Vad ska det vara bra för att plåta en massa gamla hus?

Det finns flera anledningar att fotografera gamla hus. En anledning är att många hus är fina och gör sig bra på bild (om man är lagd åt det hållet), men min anledning är en Facebookgrupp jag skrev om tidigare (Du vet att du är från Uppsala när ...).

Östra Ågatan igår. Fotograferad med Sony RX100 II.

Det som är roligt med att publicera bilder i den FB-gruppen är att det är många tidigare och nuvarande Uppsalabor som gillar att se dessa miljöer, eller i vissa fall ogillar miljöerna starkt (som t.ex. när man visar bilder av UKK).

Stora Torget vid lunchtid igår. RX100 II

Det blir inte ofta någon diskussion kring bilderna som sådana, men ofta livliga och intressanta kommentarer kring historia och annat kring det jag fotograferat. Jag försökte mig på att skriva något om att det vore kul om en del bilder i gruppen var lite större (ibland är de frimärksstora på skärmen), men det föll inte i god jord och många såg det som ett gnällinlägg, så jag har lärt mig att inte skriva några teknikkommentarer :)

Gränby Centrum i går kväll. Fotograferat med NEX-7 och Sigma 19mm f/2,8.

Medelåldern i gruppen är nog ganska hög, då de ofta blir kommentarer om hur det var innan jag ens föddes (och jag är inte direkt purung längre). När man postar bilder av nya byggnader blir det ofta kommentarer av typen "det var bättre förr", fast just i fallet med Gränby Centrum håller nog de flesta med om att det blivit finare efter ombyggnationen.

Hur som helst är det en kul grupp, och den har fått mig att fotografera mer - att fotografera mer är ju alltid bra :)

Hur svårt kan det vara att åka buss??

Redan som liten lärde jag mig hur man åker buss i Uppsala. Det var jättelätt - man tog bara 6:an eller 7:an från de busshållplatser som var närmast bostaden, och så hamnade man så småningom på Stora Torget.  Det enda man behövde håller reda på var att ställa sig vid en busshållplats på rätt sida av gatan, så man inte i stället hamnade i exempelvis Gottsunda (för det var läskigt).

Nu för tiden bor jag i samma hus som när jag var liten, men efter att i år bestämt mig för att inte köra bil till jobbet så ofta visade det sig att det där med bussåkandet har blivit bra mycket krångligare. 6:an och 7:an finns kvar, och båda går till Stora Torget. Nu finns också en del andra linjer på dessa hållplatser, och i morse hoppade jag på den första som kom i tron att alla vägar bär just till detta torg (eller åtminstone i närheten). Det gick jättebra ända tills jag kom fram till korsningen vid Slottet där bussen ska svänga vänster. Fast den gjorde inte det utan svängde höger i stället (med sikte mot Ultuna visade det sig sedan), så jag slängde mig på stoppknappen och knallade därifrån till jobbet ...

Bussen på bilden har inget med inlägget att göra

När jag skulle hem från jobbet missade jag precis 7:an, men i stället kom där en buss med nummer 41 och där det tydligt stod på skylten att den gick mot Eriksberg - min destination. Jag tänkte att den förstås måste vara säker att ta, men blev lite fundersam när den bestämde sig för att köra en helt annan väg än jag tänkt mig. Efter en dryg kvart när jag redan borde varit framme var jag i stället i Flogsta, och då plockade jag fram paddan för att ta reda på att den verkligen går till Eriksberg.

Det visade sig att det gör den, men den ingår i något som kallas Mjuka Linjen som är avsedd för de som inte har så bråttom utan vill åka lugnt och bekvämt. Och visst, den körde sakta och mjukt, och det blev en rejäl turistrunda innan den så småning befanns sig där jag ville gå av.

Vän av ordning kanske undrar om detta över huvud taget har med foto att göra, och jo - lite :)

Centrala Uppsala förändras konstant

Det handlar om att turista och fotografera i sitt närområde och sin vardagsmiljö. Något som många fotografer (inklusive jag) slarvar med. Det sker hela tiden förändringar, och dessa är värda att dokumentera även om bilderna inte alltid blir jättespännande. Jag gick för en tid sedan med i en Facebookgrupp som heter "Du vet att du är ifrån Uppsala om...", där nuvarande och tidigare Uppsalabor postar bilder från Uppsala (både gamla och nya) och pratar minnen.

Rådhuset som blev en galleria

Man kan tycka vad man vill om Facebook (och det gör folk - tycker alltså), men den här gruppen har i alla fall inspirerat mig att försöka fotografera mer på olika håll och kanter i hemstaden. Vem vet? Förr eller senare kanske det blir någon bra bild också :)

Inte från Uppsala, men åtminstone svenskt mustaschvax

Den sista bilden postar jag apropå mitt föregående inlägg :)

Ha det gott!

Det har sina sidor ...

... det där med att åka kommunalt till jobbet. I går skrev jag om att jag börjat experimentera med att åka buss till jobbet i stället för att som vanligt ta bilen. Det var frid och fröjd på förmiddagen och lunchtid ...

S:t Per och Celsiushuset, fotograferat från kontoret.

När det var dags att forsla sig hemåt var situationen en helt annan, och det var inte helt lockande att plocka fram kameran. Det fick ändå bli ett par bilder för att dokumentera snöyran :)

Bandybuss på Fyristorg

Kan man föresten prata om att åka kommunalt när bussverksamheten drivs av Landstinget? Nåja, man säger väl så av gammal vana sedan det var kommunen som drev det.

Samma torg, men från andra hållet

Alla bilder är fotograferade med min lilla Sony RX100M2. Som vanligt hittar ni bilderna i full storlek på min flickr.

Tack för idag, slut för idag! :)

Gick Sven vilse?

I morse var jag lite orolig när jag var tvungen att lämna trygga Uppsala för att besöka stora Stockholm - i synnerhet som Sven hotat med att våldgästa den här delen av landet och göra livet surt för oss

Som tur var hade Sven inte hittat fram när jag lämnade dagens arbetsplats och det var t.o.m. så att man kunde se skymten av lite blått i himlen :)

Med lite knasiga vinklar kunde man i alla fall får det att se ut som om världen blåst omkull ...

Ha det, och hälsa Sven när ni ser honom!

Vernissage med vackra Uppsalabilder

Det där med vernissage och mingel är inte riktigt min grej, men när Johannes Rousseau som har en uppskattad Facebooksida med snygga bilder från Uppsala höll vernissage på hotell Gillet som råkar ligga bara ett par hundra meter från jobbet tyckte jag det kunde vara kul att gå dit och få se hans bilder i lite större format än bara i sönderkomprimerat Facebookformat (en del av bilderna finns också här för er som inte har FB) :)

Bildspelet (som ibland avbröts av en trilskande skärmsläckare) var uppskattat

Som ni kan läsa på Johannes egen sida började han inte med det här med att fotografera Uppsalas kända vyer förrän i oktober 2012, men bilderna blev snabbt uppskattade på Facebook. Det är motiv vi sett många gånger förut, men ändå med en egen stil tycker jag. De flesta bilderna är tagna i gryning eller skymning, och blandningen av dagsljus och konstljus ger dem ett guldaktigt skimmer som jag tycker är snyggt, men jag kan tänka mig att en del tycker att bilderna är lite "smöriga".

En del bilder har nästan lite HDR-stuk, men inte överdrivet, och jag gillar att en del faktiskt vågar dra lite i spakarna i efterbehandlingen och när bilderna inte bara är så naturliga som möjligt. Just sånt här kvälls- och morgonljus blir ofta lite för neutralt i digitala bilder, så man helt tappar känslan av ljuset som rådde.

Sittplatser är underskattat på vernissager, men här fanns det ganska gott om dylika för besökare som ville ta en paus.

En konferenslobby med stora fönster i kombination med lampljus på bilderna och bildvisning medelst lite för ljussvag projektor är nog inte optimalt för en fotoutställning. De bilderna som hängde i en intilliggande korridor såg bättre ut, även om ljuset förstås inte var optimerat för bildvisning där heller. Fast man kanske inte går på vernissage för att betrakta bilder i optimalt ljus :)

Vernissagebesökarna var en blandad skara människor ...

Jag tycker det var en trevlig utställning, med inte alltför många bilder, så det gick att ta in dem på relativt kort tid. Det är kanske inte i allas smak med den här typen av vackra bilder av kända motiv (inte tillräckligt djupt eller nåt), men jag tycker det är snyggt. Jag gillade också presentationen av bilderna som i de flesta fall var mycket snyggt utskrivna på canvas med en detaljnivå jag är ovan att se på just det mediet (men det var i och för sig länge sedan jag skrev ut på canvas). En kul variant man kunde beställa bilderna i var bakom klart plexiglas - något jag kan tänka mig kan passa bra i vissa miljöer (där man inte riskerar för mycket reflexer).

Fotografen bakom utställningen, Johannes Rousseau (i nästan löjligt passande blandljus) :)

Tyvärr framgår det inte på vare sig Facebook eller på Johannes sida hur länge bilderna hänger kvar, men om ni har vägarna förbi hotell Gillet de närmsta dagarna borde de vara kvar tycker jag. Klart värt ett besök tycker i alla fall jag :)