Pro 2, Fujinon 56mm f/1.2 @ f/1.2, 1/450 s, ISO 200
Jag kan förstå de som inte gillar månadsbetalning och molnlagring, men för mig är det perfekt. Jag valde t.o.m. att betala lite mer än jag gjort tidigare för att få 1TB lagring i molnet - det kommer räcka i många år för mina råfiler, och jag har då en ytterligare backup förutom det jag redan har.
Fujifilm X-Pro 2, Fujinon 56mm f/1.2 @ f/2.8, 1/420 s, ISO 200
Jag har kvar alla mina äldre bilder i Lightroom CC Classic och har inte flyttat över dem till CC. Alla nya bilder laddar jag dock direkt in i CC (alltså inte Classic) för att få in fullstora bilder i molnlagringen. De fullstora bilderna synkas ändå med automatik över till min stationära dator med CC Classic, så de lagras och säkerhetskopieras också lokalt.
Fujifilm X-Pro 2, Fujinon 56mm f/1.2 @ f/2.8, 1/420 s, ISO 200
Jag kan t.o.m. använda Lightroom CC på min telefon dels för att fotografera med (och bilderna lagras då förstås i molnet och dyker upp på alla mina datorer), och dels för att överföra bilderna från kameran. För närvarande fungerar dock det senare så där halvbra med min Fujikamera då bilderna av någon anledning blir svartvita när jag importerar dem till LR CC på mobilen. Jag räknar med att det kommer att lösas dock, då Adobe känner till buggen
Fujifilm X-Pro 2, Fujinon 23mm f/2 @ f/5.6, 0,7 s, ISO 200
En del hävdar att Lightroom ger konstiga artefakter med bilder från Fujis kameror, och det stämmer säkert i vissa fall. Jag tycker dock det fungerar bra om man inte drar för mycket i spakarna, men det gäller nog inte bara Fujikameror.
Kort och gott: gör som ni vill - jag gör som jag vill, och jag är nöjd med mina val trots att andra tycker det finns bättre sätt att göra rätt :)
Varför fotograferar jag katter?
Riktiga fotografer ägnar sig åt exempelvis gatufoto, och följer givetvis alla oskrivna regler inom genren (och en hel del egenpåhittade regler). Kattfoton (eller bilder av egna barn eller kompisar) hör förstås hemma i fotoalbumet, och är inte något man ska slösa bandbredd med genom att lägga upp dem för allmän beskådan på nätet!
Nony
Nu är det förstås så att jag inte bara fotograferar katter (eller mina söner). Jag fuskar ibland inom gatu-, sport-, naturfoto och annat. Jag gillar helt enkelt att fotografera oavsett motiv.
Smulan
Jag är heller inte så mycket för det där med regler inom fotografi. Gatufoto t.ex. måste inte göras med 35mm och en Leicakamera även om det anses som en klassisk (läs gammalmodig) tradition. Känner jag för det använder jag gärna supervidvinkel eller kort tele, även om jag förstås får det hett om öronen när jag publicerar såna bilder i gatufotogruppen.
Nony
Jag har fått höra av en del att jag är en tämligen usel gatufotograf som borde hålla mig till kattjävlarna, och som tur är för mina belackare är det just det jag oftast gör :)
Hjalmar
Jag arbetar heltid och ägnar stor del av min lediga tid åt diverse ordonnansuppdrag på min motorcykel. Detta gör att tiden som blir över för fotografering är begränsad, och eftersom jag vill fotografera så mycket som möjlig (helst varje dag) får jag nöja mig med de motiv som finns tillgängliga hemmavid. Det råkar vara just katterna!
Nony
Jag tycker mycket om katter, och tycker också att det är en kul utmaning att fotografera samma djur om och om igen och försöka göra olika bilder ändå. Det är inte alltid så lätt, och ofta blir det rätt så lika och tråkiga bilder. Jag har dock turen att ha en katt som är bra på att posera, och det gör att jag fått öva mycket vilket resulterar i bra bilder lite då och då.
Radial blur? Nä, bara Nony som skakar på huvudet!
Som synes ovan blir det ändå missar ibland, även om jag tycker den här missen (no pun intended) blev ganska skoj :)
Testade att fotografera grannkatterna idag, men de låter konstigt och är inte så gosiga ...
Jag fortsätter med att fotografera mina kattjävlar och plåga er med bilderna. När jag går i pension ska jag också bli gatufotograf på riktigt ;)
Ha en trevlig helg - själv ska jag tillbringa morgondagen med att skjutsa trötta löpare på Tjejmilen i stockholm!
Alla bilder är tagna med Fuji X-Pro 2 och Fujinon 56 mm f/1,2 på stor bländaröppning - en kombination som är totalförbjuden inom gatufoto :D