Hycklarnas julafton är här igen - Earth Hour!

Just nu pågår Earth Hour 2013, och ska man vara med bör man nog ha släckt sina lampor och stängt av alla elförbrukande produkter. Jag kan förstå grundtanken - folk släcker sina lampor för att visa sitt medvetande om den skenande energiförbrukningen, men så länge det bara görs en timme om året lär det inte göra mer nytta än en fis i rymden! Vill man spara el är det väl bättre att göra det lite året runt :)

Stearinljus i fönstret, men två datorer igång ...

Om man verkligen vill göra nytta tror jag det finns andra och bättre sätt än att släcka ner huset en timme, men det är förstås ett bra sätt att döva det dåliga samvetet och hänga med i tiden.

Jag deltar gärna i kollektiva experiment och åtgärder, men Earth Hour tycker jag mest är fånigt!

Gatufotograf? Vem tusan är gatufotograf?

Jag fotograferar allt och hans moster, men jag gillar den mytiska genren gatufotografi och försöker då och då ägna mig åt den. En del fotografer hävdar att man ska renodla sin fotografi, lära sig sina motiv, och satsa helhjärtat på det. Jag väljer att plåta det som faller mig in, och ibland kan det nog kanske falla under den genre många kallar gatufoto ...

En del kommer nog att ogilla det här inlägget, för att jag postar för många bilder, men även om det nu är för många bilder får ni gärna titta på dem och tycka. Är detta gatufoto?

Tårtbäraren, Östra Ågatan i Uppsala i mars 2006.

Om man vågar titulerar sig gatufotograf finns det vissa regler man ska följa. En av dessa är att man inte ska fotografera en massa ryggtavlor, som i bilden ovanför, men jag har i stället kompenserat med en snygg diagonal :)

I gatufotokretsar är det också viktigt att använda sig av rätt utrustning. Gubben med tårtan fotograferade jag med en 5D och 50/1,4 och det är nog inte helt korrekt i dessa sammanhang. Helst ska man köra med mätsökarkamera och film (eller åtminstone en digital Leica). Om man nu får för sig att ändå köra digitalt ska det helst se så jävligt ut som möjligt så att det märks att man pressat film och fotografering till det yttersta ...

Man får absolut inte använda teleobjektiv för gatufotografering, eftersom det är fult att smygplåta. De som titulerar sig gatufotgrafer gillar dock att framhäva att de använder diskret och tyst utrustning, och ser det som en merit att vara "en fluga på väggen". Man ska alltså vara tyst, diskret och osynlig, men ändå inte försöka dölja att man fotograferar ...

Färgbild OCH teleobjektiv - knappast gatufoto då väl?

Gatufoto handlar tydligen inte heller bara om att det ska fotograferas på gatan eller i offentlig miljö, utan det måste göras under rätt förhållanden (helst så plågsamma som möjligt). Färg är i allmänhet något gatufotografer helst undviker (om man inte kan göra det till en poäng i bilden, men svartvitt är att föredra).

Jättelångt teleobjektiv och folk på gatan, men inte fan är det gatufoto!

Helst ska man som gatufotgraf använda vidvinkel och gå så nära sina offer som möjligt (men fortfarande utan att synas förstås). En del smäller blixtar i ansiktet på motiven, men det är nog jäkligt svårt att göra obemärkligt ...

Svartvitt och vidvinkel, men förmodligen inte tillräckligt nära motivet. Skärpedjupet torde dock räcka till ...

Som gatufotograf ska man helst inte efterbehandla sina bilder för mycket, utan de får gärna vara ganska jämngrå i tonerna, alternativt med stenhård konstrast och fotograferade med tokpressad Tri-X. Det vore ju synd om det syns att fotografen faktiskt utnyttjat möjligheterna till dynamiskt omfång, skärpa och annat som kommit i och med de digitala kamerorna.

Inte mycket att göra när skolan brinner, men kanske för mycket färg och sånt i bilden ...

Analoga mätsökarkameror är det bästa om man är gatufotograf, men till nöds kan det förstås fungera med spegelreflexkameror också (en del påstår sig till och med fotografera gatubilder med digitala spegelreflexkameror, men det vet tusan om man törs tro på).

Visserligen analogt, men spegelreflex och tele - ingen gatufotograf det där inte!

Jag är som sagt inte någon riktig gatufotograf, så jag har nog brutit mot en eller annan av dessa regler för gatufotografi. Ibland har jag använt en kompaktkamera (och det finns det duktiga gatufotografer som gör, men förmodligen mycket bättre än jag) för att försöka "förenkla fotograferandet, men nja - om jag hatar kameran blir det inte mycket till bilder ...

Åhlens, kompaktkamera och ett jäkligt hårt ljus

Ett populärt knep för att knipa poänger som gatufotograf är att åka till utlandet för att fotografera. Det fungerar säkert i viss mån, men jag är skeptisk. Kan man inte få till bilder i hemmamiljön blir det nog inte mycket roligare på andra sidan Atlanten.

X-mas in New York City 2007

Mycket av det här med gatufoto handlar uppenbarligen om att komma nära motiven, så jag testade det också. Med ett 14-24 mm monterat på en småbildskamera kan man komma jäkligt nära, men ska jag vara ärligt blev det mest bara groteskt ...

En aning förvrängda poliser ...

Men, tillbaks till det där med utlandet - är det verkligen gatufoto när man fotograferar på gatan utomlands, eller är det bara vanliga trista resebilder? Måste man tänka att "nu jävlar ska jag gatufotografera", eller räcker det att plåta på som vanligt?

Ooops, här var det både teleobjektiv och resefoto - inget gatufoto här inte!

Det är nog bara att konstatera att jag inte är någon gatufotograf, utan jag får titulera mig upplevelsefotograf i stället - jag fotograferar och delar med mig av det jag ser och upplever :)

Tunnelbanan

Ser man sin fotografering som dokumentation av upplevelser i stället för att ständigt försöka få det till att tillhöra en genre som t.ex. gatufotografin tror jag livet som fotograf blir lättare. Det kräver förstås att man har ett tämligen lättsinnigt förhållande till fotograferingen, och inte har ambitioner att bli 2000-talets HCB, men det är det nog inte så många här som har :)

Times Square (vad annars?)

Det är nog svårt att vara en utpräglad gatufotograf idag. Jag föredrar att vara en allätare som visar alldeles för många alldeles för dåliga bilder för ofta, hellre än att snöa in på att försöka hålla mig till en viss genre. Jag har dock full respekt för de fotografer som vill göra just detta och önskar dem lycka till, men själv vågar jag inte ens försöka ...

Ännu fler ryggar - för säkerhets skull!

Ska jag vara riktigt kinkig är den enda riktigt bra gatufotobilden jag tagit, den jag gjorde i samband med A DAY IN THE WORLD i våras - den är tagen på ren instinkt och blev jäkligt bra (trots att den är gjord med spegellösing och kitobjektiv) :)

Kaffe!

Jag tvivlar på att någon orkar läsa så här långt, men om ni gjort det vill jag bara säga att jag inte på något sätt vill klaga på någon annan, utan bara beklaga mig över mina egna tillkortakommanden som just gatufotograf :)

Avslutar med en decemberbild som kanske är den mest gatufotoaktiga i samlingen ...

Ha Det!

En nybliven 16-åring och kattjäveln!

Igår fyllde sonen Felix sexton år, och genast dyker det upp önskemål om att det nog är dags att börja övningsköra. Visst är det kanske bra att ungarna får börja träna på att köra bil redan när de är sexton, men det innebär ju att jag måste skaffa tillstånd också nu för tiden. Det var mycket lättare på min tid - jag började övningsköra när det var tre månader kvar till artonårsdagen, farsan behövde inte nåt jävla tillstånd och var mest bara glad att bli skjutsad till jobbet varje dag, och fem dagar efter att jag fyllde arton hade jag lappen i plånboken.

Felix, fotograferad med NEX-7 och Sony 50/1,8 @ f/1,8

Nåväl - tiderna förändras och vi med dem, så det är väl bara att bita i det sura äpplet och fixa det där tillståndet. Tur är väl att jag har en så liten bil som torde göra det lättare att ta sig fram bland alla eländiga cyklister i byn när sonen ska sätta sig bakom ratten.

Som bonus bjuder jag på ett dagsfärskt porträtt av kattjäveln också:

Nony - med samma pryttlar som bilden ovanför.

Ha det!

Testade HDR med Lightroom 4 och Photoshop CS6

Egentligen är det där med HDR inget jag brukar pyssla med, men eftersom det varit ett uppehåll i bloggandet på ett par veckor då jag haft flunsan tyckte jag det var dags att skriva något. Ämnet fick bli just HDR.

Jag läste i forumet för ett tag sedan att HDR-funktionen i CS6 blivit klart bättre, och eftersom jag betalar varje månad för att få använda det programmet kan det ju vara kul att faktiskt använda det någon gång :)

Det blev inte något speciellt kul motiv, bara vårt gamla hus, men det fick duga för ett snabbt test. Bilden är hopsatt av 9 exponeringar med ett stegs mellanrum, och med 24 miljoner pixlar i varje bild gick det åt lite minne (tror PS käkade upp 16 GB eller så) men det gick i alla fall ganska fort.

Roligare än så blir det inte idag, men nu vet jag i alla fall att det fungerar och det kan nog vara bra att ha om jag hittar ett skojigare motiv i framtiden :)

Knasig vitbalans, flares och halkfritt!

J-O skrev tidigare idag ett inlägg om det där med vitbalansering i blandljus - något som inte alltid är så enkelt, och ibland är det svårt att välja vilken färgtemperatur som är rätt.

Fredens Hus

I den första bilden körde jag med den enkla varianten och gjorde bilden svartvitt. Den blev inte snygg i färg hur jag än bar mig åt.

Drottning Kristinas Väg

I den andra bilden har jag vitbalanserat efter den närmsta snön, och i och med det fick också kyrkeländet ungefär rätt färg, men som synes har gatubelysningen en bit ner i backen en helt annan färgtemperatur. I den här bilden blev det också rejält med flares från gatlyktorna, så mitt Sigma 19 mm är uppenbart lite känsligt för sånt i vissa lägen.

Carolina Rediviva

Den tredje bilden innehåller mest en massa träduschlingar, och är vitbalanserad för glödljus. Som synes är det nog bara rätt temperatur för delar av bilden ...

Utsikt över Uppsala, och fler såna där eländiga träd

I den fjärde bilden finns gatlyktorna från den första bilden med i förgrunden, och de har en helt annan färgtemperatur än resten av bilden. I det här fallet har jag förökt justera temperaturen lite på snön i förgrunden genom att måla om den med penselverktyget i Lightroom. Det skulle nog gå att få till bättre om man orkar lägga tid på det, men det orkar man inte :)

Vart vill jag då komma med detta svammel? Ingenstans, utan det är mest ett konstaterande att J-O har helt rätt i sitt inlägg - det är svårt att säga vad som är rätt när man hanterar bilder tagna i sånt här ljus.

Slutligen får ni en trist bild av det senaste inköpet. De här kängorna är försedda med ett helt knippe ståldubbar, så nu slipper jag halka omkring när jag är ute och fotograferar. Nackdelen är att de låter förskräckligt illa på hårda golv, men det kan jag leva med :)

Ett par dubbförsedda kängor

Ha det gott, och låt bli att halka :)