Fikapremiär vid Hornstull med nya och gamla ansikten

Ja, premiär för mig alltså - de andra som var med har nog alla varit där förut. Det var den gamle fikaräven Claes som tipsade i sin blogg att det var fika, så jag tyckte det äntligen var dags att jag masade mig dit.

I en park i närheten övade folk på att slå på varandra, och det blir dagens enda färgbild

Fotofikat på Tårtan är alldeles för tidigt för mig, men fikat i Hornstull har jag länge tänkt vara med på. Det är klart gubbigare än våra Dagnyfikor i Uppsala, men eftersom gubbarna är trevliga gick det bra ändå :)

Hans Yashica-C och Polaroid SX-70

Det blev tack vare sällskapet mer prat om fotografering med film, framkallningstider och gamla klassiska kameror än jag är van vid från Dagnys. Kul med lite omväxling, och också intressant att höra om andras erfarenheter av den gamla onda tekniken.

Martin, som var i tid!

Jag var lite skeptisk till det där med att ha fotofika på ett hamburgerhak, men det visade sig fungera alldeles ypperligt. Det var en tyst miljö där det gick bra att föra samtal utan att behöva skrika. Hamburgarna provade jag inte, men deras latte och muffins var goda.

Stephan och Peter

Det blev förstås en del prylprat, och jag fann det intressant att både jag och Affe tycker att 35 mm är lite lite för snävt på APS-C, trots att det motsvarar 52,5 mm på en FF-kamera (med 35 mm på en NEX då). De där 2,5 millimetrarna borde inte spela någon roll, så det kanske bara är psykologiskt eller nåt. Alla bilder i det här inlägget är för övrigt gjorda med just 35 mm på APS-C ...

Krister var också med

Vi pratade också om det kvadratiska formatet och svårigheten att använda det med moderna digitalkameror. Kamerorna går att ställa in på alla möjliga format, men ytterst sällan på just kvadratiskt. Man kan fråga sig varför, eftersom det blivit ett populärt format igen tack vare instagram, och det är mycket lättare att få till snygga kompositioner om det blir beskuret redan i sökaren.

Affe

Det är i och för sig så att man kan fråga sig om varför kamerorna beter sig som de gör på många sätt, och det trista svaret är väl att det styrs mycket av marknadsfolk och ingenjörer och inte tillräckligt ofta av fotografernas önskemål och behov. Det har dock blivit mycket bättre tycker jag, och i Sonys A6000 som är den jag använder nu går det mesta att ställa in som jag vill ha det (till skillnad från i min NEX-7).

Hans och Martin

Vi borde helt klart ha mer utbyte mellan fotofikorna i Stockholm och Uppsala, även om en del deltagare var gemensamma idag. Fast det är klart, blir vi ännu fler i Uppsala får vi knappt plats på Fågelsången längre utan får hyra in oss på UKK eller nåt ...

Martin och Stephan ser mer än lovligt nöjda ut över något

Jag tackar alla inblandade för trevligt sällskap, och hoppas deltaga i fler Hornstullfikor (bara ni förvarnar i hyfsad tid som ett dygn eller nåt), och hoppas få se en del av er Stockholmare i Uppsala. Vi ser till att alla får plats helt enkelt :)

Stephan och Claes

Det var allt jag hade att bjuda på idag (eller igår kanske eftersom vi nu passerat midnatt). Ha det gott!

Sony A6000 - ett snabbtest med många bilder

Idag fick jag tack vare testredaktör Martin Agfors möjlighet att testa Sonys nya A6000, en kamera det varit mycket skriverier om främst tack vare uppgifterna om att den ska ha en så snabb autofokus. Enligt tillverkaren ska både den initiala fokuseringen vara väldigt snabb, men också följande fokus. Det som intresserar mig är just att snabbt sätta fokus och det där med följningen bekymrar mig inte så mycket (och det har jag inte heller testat i detalj).

Sony A6000 med Zeiss 24/1,8, Zeiss 55/1,8 och Zeiss 16-70/4 (fotograferat med Sony RX100 II)

Jag hade egentligen tänkt testa kameran med mina egna E-objektiv, men eftersom Martin lånat ihop inte mindre än tre mycket bra Zeissobjektiv användes bara dessa. De tre objektiven är mycket lika i design och storlek (inklusive 55/1,8 som är ett fullformatsobjektiv). Kameran är i sin tur ganska lik både de gamla NEX-kamerorna och fullformatskamerorna i A7-serien (men saknar sökarpuckel).

Martin, fotograferad med NEX-7 och Zeiss 55/1,8 på f/1,8

Just detta att A6000 är ganska lik min NEX-7, men inte helt kan nog ställa till en del förtret om jag skulle ge mig på att försöka använda båda kamerorna parallellt. Till exempel kontrolleras bländaren med den yttre ratten på A6000, medan den används för exponeringskompensation på NEX-7. Menysystemen är också helt olika, så båda måste läras in innan man hittar alla inställningar. A6000 har ett klart bättre och mer lättförståeligt menysystem, och den har också fler anpassningsmöjligheter. En detalj är också att ögonmusslan sitter fast ordentligt, vilket den definitivt inte gör på gamla NEX:en.

Martin fotograferad med A6000 och Zeiss 55/1,8 på f/2,8

Vi promenerade från Martins bostad på Kungsholmen till Kulturhuset där det skulle fotofikas med några gamla rävar från chatten #foto. Det var kul att träffa de som dykt upp, då det var många år sedan jag träffade de flesta av dem senast. Fotograferandet där blev väl dock som det mest brukar bli vid fikatillfällen :)

Andreas, med A6000 och 55/1,8 på f/2,8

Det var dock ganska bra med de stora panoramafönstren som är en utmaning när folk ska fotograferas i motljus. Det ger en ganska bra bild om vilka möjligheter en sensor har till upplättning av skuggor och nedmörkning av högdagrar - något den nya sensorn i A6000 klarade bra tycker jag.

Andreas och Ture. Zeiss 16-70/4 på f/4

Zeiss-55:an är en smått fantastisk glugg, som i tester inte hamnar långt efter den mycket dyrare (och helt manuella) Otus, och den var mycket mindre än jag trodde. För dagligt bruk är dock en bra normalzoom klart intressant, och Zeiss 16-70/4 visade sig vara just en bra normalzoom :)

Kungsan med 16-70 på f/4

Något jag konstaterade redan under fikat var att jag med A6000 kunde sätta fokus mycket snabbare och säkrare än med min NEX-7, och när man flanerar på stadens gator och snabbt vill fotografera något är sådant viktigt. Med min NEX blir kontrastfokusen ofta lurad av starka kontraster, och jag kommer hem med massor av felfokuserade bilder om jag inte kontrollerar med förstorad sökarbild att skärpan verkligen sitter där den ska. A6000 körde jag i läget AF-C, i och med att den då använder fasdetekterande AF med hjälp av en hel hög AF-sensorer på själva bildsensorn. Jag lät också kameran välja själv var den skulle fokusera, vilket den för det mesta lyckades väl med.

Kungsan. 16-70 på f/4

Nu ska jag dock inte påstå att det var alltid jag och kameran var överens om vad som skulle vara huvudmotiv, och då är det lite frustrerande att behöva ge sig in i menyerna och välja enpunktsfokus, men för det mesta gick det som sagt bra så jag lät den hållas ...

Körsbärsblomfotografer. 16-70 på f/5,6

Något som var betydligt värre, och som jag hade hoppats slippa se i den här kameran, var att den ibland efter att satt sig i standbyläge tog många sekunder på sig att vakna igen - en fördröjning som är längre än jag upplevt på någon annan kamera, och som definitivt gör att man missar en ögonblicksbild. Det är bättre att hålla kameran avstängd och starta upp den vid behov, då det åtminstone går hyfsat snabbt.

Knökfullt med folk i vårvärmen. 16-70 på f/5,6

Tyvärr blev fikat som vanligt lite långvarigt, så när vi äntligen kom fram till Skansen var glasblåseriet stängt. Det är annars ganska bildmässigt, och ett bra test av lågljusegenskaper. Det gick dock att ta en trist bild in genom dörren för att se hur det blev på höga ISO :)

16-70 på f/4 med A6000 på ISO 3200

Nu gjorde jag inte några direkta jämförelser, men när jag kollar bildfilerna tycker jag att A6000 klarar sig betydligt bättre än NEX-7 på höga ISO (med NEX:en går jag ytterst ogärna över ISO 1600 p.g.a. det fula färgbruset).

Kaknästornet med 16-70 på f/6,3 (och av någon anledning ISO 160)

En del objektiv är väldigt bra på korta avstånd, men inte så kul när motiven är långt bort. Också i det fallet tycker jag 16-70 skötte sig bra (vilket den förstås bör göra då den är ganska dyr - 9000:-).

Här hoppades jag på lite dramatik när Martin testar både Panasonic GH4 och Samsung NX-30, men dramatiken uteblev tyvärr. 16-70 på f/4,5

När vi knallat runt en stund var det hög tid att bege sig till akvariet, vilket är min favorit på Skansen i och med att man där kommer nära en massa roliga små djur. Framför allt lemurerna är kul i och med att de är så nyfikna, så ni får stå ut med att det blir några bilder av dem :)

Närgången fotograf, eller närgången Lemur? 16-70 på f/5,6 och ISO 800

Om slutartiden är för lång hjälper inte snabb autofokus ... 16-70 på f/5,6 och ISO 400 (och 1/60)

En del av er har kanske sett filmen Fierce Creatures med bl.a. John Cleese, Jamie Lee Curtis och Kevin Kline. I den filmen förekommer en del lemurer, men så där himskans skrämmande är de inte även om jag upptäckte att de både kan låta, ge ondskefulla blickar och bita barn och kameraremmar :)

Fierce Creatures? 16-70 på f/5,6 och ISO 800

Barnätande lemur. 16-70 på f/5,6 och ISO 800

Ett annat favoritdjur är surikaterna, och gynnaren på nästa bild ställde till lite bekymmer för Martin när han skulle fotografera den i kraftigt motljus (som jag lättat upp i bilden) med Samsung NX-30. A6000 hade dock inga problem att hitta skärpan i det läget, och det har nog med fasdetekteringen att göra.

På spaning ... Zeiss 55/1,8  på f/3,2 och ISO 100

Inne på själva akvariet finns en massa läskiga ormar och spindlar, och de blir oftast inte så jättebra på bild på grund av det ganska trista ljuset tycker jag. Det är dock åter igen en bra test av höga ISO.

Nåt slags orm fotograferad med 16-70 på f/5,0 och ISO 3200

Betydligt mer fotomässigt är i så fall den s.k. regnskogen där det finns en del mindre apor av olika sorter uppe i träden. Dessa är också en utmaning vad gäller för kameran när den ska välja var fokus ska sättas (om man inte väljer själv såklart), men också det gick ganska hyfsat. Här tror jag dock det skulle varit smartare att själv välja fokuspunkt ...

En bister typ med 16-70 på f/4 och ISO 1600

En hårfager typ med 16-70 på f/4 och ISO 1600

Det var alla bilder jag hade att bjuda på i den här korta testen. Mina slutsatser är att det definitivt är värt att uppgradera från NEX-7 till A6000 om snabb och exakt autofokus är viktigt. Menysystemet är också betydligt trevligare att ha att göra med än tidigare, även om det fortfarande är knöligt att ta sig till en del inställningar. Sökaren är också bättre än i NEX; den har lägre upplösning, men jag upplever den ändå tydligare, och den uppdateras mycket snabbare.

Det enda jag riktigt har att klaga på är att kameran tar en smärre evighet på sig att vakna ur standbyläge, och det  kan man kanske hoppas på en firmware fix för ...

Alla bilder finns i full storlek på min flickr.

Gick Sven vilse?

I morse var jag lite orolig när jag var tvungen att lämna trygga Uppsala för att besöka stora Stockholm - i synnerhet som Sven hotat med att våldgästa den här delen av landet och göra livet surt för oss

Som tur var hade Sven inte hittat fram när jag lämnade dagens arbetsplats och det var t.o.m. så att man kunde se skymten av lite blått i himlen :)

Med lite knasiga vinklar kunde man i alla fall får det att se ut som om världen blåst omkull ...

Ha det, och hälsa Sven när ni ser honom!

Färg eller svartvitt - vilket säljer bäst?

Skulle en reklambyrå köpa den här bilden för att locka folk att flyga till Sverige?

Bilden är ganska överdrivet behandlad i och med konverteringen till svartvitt, och jag kan tycka att den blir lite mer spännande så än originalet i färg. Jag är dock inte så säker på att en reklambyrå som letar efter svenska brännbollsbilder skulle fastnat för dem, utan de hade troligen letat vidare.

Som jag skröt om redan förra veckan så ledde dock just den här bilden till en försäljning, men eftersom jag inte har något bättre att skriva om idag tar jag upp den igen. Bilden reklambyrån hittade via Google såg dock ut så här:

Hårt besvärligt ljus, och skarpa färger - men just väldigt svenska färger i en bild av en väldigt svensk sport. Jag tror att det var tack vare detta som de ringde mig och undrade om jag hade fler bilder. De behövde inte ens leta för att få tag på mig tack vare att jag har kontaktuppgifter i EXIF (vilket nog skulle oroa somliga i forumet som ser all sån data som ett integritetshot) :)

Nu blev det inte just den här bilden de köpte att använda till stortavlor och sådant, utan en annan från samma tillfälle. Den skarpsynte kanske dock kan se att det finns en gemensam komponent ;)

Om ni undrar varför vi hade Sverigetröjor på oss så var det för att vi senare under kvällen skulle besöka Kungsträdgården och se Sverige åka ur fotbolls-EM mot Ryssland.

Vad tror ni - hade de ens övervägt att handla bilder av mig, om jag använt den svartvita varianten från början?

Ett år som moderator - hur känns det nu?

För ett år sedan fick jag en förfrågan om jag kunde tänka mig att moderera utrustningsforumen här på FS, då de bitvis hade en tendens att löpa amok. Jag tackade ja, och valde att inte vara anonym som moderator (då jag personligen tycker det är synnerligen irriterande att bli modererad och inte veta vem jag ska bli sur på).

Under det här året har det blivit så att jag modererat i annat än utrustningsforumen också, och jag har flera gånger frågat mig (och fått frågan från andra) om jag ändå inte borde välja att vara anonym som moderator. Jag har funderat och funderat och kommit fram till att jag trots allt gjort rätt val.  Visst har jag tappat en del "vänner" här på FS som tidigare trodde att jag skulle styra upp forumen på det sätt de ville ha det, och jag har fått en del skit i forumen eller i min privata mejl.

Jag har begått en del misstag i modereringen under året, och försökt rätta till dem efter bästa förmåga. Jag har fått kritik för att jag deltar i samma diskussioner som jag modererat, och det tänker jag fortsätta göra - alternativet är att jag blir anonym moderator (vilket jag som sagt inte vill) och fortsätter att skriva ändå. Ni som tycker att en moderator aldrig ska skriva något annat än sådant som rör moderering kan ju fundera på hur kul det är att bara läsa inlägg i ett forum, utan att nånsin få svara. Ibland har jag själv skrivit dumheter som jag själv eller andra modererat bort - det är svårt att göra rätt hela tiden, men jag försöker så gott jag kan :)

Några medlemmar som valt att ignorera forumreglerna allt för länge, och inte uppmärksammat de varningar de fått, är inte längre medlemmar. Några har slutat besöka forumen av andra anledningar (som jag förstås inte har en aning om), och några har valt att sluta skriva för att modereringen plötsligt blivit påtaglig. Jag försöker följa de forumregler som finns läsbara för alla längst ner på alla sidor, och hoppas att alla medlemmar läst dessa regler när de skriver i forumet.

Slutligen - om ni har synpunkter på mina insatser som moderator är det bara att skriva en kommentar här förstås, ett inlägg i forumet fotosidan.se, eller klicka på knappen Rapportera - alla rapporter går till alla som har modereringsbehörighet, och eventuella misstag jag görs kan rättas till. Synpunkter som postas i en modererad tråd blir inte kvar ;)

Hoppas ni tycker att jag gjort åtminstone lite nytta under det här året ...

(Bilderna i inlägget har inte ett skvatt med texten att göra!)