En återuppväckt plåtslagare
27/100 Gratis är gott!!
Jag är inte först med det här. Bengan har redan gjort sig lustig över hur bra det går att göra svartvita bilden från en färdig jpg (som förmodligen redan var svartvit). Men hur som helst är nu Nik Efex gratis (från Google). Jag köpte Silver Efex för några år sedan, och fick sedan resten av paketet när Google köpte NIk Software. I och med det sänktes priset så att hela paketet kostade ungefär som bara Silver Efex...
Nu är det helt gratis, och jag rekommenderar alla som använder Lightroom och Photoshop att testa. Det är riktigt bra (särskilt när man utgår från råfiler i stället för jpg).
Vill man riktigt försämra utgångsläget kan man sätta på ett filter på objektivet, och sedan fotografera i jpg - då ger man sensorn inga som helst möjligheter att briljera (eftersom en senson inte alls beter sig som film) :)
(Och ja, den här bilden är förutom skannad också pillad med i Silver Efex.)
Ha en glad påsk, Bengan (och hoppas du ursäktar) :)
10/100 Kan man jämföra en gammal Summilux 35mm med en hyfsat modern Summicron?
Frågan i rubriken kan säkert många svara olika på, beroende på tycke och smak. Jag kan nog egentligen inte besvara den alls eftersom mitt lilla test genomfördes under några få minuter under synnerligen dåliga ljusförhållanden med en kamera jag aldrig använt tidigare, och som dessutom var helt fel inställd för hur jag vill fotografera :)
Till att börja med var kameran en Fuji X-E1 (en kamera några av er nog hört nämnas några gånger i Fotosidans bloggar tidigare, fast inte just av mig). Kameran i fråga ägs av Bengan, och av någon outgrundlig anledning vägrar han fotografera i råformat, så den var alltså inställd för jpg-bilder och med färgtemperaturen inställd på dagsljus eller nåt sånt. Dessutom har den en halvformatssensor, så bilderna säger förstås ingenting om hur den ack så viktiga kant- och hörnskärpan blir med en småbildskamera (vilket objektiven är gjorda för) ...
Kombinerar man detta med mig som fotograf, som är notoriskt dålig på att hålla kameran stilla på längre slutartider, och en lokal som lämnar mycket i övrigt att önska blir en sådan här jämförelse i bästa fall riktigt dåligt, men förmodligen helt värdelös i praktiken.
Hur som helst blev det fyra bilder med nämnda Fujikamera, med båda objektiven inställda på sin största bländare. Bilderna är efterbehandlade på samma sätt i Lightroom och SilverEfex, och kan möjligen ge ett litet hum om skillnaden mellan objektiven. Om inte annat var det kul för mig att prova, och så fick jag ett ämne att blogga om :)
Bengt med Summicron
Bengt med Summilux
Peter med Summicron
Peter med Summilux
Säger då den här jämförelsen något över huvud taget, förutom att jag är dålig på att hålla kameran still? Nja, inte mycket. Det man möjligen kan ana är att Summicron har bättre skärpa och kontrast på sin fulla bländaröppning än vad den äldre Summiluxen har, och att med lite efterbehandling blir det användbara bilder med båda objektiven. Skillnaden i ljusstyrka och skärpedjup är försumbar, och det torde synas i exemplen.
Det var allt från avdelningen för värdelösa objektivtester idag! Ha det gott :)
9/100 Mycket samlat kunnande på dagens gubbfika!
Då och då vågar jag bege mig iväg till storstaden för att besöka fikaträffen på Café Tårtan på Hornsgatan, och idag var det dags igen. Jag tänkte att det var lämpligt att passa på nu när jag fått låna ett par gamla Leicakameror, och flera av deltagarna har stor erfarenhet av dylika fotoapparater!
Anders och Bengan försöker stirra ut varandra (och Krister ger mig onda ögat)
Anders Engman (längst till vänster i bilden ovan) har jag träffat förut, men inte tidigare fått tillfälle att samtala närmare med. Han är en mycket trevlig herre som bland annat fotograferade finalen i fotbolls-VM 1958 (här är en fantastisk fotbollsbild som säljer bra än idag) och i Vietnams djungler. Det var mycket trevligt att få denna möjlighet att prata med en nestor inom svensk pressfotografi!
Peter försöker luska ut varför Leica II har två sökare ...
Stephan och Bengan
När det gäller gamla Leica är det förstås alldeles ypperligt att prata med Bengan. Han var särskilt intresserad av den Summilux 35/1,4 som sitter på den lånade M6:an, men när jag googlat lite visade det sig att den inte är så ovanlig. Den ligger nånstans mellan 6 000:-och 10 000:- i pris (beroende på skick). Det är i och för sig inte så himskans lite pengar för ett objektiv från början av 70-talet. Han testade förstås gluggen på sin Fuji X-E1, så det kanske dyker upp någon bild i hans blogg. Mina bilder med objektivet får ni vänta på tills jag framkallat film. :)
Rökpaus
Efter fikat vandrade vi iväg mot Svenska Kort, så att Uppsalapojkarna (jag och Martin Stenlund) skulle få se en riktig fotobutik (fast Martin är ju inte längre någon Uppsalabo).
Hårda grabbar på Hornsgatan
Tyvärr visade det sig att det skulle hållas utbildning i porträttfoto hos Gert, så vi kunde inte stanna så länge, men Gert kunde förstås inte avhålla sig från att visa lite gamla kameror och bilder. Jag måste definitivt göra återbesök där och botanisera lite mera - klart kul gammal butik :)
Det var allt för idag. Tack för gott sällskap, och på återseende!
5.2/100 Kombinerad sensor och minneskort för engångsbruk - kan det verkligen vara nåt?
Frågan i rubriken är något jag förhoppningsvis kommer att få svar på inom de kommande två veckorna, då jag fått låna två gamla kameror (tack Staffan!) som lämpligen laddas med Tri-X (eller någon annan typ av film). Eftersom jag började fotografera (på allvar) i början av 80-talet är det här med film förstås inte främmande för mig, men det var länge sedan jag använde det och det ska bli riktigt kul att testa igen. Jag kommer dock inte ställa mig i ett mörkrum och slaska fram papperskopior, utan nöjer mig med att skanna bilderna.
Jag tror att man egentligen ska ta såna här bilder med kameran på ett köksbord och med en DN som rekvisita, men jag fuskade och körde med vardagsrumsbordet (och ingen tidning) :)
Leica M6 med Kanadatillverkat Summilux 35mm f/1,4
Den första kameran är hyfsat modern (såpass modern att jag kommer ihåg när den började säljas). Leica M6 kom 1984 och kostade då ungefär lika mycket som Canons och Nikons toppmodeller. De senaste digitala M-modellerna ligger på ungefär samma nivå jämfört med Canon och Nikon. Objektivet Summilux 35/1,4 är en synnerligen kompakt och trevlig liten skapelse. Jämför man med de närmast groteskt stora moderna 35/1,4 till spegelreflexkameror (och också Sonys 35/1,4 med E-fattning) är det löjligt litet och ändå bra. Den senaste versionen heter 35mm f/1,4 ASPH och betingar den nätta summan av ungefär 45 000:- (och det är lite större än objektivet på bilden tror jag). Bra, kompakt, men inte direkt gratis ...
Leica II med Elmar 50mm f/3,5
Kamera nummer två heter Leica II och är en klart äldre konstruktion. Jag vet inte hur gammalt just detta exemplar är eller vilken variant det är, men modellen som sådan presenterades 1932 och jag har för mig att den brukar räknas som den första småbildskameran (alltså med sluten filmkasett och negativ på 24x36 mm - den första spegelfria fullformataren helt enkelt). Det här är en kamera för slow photography. Allt är tämligen långsamt; filmframmatning och återspolning sker med en ratt i stället. Kameran har en sökare för att ställa skärpan och en annan för att komponera bilden. Sökaren för komposition är gjord för brännvidden 50mm, och använde man andra brännvidder kompletterade man kameran med en löst sökare som fästs i blixtskon. Den har inte så många slutartider att välja på, och det går inte att ändra slutartid utan att först ha spänt sökaren (genom filmframmatningsratten).
Edit: efter kontakt med ägaren och google har jag konstaterat att den bara heter Leica II och tillverkades just 1932. Det är ingen ynling alltså. En extra bonus som ger karaktär åt båda kamerorna är att vulkaniten luktar svagt av tobaksrök och säger något om dess ägare :)
Elmar 50mm i inskjutet läge. Foto: Martin Agfors
Leica II är helt klart annorlunda än moderna kameror, och det ska bli jättekul att testa den. Bara att ladda den med film kommer att bli en utmaning, då den har en lös upptagningsspole, och det är tydligen fullt möjligt (och inte helt ovanligt) att misslyckas med laddningen. Jag gillar också att kameran är väldigt kompakt när man skjuter in objektivet - klart fickvänligt!
Vart har sensorn tagit vägen? Foto: Martin Agfors
När jag var nere på byn och hämtade upp kamerorna besökte jag också min lokala fotopryllangare, Uppsala Fotokompani, för att köpa film. Deras utbud är inte jättestort, så jag valde Tri-X (alternativet var T-Max, men Tri-X känns mer klassiskt och passande för dessa kameror, även om filmen inte är likadan som förr). Det är inte så billigt att fotografera med film. En 36-bilders rulle Tri-X kostar där 69:-. Med digitala kameror blir kostnaden per bild enormt mycket lägre, även om man använder minneskorten bara en gång ...
Jag vet inte varför jag inte kan låta bli att grimasera när jag fotograferar - inte ens när jag bara låtsas fotografera som här (kameran är inte ens laddad) ... Foto: Martin Agfors
Ser jag ut som en riktig Leicagubbe nu?
Jag har tyvärr inte möjlighet att själv framkalla filmen, så det blir nog att jag skickar iväg den. Det gör inte så mycket om det tar lite längre tid, även om det förstås vore kul att se resultatet snabbare (om än inte fullt så snabbt som vi blivit med digitalfoto).
De flesta som känner mig vet att jag gillar ny teknik, men det är minst lika roligt med gammal välgjord teknik. Någon med större kunskaper kanske vet mer om exakt vilken modell den äldre Leican är och hur gammal den kan tänkas vara :)
Bilderna i inlägget är tagna med min Sony A6000 med 35/1,8 (de två första och sista bilden) och Samyang 50/1,2 (de andra som Martin tagit).
Ha det gott allihopa!
Jag = Leicafotograf (med Super-Angulon 1:3.4/21) :)
Jag har nog aldrig egentligen förknippat mig själv med någon särskild kameratillverkare, men jag har konstaterat att det är bra att ha med Leica i rubriken till bloggen för att få läsare. Nu har jag suttit och skannat en massa gamla bilder jag inte hade en aning om att jag tagit, och vad hittar vi väl då där? Jo, en JAG som fotograferar med Leica :)
Bilderna i det här blogginlägget är nog från ungefär 1986 eller så, så jag kan ju inte påstå att det är någon ny erfarenhet. Det som är nytt är som sagt att jag inte ens visste att jag tagit bilderna :)
Det här är ju på intet sätt några fantastiska bilder, utan något jag gjort hemma i köket (fast det fungerar uppenbarligen också). Jag hade dock med Leican hem till en kamrat och ned till byn ...
Teveprogrammet vi ser på är V (om ni kommer ihåg den - det var en massa läskiga ödlor utklädda till människor, fast alla ödlor var inte elaka). Åtminstone tror jag att det är den serien enligt det jag kan se i bilden ...
Redan på 80-talet var det populärt att fika och dricka öl vid åkanten, men jag har ingen aning om varför alla ser så sorgsna ut i bilden.
Den sista bilden på rullen tror jag inte är fotograferad med Leican. Det var ett knippe dubbelexponeringar på rullen, så jag har förmodligen bytt kamera mitt i utan att ha koll på hur långt den borde dras fram.
Bilden är tagen på Domkyrkans tak under den renovering som gjordes då. På den tiden var jag inte höjdrädd, men nu skulle jag inte kunna ta samma bild. Jag gissar att bilden är fotograferad med en Nikon F2AS med 105mm f/1.8
Ha det gott!