Inget fotoförbud vid dagens Luciatåg!

Debatten kring en del kommuners generella fotoförbud har stundtals varit livlig i sociala medier (också här på FS förstås), och jag förstår synpunkterna från båda sidorna. Många verkar i diskussionens hetta att Luciatågen på skolor främst är till för barnen, och inte för att föräldrar ska fotografera och ha något att lägga upp på Fejjan. Nåja, nu är det inte det mitt inlägg ska handla om, även om det var ett Luciatåg inblandat.

Skönsjungande Lucia med följe (inklusive stjärngossar utan vare sig stjärnor eller strutar)

Årets julmiddag med företaget avnjöts på Fotografiska, vilket verkade uppskattas av alla oavsett fotointresse. Kvällen inleddes med en (alldeles för kort) visning med guide av utställningarna med Elliott Erwitt, Paolo Roversi och Jill Greenberg.

Kollegorna fascinerades av Elliott Erwitts fantastiska bilder i stort format

De flesta känner nog igen några av Erwitts bilder, men det var intressant att få höra lite historia kring bilderna och att få se den på riktigt fotopapper i stort format. Helt klart höjdpunkten av de tre utställningarna just nu.

Många intressanta berättelser kring bilderna

Hundar är ett återkommande tema bland Erwitts bilder, och det märks att han gillar de djuren :)

Jill Greenbergs ganska hårt efterbehandlade bilder av gråtande barn är det nog många som sett, och jag gillar dem men mina favoriter i den utställningen var nog porträtten av apor. Mycket sevärt också där.

Apporträtten lockade många till leenden

Paolo Roversi kände jag inte till sedan tidigare, men hans studiobilder var också mycket bra tycker jag. Framför allt var det en serie nakenstudier som visades i smått format och nästan såg ut som teckningar som föll mig på läppen.

Efter visningen vankades julbord signerat Paul Svensson. Mycket grönt och mycket gott i sansade mängder.

Rykande efterrätt (fast just den där skulle man nog inte äta)

Under ett par korta tillfällen under sittningen var det underhållning med jonglering med pingisbollar i munnen och balansakter. Lagom långa och rätt knasigt :)

Kan man fånga ett glas som balanserar på en ballong med en slev i munnen när man sticker hål på ballongen?

Det kunde man tydligen (och för er som tror att jag körde serietagning och störde alla andra så gjorde jag det inte) :)

Avslutningsvis kan jag konstatera att Fotografiska var ett synnerligen lyckat val för företagsevenemang (särskilt för oss fotointresserade, men också för alla andra)!

Julavslutning för DAGNYS

Årets sista Dagnys blev den första där jag lyckades dyka upp i tid, och det blev också en av de mer välbesökta (tror vi kom fram till att vi var 17 stycken eller så).

Första bilden för dagen, och jag vet inte varför Rauni var så snabb att peka på något.

Fotografer och kameror som vanligt

Konstiga kameror var det också

Ännu en Rauni (hon satt i bästa ljuset från mig sett) och ännu en kamera

Åsså yngste deltagaren hittills :)

Det var allt för denna gång, så god jul och så vidare :)

Sven är en tunnis!

Alla håller nog inte med mig (i synnerhet de som av någon outgrundlig anledning valt att bosätta sig i Skåne), men här i Uppsala gjorde Sven inget större väsen av sig. Visst var det snöigt och obehagligt, men det utlovade kaoset uteblev!

Gågatan fotograferad med Sony RX100 II

Går man tätt blir det mindre obehagligt

Dagens bilder är manipulerade, bara så ni vet ;)

I morgon är det förstås DAGNYS kl. 10:30 på Fågelsången. Vi som ses ses då!

Gick Sven vilse?

I morse var jag lite orolig när jag var tvungen att lämna trygga Uppsala för att besöka stora Stockholm - i synnerhet som Sven hotat med att våldgästa den här delen av landet och göra livet surt för oss

Som tur var hade Sven inte hittat fram när jag lämnade dagens arbetsplats och det var t.o.m. så att man kunde se skymten av lite blått i himlen :)

Med lite knasiga vinklar kunde man i alla fall får det att se ut som om världen blåst omkull ...

Ha det, och hälsa Sven när ni ser honom!

Dagens I-landsproblem: Fjärr eller timer?

I mitt föregående inlägg avhandlade jag den heta frågan om hur man får fotografera barn (i synnerhet vuxna kvinnliga barn), men idag blir det något helt annat :)

Förra vintern såg min bil ganska ofta ut som i den första bilden i det här inlägget, och i år bestämde jag mig för att åtminstone förebygga en del av problematiken genom att låta montera elektrisk motor- och kupévärmare!

Lilla Bilen på kvällen den 5 december 2012

Det var många många år sedan jag ägde en bil utrustad med såna lyxvaror, och på den tiden var åtminstone själva kupéfläkten ett ganska stort åbäke som värmde upp även en stor bil till temperaturer som närmar gränsen till vad finnarna står ut med i bastun. Den kupéfläkt jag fick monterad idag är ungefär lika stor som ett fodral till en dubbel-CD, fast det kanske inte säger så mycket för den yngre generation som är van att all musik får plats i mobiltelefonen. Den är hur som helst liten och sitter snyggt och prydligt monterad på mittkonsollen i passagerarens benutrymme (som är förvånansvärt stort i Lilla Bilen). Värmaren har inte så hög effekt, men det skulle nog räcka med en vanlig glödlampa på 60 watt för att hålla rutorna isfria (motorvärmaren drar nog dock lite mer).

Jag parkerar min bil så nära vägen som möjligt, vilket kanske framgår av brevlådorna i bilden - de måste ju nu för tiden sitta i klump så att alla de firmor som delar ut posten ska får det lättare. Anledningen att jag parkerar där är att det blir mycket mindre skottande än om jag skulle köra in bilen längre på tomten, och det innebär också att jag ikväll har gjort en jättesnygg dragning av skarvsladd från huset till grinden (25 meter sladd räckte precis).

Jag köpte också ett litet fjärrstyrt eluttag som jag satt i vägguttaget på huset så att jag kan starta bilvärmaren närhelst jag får för mig att det är dags att tina upp bilen, och det fungerar alldeles utmärkt - jag kan t.ex. ha fjärrkontrollen på mitt sängbord och trycka på knappen så snart jag vaknar, och eftersom bilen är så liten torde den vara well done när det är dags att åka.

Det finns dock ett litet problem med detta. Hur tusan vet jag att fjärren lyckats få kontakt med mottagarenheten? Inget indikerar huruvida den lyckats starta bilvärmaren eller inte, och jag kan visserligen trycka flera gånger på knappen för att vara säker, men jag kan ändå inte veta. Ett alternativ är att jag öppnar ytterdörren och lyssnar på mottagaren innan jag trycker på knappen (då eluttaget sitter precis utanför dörren), men då skulle jag ju lika gärna kunna skippa fjärren och sätta i eller dra ur sladden manuellt ...

En klassisk variant för bilvärmare är förstås att använda en timer, men det har jag ju bara nytta av om jag vet exakt när jag vill åka någonstans. Ska jag ut och okynnesköra på oplanderade tider måste jag ändå sticka ut nästan i kylan och aktivera en dylik.

Svåra frågor detta, precis som frågorna kring vad man får fotografera eller inte. Har ni några bra svar får ni gärna posta dem!

En sak är jag dock rätt säker på; om bilen ser ut som i bilden nedan hjälper vare sig fjärrkontroll eller timer - den bilägaren fick nog invänta våren eller använda ishacka :)

En ledsen Mini två dagar innan julafton 2012

Ha en fortsatt trevlig julmånad (som förhoppningsvis blir lite vitare snart så jag får riktig nytta av dagens bilinstallation) :)