Windows 8 suger?

Det är många som tycker illa om Windows 8, fast egentligen tycker de nog mest illa om ersättaren till startmenyn - det som Microsoft kallar Modern UI (arbetsnamn Metro).

Jag har använt Windows 8 i några månader nu, och tycker det fungerar bra. De skillnader som finns i gränssnittet har både jag och mina kollegor vant oss vid, och generellt upplevs datorerna snabbare med Windows 8 än med Windows 7.

Något jag ser som en stor fördel med åttan i jämförelse med det äldre operativsystemet är hastigheten när jag kör 4G. Här ser ni en jämförelse jag gjorde med några minuters mellanrum på först en Windows 7 installerad i VMWare och sedan Windows 8 i samma VMWare. 4G-dongeln var kopplad till de virtuella maskinerna:

Som ni ser är uppladdningshastigheten ungefär densamma, men nedladdning går bra mycket snabbare. Detta är ju trevligt inte minst om man tittar på mycket bilder på nätet :)

För att ytterligare snabba upp min hemdator köpte jag lite nya prylar till den. Mycket minne är aldrig fel vid bildbearbetning, och en snabb CPU gör också sitt till.

Jag tycker inte om att vara ute och fotografera i det ruggiga novembervädret, men november är en ypperlig månad för datorbyggande!

Nästa inlägg ska jag försöka hålla lite med bildmässigt. Jag lovar - nästan ...

Plastglugg för 1500:- bättre än Leica? (Sigma 30 mm f/2.8 EX på NEX-7)

I forumtrådar och blogginlägg pratas det mycket om vilken kamera man ska ha, och vilka objektiv som presterar bäst. Ska man ha en liten kamera med små fasta objektiv, eller ett monster med jättezoomar? Kan en förhållandevis billig spegellös systemkamera konkurrera med en digital M-Leica - i synnerhet om man förser den billigare kameran med ett plastobjektiv från Sigma som kostar 1500:-?

Sony NEX-7 med Sigma 30 mm f/2,8 monterat. Fotograferat med Nikon D3 och Nikkor 45 mm f/2,8P.

En del påstår att just kombinationen på bilden ovan faktiskt kan konkurrera med de riktigt dyra objektiven från Leica eller Zeiss. Både vad gäller skärpa och snygg oskärpa. Själv har jag inte använt såna dyrgripar annat än ytterst kortvarigt, men har i alla fall några första intryck av kombinationen. Några mätvärden tänker jag inte bistå med, så om ni vill ha såna får ni leta rätt på dem själva (finns massor på interwebben).

Jag kan ju börja med att säga att känslan i objektiv (eller kamera) förstås inte motsvarar handbyggda prylar från Tyskland, men det känns ändå inte smäckigt. Det jag mest har att invända mot vad gäller känslan i objektivet är att det känns och hörs att något rör sig i objektivet när man ruckar på kameran.

Sonen Oliver fotograferad med NEX-7 och Sigma 30 mm på full glugg (2,8).

Sigmaobjektivet är inte så särdeles ljusstarkt, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på storlek, pris och prestanda. Det är mycket lättare att göra ett skarpt objektiv av den här typen med en lägre ljusstyrka än värstingarna i klassen. Det gör att det inte går att få extremt kort skärpedjup om man skulle vara lagd åt det hållet, men i och med att det är skarpt även på full öppning går det ändå att isolera motivet i viss mån och få snygg bakgrundsoskärpa.

Katten Nony fotograferad med NEX-7 och Sigma på f/4

Skärpemässigt är det här objektivet klart bättre än kitzoomen till NEX, även om jag tycker den är helt ok för de tillfällen när man bara vill ha ett objektiv med sig. Distorsionen är också mycket bättre, och det är ofta viktigare (även om det går att korrigera i efterbehandlingen).

Fönster med speglad fuling fotograferat med NEX-7 och Sigma på f/4

Bilden ovan är (som de andra bilderna) råkonverterad i Lightroom 4.1 med de objektivprofiler som finns där. En viss tunnformig distorsion har tagits bort, och det som kan synas vara distiorsion i högerkanten är nog snarare läkten som inte är helt rak ...

Nåt slags blomma fotograferat med NEX och Sigma 30 mm på f/5.

Färgåtergivningen i objektivet är enligt mig hyfsat neutral, men starka röda och gröna färger gör sig inte så bra i sRGB på bildskärm. I bilden ovan har jag dragit ner rätt mycket på färgerna för att de ska rymmas i sRGB. Jag vet inte exakt vad närgränsen på objektivet är, men det går att komma hyfsat nära för att fotografera mindre föremål.

Samma katt och pryttlar som tidigare, men här på full bländaröppning.

Det lilla jag hunnit testa objektivet hittills tyder på att det är mycket bra för sitt pris (helt klart tillräckligt bra för mina behov i alla fall). Det har varit lite svårt att få tag på, men nu verkar det som det börjat komma i lager hos en del handlare.

Det här objektivet hör till de minsta med autofokus som går att montera på en NEX, men det är inget pannkaksobjektiv. Det har heller ingen stabilisering, vilket i kombination med den modesta ljusstyrkan kan göra att man i dåligt ljus kan behöva gå upp på högre ISO-tal än önskat. Bildvinkeln på en NEX motsvarar 45 mm på småbild, vilket jag tycker är en ganska idealisk brännvid för många typer av motiv, och jämför man med ett Nikkor 45 mm monterat på min digitala småbildskamera så blir paketet ändå rätt smidigt :)

Nikon D3 med Nikkor 45 mm f/2,8 P - fotograferad med NEX-7 och Sigma 30 mm @ f/4

Jämfört med den ganska gamla 45:an som sitter på D3:an så är Sigmat bättre på nästan alla sätt rent tekniskt, men mycket fulare :)

Är det då bättre än Leicas fantastiska M-objektiv? Inte en aning, men det fungerar mycket bra för det jag kommer använda det till och kostar en spottstyver i jämförelse. Att äga en NEX utan att äga det här Sigmaobjektivet borde vara kriminellt, med tanke på det i övrigt ganska glesa utbudet av autofokusobjektiv till de kamerorna.

Alla bilder i inlägget finns i jätteformat på min flickr.

Plastic is fantastic?

Sigma har som första tredjepartstillverkare gjort ett par autofokusobjektiv för Sonys NEX-serie, ett på 19 mm och ett på 30 mm (jag räknar inte Zeiss 24 mm som ett tredjepartsobjektiv). Båda har f/2,8 som största bländaröppning och jag tror de finns med fattning för Micro Four Thirds också (men brännvidderna passar bättre på den större sensorn i NEX och MFT har bättre motsvarande alternativ).

Färg och skärpa ser helt ok ut vid ett första testskott. Nex-7, Sigma 19mm, f/4

Jag har beställt båda dessa objektiv som inte kostar mer än ungefär en och en halv lusentapp per styck. Det var några månader sedan de kom ut på marknaden, men Sigma har uppenbarligen svårt att hinna leverera i takt med efterfrågan. Idag dök i alla fall mitt 19 mm upp för avhämtning i min lokala Konsumbutik.

Distorsionen kunde vara bättre, men ser ut att vara lätt att korrigera. Man kan ana lite ghosting i fönstret ;) Nex-7, Sigma 19 mm och f/4

Tanken var att jag skulle åka hem, dumpa av lite prylar och öppna paket för att sedan ge mig ut och testa det nya objektivet. När jag kom hem väntade dock en överrasking av det mindre angenäma slaget - kylskåpet hade upphört att fungera. Efter en del svordomar och letande på nätet efter vilka butiker som eventuellt har kylskåp i lager för inköp under morgondagen gick jag i alla fall ut i trädgården för att göra några testbilder.

Skärpa och distorsion är förstås inte i klass med de Leicaobjektiv somliga använder på sina Nexkameror, men helt ok för mina behov och en aning billigare. Nex-7, Sigma 19 mm och f/4

Objektivet levererades i en pytteliten kartong som ändå rymde både en liten (och fullständigt onödig) väska, objektiv och motljusskydd. Bajonetten är i metall, men i övrigt är det mest plast (och glas). Trots detta känns det inte alls "plastigt" att använda, som till exempel många billiga normalobjektiv till större kameror gör.

Den här elkabeln leder fram till vår spis. Av byggnadstekniska orsaker var det enklast att dra den utanpå huset :) Nex-7, Sigma 19 mm, f/4

Jag har ställt in min lilla Nex så att den förstorar sökarbilden när man pillar på fokusringen. På det här lilla objektivet blev det lite av ett problem, då fokusringen är bred och svår att inte pilla på. Tror dock det kommer gå att komma runt genom att hålla i motljusskyddet i stället ...

Den här gamla rostiga spaden (utan skaft) har stått i den här rabatten i några år nu ... Nex-7, Sigma 19 mm, f/4

Närgränsen på det lilla plastobjektivet ligger på två decimeter vilket i kombination med bildvinkeln gör att man kan få en del kul effekter (om man nu är road av sånt).

Jag avslutar med tre bilder som visar hur objektivet beter sig på olika bländare med samma motiv. Jag körde handhållet, så skärpan är nog inte helt optimal.

Lite CA på full glugg (f/2,8)

Nedbländat ett steg (f/4 - förstås)

Och ytterligare ett (gissa f-talet)

På det hela taget verkar 19 mm vara ett prisvärt objektiv som kan komma att passa in väl i min uppsättning fasta brännvidder för Nex. Det är synd att det inte är stabiliserat, men då hade det nog kostat det dubbla. Framtiden lär utvisa hur bra det fungerar för mig i praktiken :)

Jättestora bilder för er som vill kolla hur dålig jag är på att hålla stadigt finns här.

Canon FD-objektiv på Sony NEX

Jag har av mina snälla fotokamrater fått låna tre gamla Canon FD-objektiv som jag ska prova hur de fungerar på min NEX-7.

Canon FDn 24/1,4L, FDn 200/4 och 200/2,8

Objektiv för spegelreflexkameror är egentligen lite för stora och klumpiga för en så liten kamera som Sony NEX, men när det gäller teleobjektiv gör det inte så mycket.  En 24mm för SLR är däremot klart större än motsvarande för t.ex. Leica M (eller objektiv gjorda för spegellösingar).

NEX-7 med Canon FDn 24mm f/1,4. Kitzoomen är en klart mindre (och mycket lättare).

Just den 24:a jag fått låna är en klassiker bland pressfotografer. Den var vansinnigt dyr och vansinnigt ljusstark när den kom. På den tiden hade man ofta större nytta av en nytta av en ljusstark glugg än nu när sensorerna är många gånger ljuskänsligare än film. Då gjorde det inte så mycket att skärpan i hörn och kanter inte var i topp, och CA var det nog få pressfotografer som ens visste vad det var ...

Tyngden på 24/1,4 L gör mig egentligen inget, då NEX-7 är nästan lite för lätt för att hålla stadigt (fast lättvikten är förstås trevlig när man bär omkring på kameran).

En synnerligen välanvänd D3:a med tillhörande fotograf Agfors. NEX-7 med 24/1,4L på full glugg.

Tyvärr konstaterade jag att jag helt klart måste använda stativ eller ha bildstabilisering för att kunna använda 200 mm med bra resultat (skulle nog funka med enbensstativ). Det är inte något större fel på balansen med vare sig 2,8:an eller 4:an på NEX:en, men det lilla kamerahuset är svårt att hålla stadigt med den bildvinkeln. Det är lättare att hålla stadigt med den tyngre 2,8:an, men inte tillräckligt. Jag upplevde också att EVF:en i NEX-7 ställer till det lite då den inte riktigt hänger med i skaket.

Vikt- och utrymmesmässigt är 200/4 en trevlig kamrat till NEX:en dock.

Smygfotograferade grannens fönster med 200/4 på full öppning.

Jag har egentligen inte hunnit testa de här FD-objektiven tillräckligt för att dra några som helst slutsatser, men jag kan konstatera att alla tre dras med en purple fringing (eller möjligen CA - jag har svårt att skilja på dem ;) ).

De är inte heller lika skapa på full öppning som moderna objektiv om man pixelpeepar, men för normal betraktning tycker jag de verkar fullt användbara.

100% delförstoring av bilden ovan utan någon som helst skärpning.

De två manuella Nikonobjektiv jag hunnit testa (105/2,5 och 45/2,8P) har betett sig snällare än dessa Canonobjektiv på NEX - framför när det gäller fula lila kontraster.

Även om nu dessa Canongluggar inte är optimala så tycker jag 24:an och den ljussvagare 200:an är mycket trevliga objektiv, och jag kommer fortsätta testa dem ett tag för att se hur de beter sig efter lite tillvänjning. 200/2,8 är inte heller dum, men på en NEX skulle den må bäst av att ha stativfäste så att jag kan använda enbensstativ med den. Den är lite för framtung.

En Canon 24/1,4 med Sonybakstycke

Den som hittills verkar mest användbar är (förstås) 24:an med sin höga ljusstyrka. Även om den inte är jätteskarp och så på full öppning så ger det synnerligen korta skärpedjupet en del möjligheter man inte får med "vanliga" objektiv. Den jag lånat är dock tyvärr inte till salu, och de brukar dessutom kosta en hel del begagnat. Nu finns det i och för sig en Zeiss 24/1,8 som är gjord för NEX, är mindre och har autofokus, så det är nog en sån man kanske ska sikta in sig på - den är förstås också allt annat än gratis dessvärre ...

Jag återkommer förhoppningsvis med lite roligare bilder från mina tester av de här fina objektiven :)

Mitt nya fotoprojekt - bakgrundsbilder

Eftersom jag är som jag är kunde jag förstås inte avhålla mig från att köpa den senaste iPadmodellen från Apple. Något den mojängen är riktigt duktig på är att visa bilder, och det gjorde att jag förstås ville ha mina egna bilder som bakgrund i paddan.

Pinnar fotograferade med en Canon EOS 20D för en massa år sedan.

Jag började med att rota bland mina gamla bilder i Lightroom och hittade en del bilder som fungerade bra som bakgrunder. I och med att skärmen är så högupplöst på paddan (2048 x 1536 pixlar) ville jag ha bilder som har många skarpa detaljer som verkligen utnyttjar skärmen. Bilderna måste göras i 2048 x 2048 pixlar för att fungera bra i både stående och liggande format, och tålas att beskäras på båda ledderna.

Dörr till bergrum, fotograferad med Fuji X100 2011.

Det är förstås lite trist att bara återanvända gamla bilder, så jag tyckte det kunde vara kul att försöka hitta nya motiv som passar som bakgrund.

Kullersten, fotograferad igår med en Fuji X-Pro1.

Jag insåg raskt att kameran i min telefon inte riktigt alltid håller måttet för att få till snygga bakgrunder. I bra ljus och på vissa avstånd fungerar den bra, men när målet är att få fram en bild på fyra megapixlar som är skarp över hela bildytan så ville jag ha en lite bättre kamera som ändå är lätt att alltid ha med.

En gammal handduk på tork, fotograferad idag med en Olympus ZX-1.

En kollega till mig köpte för några månader sedan en Olympus ZX-1 och är väldigt nöjd med den - framför allt för att den har ett ljusstarkt zoomobjektiv som är hyfsat skarpt också i kanterna. Jag velade en stund mellan Olympusen och Canon S100, men bestämde mig raskt för att jag vill ha ljusstyrkan för att åtminstone ha vissa möjligheter att påverka skärpedjupet (vilket inte alltid är så lätt med en kompaktkamera).

Ett väderbitet bord fotograferat idag med Olympus ZX-1.

Som tur var hade grabbarna på Uppsala Fotokompani en Olympus hemma, men det var deras demoexemplar. När man torkat av lite kladd på display och frontlins var den dock i utmärkt skick, och jag fick den för 3500:- och fick med ett extra batteri. Tyvärr visade det sig att man laddar kameran med USB-kabel, så extrabatteriet måste laddas i kameran - dessutom är den eländiga kabeln inte försedd med en standardkontakt, så det gäller att inte slarva bort den.

Det är ett kul projekt att leta motiv som går att använda som bakgrunder i paddan i och med att det ställer specifika krav på hur bilden kan komponeras (samma bild ska fungera i höjd- och breddformat och beskäras kvadratiskt). Det går att ställa in kameran att fotografera i kvadratiskt format, men jag vill hellre kunna välja vilken del av bilden jag ska använda i efterhand. Många bilder av den här typen vinner (enligt mig) på att man drar i spakarna ganska rejält i råkonverteringen för att få lite mer stuns i dem.

Nästan vilket motiv som helst kan användas för detta - det gäller bara att hitta dem, så om ni ser en stor fuling som smyger omkring i Uppsala och fotograferar konstiga saker på nära håll kanske det är jag :)

Alla mina bilder som är anpassade för skärmen på nya iPad hittar ni här om ni är intresserade. (Inte alla är tänkta som bakgrundsbilder, utan bara skalade till rätt upplösning.)