Hände det något i Uppsala idag då?

Svaret på den frågan är ett rungande NEJ. Det var som det brukar, men jag blev åtminstone lite glad av att se att våren kommit ovanligt tidigt till min trädgård :)

Efter jobbet promenerade jag lite på gågatan och hittade den här udda gatumusikanten. Tidigare under dagen körde han enligt uppgift solo, men här ackompanjerades han av ett gäng grabbar på xylofon (vilket kändes tämligen onödigt med tanke på antalet instrument han själv hanterade).

Gågatan

Det fick bli en husbild idag också, för att visa att nybyggnationer inte nödvändigtvis förfular. Här var det tidigare sunkiga parkeringsplatser och ett ännu sunkigare ungkarshotell.

Bredgränd

Som bonus lägger jag in en bild från juni 2011. Då hände det som synes nästan ingenting alls. Den här bilden har jag kladdat ner i Perfect Effects 8, och jag tycker oftast att den här typen av filter blir lite för mycket. I det här fallet tycker jag dock det gjorde sig så bra att jag funderar på att låta skriva ut den i stort format och hänga på väggen. Vad tror ni om det?

Nannaskolan

Tack och hej!

Treårsfika med rekorddeltagande i svartvitt och färg!

Vi fikade alltså inte i tre år (även om vi blev ovanligt långvariga till och med för oss), men det var på dagen tre år sedan det första Dagnyfikat. 20 stycken lyckades masa sig upp i morse, och i vanlig god ordning anlände jag sist :)

Nik ser helt förskräckt ut när han ser mig. Han kanske blev skrämd av en knävelborre som liten ...

Konditori Fågelsången där vi huserar nu då vi vuxit ur fågelsången är mysigt, har goda bakverk och det går uppenbarligen att reservera bord där (tack Rauni!). Ur en fotografisk synvinkel är det dock bedrövlig med ett blandljus som inte är att leka med. Som tur är kan man ju svartvitifiera sina bilder enkelt så man slipper den problematiken (tack Google och Silver Efex!).

Sören med sin A7r som för dagen försetts med ett Olympus 50/1,4 (och i bakgrunden tror jag Anna sitter och förklarar det där med storleken, precis som Lena gjorde i Sörens blogg men med något annan uppfattning).

Jag vet inte vad konditorerna tycker om att få besök av stora gäng som oss, som sitter i timmar (fyra stycken fick vi ihop idag), har allmänt roligt och dricker påtår på påtår, men jag kan inte direkt påstå att jag bryr mig. Vi hade i alla fall skoj :)

Lena ser nästan lite skyldig ut där hon sitter och förhörs av J-O

Nikos och Ewa

J-O hoppades att närgränsen på mitt Sigma inte skulle räcka till för den här bilden, men tji fick han!

Ewa

Nik strax innan det roliga tog slut (som det ju tyvärr alltid gör)

I rubriken skrev jag ju att det skulle vara färg också, och jag försökte verkligen. Men ljuset är som jag skrev minst sagt besvärligt inne på Fågelsången. Det hjälpte inte ens att försöka skapa en färgprofil med QPCard (som för övrigt är en ypperlig produkt) ...

QPCard 203

Eftersom det redan skrivits en massa blogginlägg om vilket som är det bästa sättet att göra sina bilder svartvita ska jag inte tjata mer om det, men det bästa sättet är att använda Lightroom och Silver Efex (där man kan göra egna fina presets) ;)

Den här bilden behövde jag inte svartvitifiera, för det har ju J-O redan gjort i sin kamera!

Det var allt jag hade att bjuda på från dagens trevliga fika. Tack till alla inblandade för trevligt sällskap. Bilder från före och efter fikat kommer så småningom i ett eget inlägg, fast de bilderna är inte lika roliga :)

Skitiga bilder och fotonörderi på hög (?) nivå!

Idag har jag fotograferat svartvitt igen (fast jag fotograferade ju egentligen i råformat och svartvitade till bilden i efterhand). Jag har dessutom gjort bilderna lite extra skitiga för att framhäva den sovjetkänsla jag får av det förskräckliga Siviakvarteret i Uppsala.

Sony NEX-7 med 35/1,8 på ISO 800

En del vill att alla gamla hus helst ska bevaras, och de här husen är hyfsat gamla. Jag tycker de ska jämnas med marken och ersättas av något som bättre matchar det så omstridda UKK :)

Sony NEX-7 med 35/1,8 på ISO 800

Och det där utlovade fotonörderiet då? Mjo, som ni ser har jag skrivit under bilderna att jag fotograferat med en Sony NEX, och tidigare i texten skrev jag också att jag fotograferat i råformat. Hade jag fotograferat med Nikon i stället hade bilden passat bättre. Detta i kombination med nummerplåten på Volvon i den andra bilden får åtminstone mig på nördiga tankar - en del av er kanske förstår varför, och ni som inte gör det är nog lika lyckliga utan att veta :)

Ha en trevlig helg, och glöm inte att det är DAGNYS i ottan i morgon (10:30 på konditori Fågelsången)!

Man kan göra så, men det är inte rätt ...

Det har bloggats en del om det där med hur man får bilder tagna med digitalkamera att se ut som om de vore gjorda med film, om det över huvud taget är önskvärt att få dem att se ut som film och hur man gör för att få dem att se ut så ...

Jag försöker oftast inte få mina digitalbilder att se analoga ut, utan vill bara få fram ett resultat jag tycker är snyggt. Ibland kan det innebära samma metoder som just när film ska efterliknas, men det är för mig inte något självändamål. För mig känns det ofta lite bakvänt att försöka "smutsa ner" en bild med tillagt korn och dylikt, när jag på filmtiden gärna använde så stort format som möjligt för att få mindre av just den varan :)

Jag, idag, efter besök hos frisören

I den här bilden har jag inte lagt på något fuskkorn, men jag har lagt på vinjettering och konverterat den till svartvitt i Silver Efex. Jag tog bilden för att dokumentera min nya frisyr, och jag hade redan innan bestämt att den skulle vara svartvit (då ljuset på kontorstoan inte gör sig i färg).

Andra fotografer har förstås sina skäl att hantera sina bilder annorlunda, och för att citera Lorry: "Man kan göra så, men det är inte rätt ..." ;)

Försökte Rembrandt nånsin imitera hällristningar? (Apropå fusk med analoga och digitala bilder)

Läste Bengans blogg (och inlägget innan) om det där med att försöka få bilder gjorda med digitalkamera att se ut som om de fotograferats med film. Visst har det analoga sin charm, men inte var det alltid det där med korn var så himla snyggt ...

Nils Landgren, fotograferad med Nikon F4, 300/2,8 och antingen pressad Tri-X eller T-max

Bilden av trombonisten Landgren ovanför tog jag i Västerås (Rocklundahallen tror jag) i början av 90-talet. Den är groteskt kornig och inte särskilt skarp nånstans, men ändå ganska bra. Den är dock inte bra just för ATT den är kornig och oskarp, utan det blev helt enkelt inte bättre en så när man tokpressade film som snabbframkallades för att kunna publiceras i tidning dagen efter.

Många som försöker få sina digitala bilder att se analoga ut lägger på alldeles för mycket korn, kontrast och annat och får ett resultat som alltså rent tekniskt motsvarade vad jag fick till för en herrans massa år sedan, trots att bilderna inte blir bättre av det.

Gatumusikanter i Uppsala, fotograferade med Fuji X100 i juni 2011

Bilden av gatumusikanterna fotograferade jag med en likadan kamera som Bengan använde i sina exempel, men jag har fotograferat i råformat och använt Silver Efex för att få den till svartvitt (och dragit en del i spakarna för att få den som jag vill ha den). Jag kommer inte ihåg exakt hur jag gjorde, men jag tror att jag kan ha lagt på en liten gnutta korn, men det kan också vara brus från sensorn. Hade den blivit bättre om den haft mer korn? Nä, inte enligt mig.

Islandshästar i Hågadalen i april 2006. Fotograferade med EOS 5D och 135/2,0L

Hur är det med färgbilder då? Ska de vara korniga? Ja, om man använder en del presets i Color Efex Pro som jag kör ska de uppenbarligen det, men bilden ovan tyckte jag redan utan efterbehandling såg gammal ut tack vare färger och det extrema motljuset - jag har förstärkt färgerna för att få det att se ut lite som en del gamla diabilder jag gillar, men nåt korn är där inte. Överstrålning och dylikt kommer från ljus och objektiv, så det är inga effekter. Det blev helt enkelt lite platt att köra råfilen som den var, så jag har framkallat bilden ungefär som om det vore en svartvit bild, fast behöll färgen (typ) :)

Rauni, fotofika i december 2013. Nex-7 med 50/1,8

Den hyfsat färska bilden av Rauni har inte heller något pålagt fuskbrus, men jag tycker ändå den har en snygg gråskala och skärpa. Plastig för att där inte är något korn? Nä, det tycker jag inte - det går att få snygga svartvita digital bilder som inte ser plastiga ut utan korn och brus.

Det som får en bild att se mest ut som en analog bild är damm och repor, men sånt undviker jag helst att lägga in i mina bilder medvetet (jag har stått alldeles för många timmar i mörkrum och försökt få bort skiten för att försöka återskapa den digitalt).

Jag avslutar med en kombination av en halvgammal digital och en jättegammal analog bild (den lille som stirrar in i kameran till höger är jag). Brus- eller kornmässigt är inte den gamla bilden "sämre" än den nya (som togs 2005) - den är däremot ganska oskarp (och jag har ingen aning om vad min far använde för kamera).

Martin, Kitty och Jag

Bägge bilderna är med största sannolikhet tagna i samma hörn av samma hus (även om hörnet inte syns i den vänstra bilden) :)

Det finns inga fel när det gäller hur man behandlar sina bilder - bara man har skoj när man gör det. Och visst får man försöka efterlikna gamla tekniker om man vill det, men det blir inte alltid bäst om man gör så tycker jag :)

Hadet!