Idag fikades det så det stod härliga till i Uppsala!

Jag pratar förstås om det månatliga Dagnyfikat som numera äger rum på konditori Fågelsången. I vanligt god ordning kom jag och Martin dit mycket senare än alla andra, men jag försvarar mig med att jag inte tror på sommartid och alltså i själva verket var där åtminstone i närheten av 10:30 ...

Det gick våldsamt till när Monica bläddrade i Björns fina bok (eller så var det jag som körde med lite för lång slutartid). Nex-7 och Sigma 19/2,8

Som vanligt var det mycket trevligt, och som vanligt togs det massor av elaka och snälla porträtt av alla deltagare. Ni får själva avgöra i vilken kategori mina ska hamna ;)

Monica och Björn. Nex-7 och Sigma 19/2,8

Diskussionerna vid våra fotofikor brukar röra sig mellan allt från fotoprylar till gamla lumparminnen, och så var det förstås den här gången också. Ett nytt ansikte för mig IRL var Björn Thundal som också bloggar här på FS. Det är alltid lika kul att få träffa folk live och inte bara i forumtrådar eller i bloggarna :)

På den här bilden ser Anna lite bekymrad ut, men annars satt hon mest och skrattade hela tiden som vanligt :) Nex-7 och Nikkor 105/2,5 Ais

Bengt ser nästan ut att ha ring i örat, men det är bara effekt av motjluset i öronluddet :) Nex-7 och Nikkor 105/2,5 Ais

Jag körde som vanligt med min NEX-7 (som troligen kommer att kompletteras med den nya A6000 framöver) och hade den här gången med mig en gammal Nikkor 105 mm f/2,5 som är ett riktigt trevligt porträttobjektiv. Det har kanske inte samma kontrast och så som moderna objektiv, men fungerar riktigt bra på min kamera med adapter.

Danne med Nex-7 och Nikon 70-200 f/2,8 VR II

Eftersom jag ändå hade med mig Nikonadaptern passade jag på att prova Bengts 70-200 på min NEX - en kombination som ser ganska lustig ut, men som visade sig kännas förvånansvärt välbalanserad och lättanvänd. Skarpt blev det också!

Denne helt oskyldiga konditoribesökare ser inte helt nöjd över att bli "smygfotograferad". Nex-7 och Nikon 70-200/2,8 VR II

Givetvis blir det manuell fokusering och stabiliseringen i objektivet har man ingen nytta av när det monteras på en NEX med adapter, men det är som synes fullt användbart. Snart kommer dock Sony med en egen 70-200 (fast med f/4) som är stabiliserad och gjord för E-fattningen (också för fullformatskamerorna). Får se om det blir en sådan så småningom, fast den är ju så där fånigt vit ...

Nik! Nex-7 och Sony 50/1,8

Alltid lika trevlige BMW-fantasten Claes fotograferad med Nex-7 och Sony 50/1,8 (med Ewa lurandes i bakgrunden)

Martin som var lika sen som jag. Nex-7 och Sony 50/1,8

När vi väl lämnade fiket vid halv tretiden (utan att bli utslängda dessförrinnan) tog jag, Martin, Nik och Ewa en liten promenad runt byn. Det blev först parkeringsbestyr, sedan bolagsbestyr, en kort kisspaus på mitt kontor (där jag skröt med mina fina Canvasbilder jag skrivit ut) och vi hamnade förstås så småningom på UKK.

Utsikten västerut från UKK med Nex-7 och Sigma 19/2,8

Österut från UKK med Nexen och Sigman

Vi gick ner till loppisen en kort stund men de var på väg att stänga och Niks parkeringstid var på väg att gå ut, så efter detta var fikat officiellt avklarat (efter sex timmar totalt eller så).

Nya bostäder vid Rosendal. Nex-7 och Sigma 19 mm

Jag passade på att stanna till och ta en bild av nybyggnationen vid Rosendal på vägen hem. Här var det tidigare skog och fält (som inte användes till något vettigt). Det ändras fort :)

Stort tack till alla inblandade för trevligt sällskap idag!

Staten säljer ut, men är verkligen kalla kriget slut?

På 50-talet var det många fortfarande hade världskriget i färskt minne, och det kalla kriget och hotet om Bomben var högst påtagligt. Följaktligen skulle allt viktigt ner under berg, och alla lämpliga berg urholkades för diverse försvarsändamål. Huruvida detta verkligen skulle hjälpa om Ryssen släppte en Bomb är svårt att avgöra, men det lät förmodligen som en väldans bra idé just då med tanke på hur många bergrum som skapades under den tiden.

Östra inslaget till bergrummet i Lurbo

I Lurbo i utkanten av Uppsala finns ett av dessa bergrum, och just detta såldes nyligen för fyndpriset 5,1 Miljoner kronor. Det kan tyckas som en hög summa för ett övergivet och nedgånget hål i marken, men det är trots allt en fastighet på 2 400 kvadratmeter inte mer än några kilometer från centrala Uppsala. Man får betala lika mycket för vilken Svenssonvilla som helst :)

Detalj från stålporten till inslaget. Färgröran är resultatet av borttvättad graffiti (förmodligen inför försäljningen).

Från början var detta en stabsplats för Fo47, men enligt uppgift ska också läkemedelsbolaget Pharmacia och Uppsala Universitet haft verksamhet här. Forskningsbolaget Dividend Industries som köpt bergrummet verkar inte riktigt bestämt sig för vad de ska ha det till, men det lutar åt att det blir ett slags underjordiskt växthus.

Nedfarten till östra inslaget

Jag, och många med mig, tycker såna här gamla "hemliga" anläggningar är spännande, och det har tydligen tidigare gått att ta sig in i det här bergrummet genom lite olika vägar (vilket förstås var synnerligen olagligt). Jag har själv tillbringat drygt ett år i ett annat berg i Norrland där jag ägnade mig åt luftbevakning, och det är något fascinerande över hur det går att bygga såna här jätteanläggningar inne i ett berg. Jag hittade en lucka i marken som gick att öppna, men luckan var aptung och det luktade inte godis när jag öppnade den, så jag konstaterade bara snabbt att det verkade vara vattenfyllt under den och försökte inte ta några bilder av hur det ser ut ...

Västra inslaget, som var tänkt att kamoufleras för att se ut som berg och tidigare doldes av ett skjul

När man ser bilder från insidan av bergrummet inser man att det inte varit helt övergivet och förfallet under alla dessa år. Det finns elektricitet, och det är förvånansvärt välstädat. Det lär ska ha använts för lagring ända fram till 2012. Det skulle ju vara oerhört spännande att få se och fotografera insidan själv, men jag misstänker att jag får nöja mig med exteriören och se andras bilder av insidan tyvärr.

Nödutgång? (alldeles till vänster om det plomberade västra inslaget)

Jag tycker sånt här är både kul och intressant, om än lite smånördigt. Såna här bilder blir inte jättefantastiska, men jag tycker de har sin charm och de är en bra tidsdokumentation. Med tanke på hur det utvecklat sig i Ukraina och Ryssland kanske man också borde ta sig en funderare på om det kalla kriget riskerar återkomma, och vilka åtgärder vi och andra då kommer att utföra. Ska vi ner i berget igen, eller går det att lösa på andra sätt?

Hågaån. Östra inslaget är till höger i bild, men syns inte alls härifrån (och troligen inte heller uppifrån)

Vi får hoppas att vi inte ska behöva känna behov av att gömma oss i berget i framtiden, och det är ju bra om många av dessa gamla samhällsinvesteringar faktiskt går att återanvända till andra, och förhoppningsvis fredligare bruk.

Jag kunde inte riktigt bestämma mig för om bilderna skulle vara svartvita eller i färg, och kom fram till att det får bli både och - de svartvita hittar ni nedan och alla bilder finns som alltid på min flickr :)

Källor och länkar:

Artikel i UNT om försäljningen av bergrummet

Svensk FortifikationsHistorisk Förening

Dividend Industries

Tips angående uppgradering av Nik Collection och en solkatt

Det kanske bara är jag som funderat på hur det där med uppdateringar av Nik Collection går till efter att Google köpte programsviten, och det enkla svaret som jag förstått det är att det går inte till så lätt. Programmen uppdaterar möjligen sig själva utan att göra något väsen av sig, men nya moduler och sådant får man inte med någon automagi.

För att få hem en fullständig uppsättning av alla moduler måste man använda sig av den nedladdningslänk som var med i orderbekräftelsen (och man kan få ett nytt mejl genom att kontakta deras support).

Jag hämtade installationsprogrammet idag, och hittade en ny modul (Analog Efex), men i övrigt har jag inte sett någon skillnad ...

Nony i dagens eftermiddagsol, endast behandlad i Lightroom 5.3

Samma kattjävel, men svartvitifierad i Silver Efex Pro 2

Och slutligen behandlad i den nya modulen Analog Efex Pro

Inte vet jag om jag kommer att använda den nya modulen, men nån gång kan det kanske vara skoj ...

Ha en go helg!

Edit: det visade sig nu att det kanske bara är jag som är dum eller nåt, och att modulerna visst uppdateras och installeras automagiskt, men jag låter inlägget stå kvar ändå - alltid förvirrar det någon :)

Förändring, är det verkligen så himla farligt?

Många människor motsätter sig förändringar av alla de slag, och så har det alltid varit. I Stockholm är Slussen ett hett diskussionsämne, och här i lilla Uppsala är det många som ondgör sig över att den "fina" tårtpappersfasaden på Åhlénshuset ska bort (trots att den under många år var utskälld som en skamfläck för Uppsala). Arkitekten som ritade huset (och två snarlika Tempohus i Borås och Farsta) verkar själv ta ganska lätt på saken, och han om någon borde väl bry sig ...

Maskinerna tuggar i sig bit efter bit av Åhléns

Det är fortfarande många som ser rött när UKK (Uppsala Konsert och Kongress) kommer på tal, och där är det främst politiska skäl till ogillandet, men det är många som också talar om hur illa det passar in i den gamla fina miljön runt Vaksala Torg. De som använder sig av det argumentet nämner då passande nog bara husen på västra sidan av torget, då östra sidan är typiska betongklumpar i bästa öststatsstil.

Vackert?

Detta ogillande av förändringar finns inom alla områden. Maten var bättre förr, bilarna var snyggare förr, jag var snyggare för och ungdomen nu för tiden är inte mycket att hurra för. Det man minns är det som var bra förr, och inte att det i många fall också var mycket sämre. Visst var bilarna snygga förr i tiden, men de var inte direkt miljövänliga och det var inte kul att krocka med dem (det är det i och för sig inte nu heller, men det är i alla fall säkrare).

Svista Värdshus

När jag och kamraterna hade nytagna körkort var det populärt att åka till Svista Värdshus och fika vid alla möjliga konstiga tidpunkter. Efter omläggningen av E4 förbi Uppsala gick det snabbt utför och lades ner. När jag postade dagens bilder av värdshuset på Facebook fick jag många reaktioner från folk som nostalgiskt minns sina egna nattmåltider på haket, och en del beklagar sig över att det numera bara är snabbmat utan kvalitet överallt. Som jag minns det var det mest bränt kaffe och flottiga köttbitar av suspekt ursprung som på vilken vägkrog som helst. Minnena är godare än maten helt enkelt ...

Svista Värdshus

Ja, visst kan det vara trist att miljöerna omkring oss förändras och att allt inte längre är som vi minns från förr, men utvecklingen går hela tiden framåt och vi måste följa med för att inte bli bittra gamla gubbar och tanter som sitter och tycker illa om allt och alla på nätet (och innan nätet var det via insändare till lokalblaskan).

Dragarbrunnsgatan

Också många fotografer är synnerligen konservativa i sitt tänkande. Kameror ska fungera som de alltid gjort och inte innehålla en massa Kalle Anka-funktioner. När det kom motordrivna kameror som gjorde det möjligt att ta flera bilder per sekund var det fusk, när Minolta kom med den första systemkameran med autofokus som var ekonomiskt möjligt för hobbyfotografer att köpa var det fusk, och när digitalkamerorna började komma var det förstås också fusk.

Information om "det nya city" framför Rådhuset i Uppsala

Det finns förstås många som har goda skäl att använda sig av gammal teknik inom både fotografi och annat, och det är inte alltid bättre med nytt. I många fall uppväger dock fördelarna med det nya, och då tycker jag det är synd att förkasta det just bara för att det är nytt. Man behöver inte göra allt på samma sätt som det gjordes förr, men man får förstås göra det om man föredrar det (och om det är praktiskt möjligt).

Se förändringar som möjligheter, och inte hinder :)

Tack för idag!

Det där med att hålla alla nöjda, det kan man nog glömma (åsså Dagnyfika på lördag) ...

Visst är det väl kul att få klaga lite ibland, och att få ondgöra sig hur fel alla har, som inte gör samma val som man själv. Vi som är medlemmar på Fotosidan har det väldigt bekvämt när det gäller klagandet, då det som publiceras här av både oss medlemmar och redaktionen utgör en outsinlig källa till klagoämnen!

Eddaspången, fotograferad med Sony NEX-7, Sony 35/1,8 OSS och konverterad i Silver Efex

När det skrivs om nya prylar slickar vi oss om munnen, och kommer på alla möjliga själ att beklaga oss. Till att börja med kan är ju det här en FOTOSIDA, och då ska det väl för tusan ändå inte handla så mycket om det där med prylar.  En riktigt fotograf kan göra mästerverk med en kamera han byggt ihop på kafferasten av två diskborstar, silvertejp och framför allt sitt fantastiska bildseende. Om det nu ändå måste skrivas om prylar, så varför ska det skrivas om just DET DÄR ANDRA MÄRKET? Det skrivs minsann aldrig om de prylarna jag använder, men det beror troligen på att redaktionen är köpt av just det märke inte jag använder ...

Ett exempel på att redaktionen är köpta av kapitalet är helt färskt; man kan nu helt gratis också som icke betalande medlem ladda ner en appjävel för att kolla alla miljontals bilder som laddas upp på fotosidan varje timme (eftersom ingen utom jag har någon självinsikt och alla laddar upp vad skit som helst för allmän beskådan). Den där eländiga appen fungerar bara på telefoner och surfplattor med ett äpple på baksidan - trots att 80% av alla mobila enheter som säljs i Europa använder Googles operativsystem. Till skillnad från Äppelskrutten håller i alla fall Google inte på med en massa fånigheter som att låsa in användarna, eller inkränkta på den personliga integriteten. Nä, fy tusan, åsså kommer de med undanflykter som att två tredjedelar av FS användare kör enheter med IOS :/

Forumen ska vi inte ens gå in på för där har i stort sett alla fel i allt utom jag, och för att understryka det gör jag mitt bästa för att få sista ordet i alla diskussioner. Om det någon gång skulle hända att jag skulle komma på att jag har fel (hur nu det skulle gå till) löser jag det genom att stoppa huvudet i cybersanden och låtsas om att diskussionen aldrig ägt rum.

Götgatan, NEX-7 och 35/1,8 OSS

Ibland händer det att redaktionen skriver nyheter som har med bilder att göra, men vad är det för jävla bilder det skrivs om??? Kommersiellt skräp lika lättuggat som aprikospuré, förskräckligt överbehandlat i allsköns bildbehandlingsprogram (och i vissa fall till och med manipulerat)! Ibland skrivs det också om fullständigt obegriplig så kallad fotografisk konst. Fotografisk konst - vad tusan är det? Suddiga bilder gjorda med sån där gammal miljöovänlig film, där man repat negativen med bandslip, kopierat skiten lite så där lagom halvdassigt utan kontrast och avslutat genom att spilla ut en halva Lord Calvert över de färdiga papperskopiorna (det där med utspillandet var nog dessutom inte ens meningen utan olycksfall i arbetet).

Åsså är det ju det där med mängden bilder. Alla visar som sagt allt, inklusive sådant som inte ens Fejsbook skulle ta i med tång. Det är ingen som helst tanke utan det gäller att spy ur sig så många bilder som möjligt på så kort tid som möjligt (det är nog bara därför det finns systemkameror som tar över 10 bilder per sekund). Det är bilder av kattjävlar, lutande horisonter och en sjuhelvetes massa ointressanta pippifåglar!

En s.k. bank (eller rådgivningskontor), NEX-7 och Sigma 19/2,8

Sen så har vi ju bloggarna, och där kan vi verkligen snacka dynga! Det bloggas om allt utom det jag är intresserad av. Det är gamla tyska kameror på köksbord, klockor och massor av påståenden om vad gatufotografi egentligen är. Det jag ägnar mig åt är gatufotografi - alla bilder i det här inlägget är tagna på gatan (eller nåja, en bro i ett fall), och alltså är mina bilder i sammanhanget minst lika intressanta som de så kallade klassiska gatufotografernas. Jag lägger minsann inte ner en massa onödig tid på att göra bilder som inte går att avgöra var de är tagna, eller där man knappt ser vad de föreställer, utan i mitt fall handlar det om ren och skär dokumentärfotografi.

Nä, det där med bloggandet är nog mest en ursäkt somliga använder för att ytterligare få spy ur sig fullständigt ointressanta bilder.

Elisabethsjukhuset, NEX-7 och Sigma 19/2,8

En del fåntrattar håller på att konstra till sina bilder genom att köra dem genom diverse effektprogram. Vad tusan ska det vara bra för? Vill man ha bilden svartvit ställer man antingen in det i kameran, eller så ser man till att lära sig dra i spakarna i Photoshop. Hålla på med en massa tidsbesparande genvägar? Blaha blaha!

Nä, om alla någon gång bara kunde inse att jag har rätt, och ni har fel. Om ni gör som jag kommer alla bli nöjda och glada!

Tack, Fotosidan som ger mig så mycket att klaga på!

Ha för övrigt en fortsatt trevlig vecka i det vackra vårvädret, och gör hur ni vill. Glöm framför allt inte bort att det är Dagnyfika på Fågelsången på lördag den 5/4 kl 10:30 - där kan ni få klaga på mig :)