Varför alla dessa katter?
- Trådstartare uge
- Start datum
lottawe
Aktiv medlem
Texten i quoten är intressant dels för att du talar om att personligheten inte går att visa på bild för personer utan relation till djuret och dels för att du säger att ägarna kräver för mycket. Enligt mig rätt fördömande och inte delat som åsikt.
Jag är nyfiken på tankarna runt detta med att inte kunna visa personligheten och jag är övertygad om att det visst går. Dessutom tror jag det är lättare som husse, matte eller förälder, fast då är jag är mer osäker på att personligheten man fångat skulle vara tillräcklig för att det ska klassas en bra bild (annat än för familjealbumet?)
För att göra bilder av högre kvalite som väcker intresse hos fler borde kanske personligheten bara vara en del som kombineras med komposition, ljus och teknik? Vad är det då oftast som brister? Ser man inte oftare bilder med personlighet men med avsaknad om en del annat? Titta bara på Jens katt i diskhon tidigare i tråden. En väl fångad personlighet och en lite komisk bild, den fick mig att le, men den saknar en hel del. Dock inte personligheten. Inte enligt mig.
Sen formulerar jag om det jag frågade tidigare också..
Vad kräver katt- (och hund-) ägare som är för mycket? och hur samt med vilken metod skulle du vilja förändra deras krav? (om du vill förändra)
Jag är förundrad över diskussionen och jag förstår inte varför man generaliserar bort motiv. Vad avgör om en bild är konst? Är det verkligen motivet?
Ska vissa motiv inte få visas eller vart vill du att denna diskussionen ska leda?
Jag är nyfiken.
Maverick
Aktiv medlem
müsli skrev:
Är det verkligen så?
Om det är så att en bra bild föds ur kombinationen fotograf och motiv/syfte, så kanske inte alla motiv kan bli bra bilder med just den fotografen? Kan det t ex vara så att när fotografen har för starka känslor för motivet så hindras fotografen i varierande utsträckning att se bilden. Istället blir bilden bara en ikon för fotografen och närmast sörjande för det motivet och den situationen som skildras. ("familjealbumsbild")
Är det ibland ett hinder att fotografen har för starka band till det som ingår i bilden?
Det kanske helt enkelt ÄR svårare att använda närstående som motiv (djur/människor/miljöer). Det obekanta har man kanske lättare att använda i ett bildskapande. Som en ny modell, en ny miljö, en ny situation.
Det kanske är därför det blir så mycket bilder på semestrar och resor, inte bara för att man vill ha minnen från platsen, utan för att man känner ett öppnare sinne för hur bilder kan göras. Man har färre låsningar i tidigare erfarenheter och relationer.
(dagens flum
Tycker det är precis tvärtom. Ett av mina problem är att jag tar alldeles för lite familjbilder. Bilderna skapas utifrån mitt intresse som fotograf istället och satt i album ser det mer ut som en slarvig portfolio än ett familjealbum.
Likaså med resor, fast tvärtom. Där formligen översköljs man av intryck och man fotograferar så mycket man hinner och har råd till. I regel så ställer man sig på samma dumma sten som alla andra turister. Nästan alla bilder med fotografiskt värde efterkonstrueras när man kommit hem. Först när man mättat intrycken kan jag öppna mig för att se bortom ytan och istället börja tänka i termer av bilder.
Nästa stora sak att lära sig är att kunna vara både semester-, familjefotograf och fotograf.
/Maverick
skarpedjup
Aktiv medlem
Kan vi inte starta en tråd i bildlära där vi lägger upp lite katt/husdjrusbilder och diskuterar vad vi gjort och vad som kan göras bättre då?
fjalstal
Aktiv medlem
Dom (vissa) kräver att man ska tycka deras fula djur och ungar är sååååååååå söta. Kan tyvärr inte ställa upp på det i så värst många fall...
Inte kan jag väl ändra så mycket på dom men man kan ju försöka se till att dom inte blåser upp sig för mycket. Jag har inga som helst problem med att dom vill visa sina objekt men då ska dom stå för att det är uppvisning det är och inte gömma sig bakom fotografiska floskler, påstådd konstnärlighet och halvhjärtad vilja att ta kritik. Det är annars riktigt kul när familjefotograferna lyckas förmedla känslan av total tomhet hos alla familjens medlemmar och sen jiddrar om personlighet
Du skrev också: "Jag är nyfiken på tankarna runt detta med att inte kunna visa personligheten och jag är övertygad om att det visst går."
Inte vad det gäller (ras)katter på det sätt dom oftast porträtteras av sina stolta ägare. Om man tar tio bilder av katter stelt placerade i "studiomiljö" så är det så liten skillnad att en utomstånde bara ser en katt, ingen fantastisk personlighet. Samma med ungar. Ett tag sen visade en bekant bilder på sitt fantastiska barnbarn. Man kan ju inte säga vad man tycker i det läget: "Ditt barnbarn är ett 8-årigt sadistiskt svin som plågar sina skolkompisar, slår alla som är mindre, fjäskar för dom som är större och kommer att göra karriär som massmördare om det fortsätter i samma stil". Denne bekant är ju jättestolt över sitt barnbarn som i han ögon är ofelbar, men jag ser hur min dotter går omvägar för att slippa honom och hur lärarna är rädda för honom och hans föräldrar. En diskussion i det läget är helt ofruktbar men här på fotosidan tycker jag nog man kan ställa vissa krav på fotograferna att fokusera på bilden och inte uppvisande av sin genpool. Det är ändå en fotografiskt inriktad sida, ingen föräldra- och djur-sida.
KGS
Aktiv medlem
Kan du inte ta en karaktärsbild av det "sadistiska svinet" så hans egenskaper kommer till sin rätt?
Annars stämmer det nog. Både föräldrar o husdjursägare har föräldrafilter som gör att man ser sitt eget barn (husdjur) som både vackert och felfritt.
När föräldrarna längre fram i livet får se bilder på sina små telningar så ser de att de egentligen inte var vackrare än några andra barn. Det gäller förstås inte min dotter (hund), men alla andras...
Annars stämmer det nog. Både föräldrar o husdjursägare har föräldrafilter som gör att man ser sitt eget barn (husdjur) som både vackert och felfritt.
När föräldrarna längre fram i livet får se bilder på sina små telningar så ser de att de egentligen inte var vackrare än några andra barn. Det gäller förstås inte min dotter (hund), men alla andras...
red-top
Aktiv medlem
Re: Re: C Strömholm
YoursTruly
./h@nsN.
Att jag är/varit "dåligt påläst" om C Strömholms tidiga ungdom (hade aldrig det kapitlet i läxa), har jag ju redan själv medgett, så därom behöver du inte ironisera. Delge oss fåkunniga (eller eventuellt bara mig fåkunnige?) dina kunskaper och berätta, gärna i ny diskussion, vad du vet istället för att antyda något fördolt...
Denna fråga förstår jag öht inte, men jag antar, att "det beror väl på..."?
YoursTruly
./h@nsN.
müsli
Avslutat medlemskap
Förstår din point.
Som en bra fotograf kan man kanske bättre koppla bort sin egen relation till det som avbildas, och koncentrera mer på det som den oinvigde betraktaren kommer att se, "bilden".
Dessutom kanske det är ett värde i sig att fotografens relation till objekten blir en del av bilden i någon mening, även för oinvigda, vilket inte nödvändigtvis är samma sak som det som fotografen ser själv i sina bilder.
lottawe
Aktiv medlem
Till Hans.
Jag ironiserade väl inte? Inte medvetet iaf. Har läst någon bok där detta nämns men minns inte titeln, ska kolla upp senare för den var klart intressant iaf..
Fast på denna länken finns lite information om CS bakgrund, http://www.clarte.nu/grafik/cl982/cl982_5.htm
Ang. sista frågan så var det enda jag läst av dig i tråden att bilden skulle fått en femma om CS hade fotograferat den. Skämtaktigt sagt kanske? men jag undrade vart grunden till det låg.
Menade absolut inte på något sätt att ironisera. Sorry för att jag skrev så det uppfattades så.
Jag ironiserade väl inte? Inte medvetet iaf. Har läst någon bok där detta nämns men minns inte titeln, ska kolla upp senare för den var klart intressant iaf..
Fast på denna länken finns lite information om CS bakgrund, http://www.clarte.nu/grafik/cl982/cl982_5.htm
Ang. sista frågan så var det enda jag läst av dig i tråden att bilden skulle fått en femma om CS hade fotograferat den. Skämtaktigt sagt kanske? men jag undrade vart grunden till det låg.
Menade absolut inte på något sätt att ironisera. Sorry för att jag skrev så det uppfattades så.
fjalstal
Aktiv medlem
Re: Re: C Strömholm
http://www.fib.se/skrft397.html
http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,196109,00.html
http://www.educ.umu.se/~marner/artikel_stromholm2.html
Jag hade turen att få gå på en av Christer Strömholms kurser i Mölle på 80-talet. En bekant kunde inte gå så jag tog hans plats och hette därför Anders eller Sven (minns inte helt klart där) ett tag. Den där Strömholm var en kärv f-n men givetvis duktig. Den enda konkreta jag minns är: "Välj bländare 8 och låt det vara så sen." Jag var definitivt inte duktig nog för att ha fullt utbyte av kursen men det var intressant ändå, och dom där dagarna byggde nog på min avoga inställning till idolskap mer än nåt annat. Jösses, vad vissa fjäskade...
http://www.fib.se/skrft397.html
http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,196109,00.html
http://www.educ.umu.se/~marner/artikel_stromholm2.html
Jag hade turen att få gå på en av Christer Strömholms kurser i Mölle på 80-talet. En bekant kunde inte gå så jag tog hans plats och hette därför Anders eller Sven (minns inte helt klart där) ett tag. Den där Strömholm var en kärv f-n men givetvis duktig. Den enda konkreta jag minns är: "Välj bländare 8 och låt det vara så sen." Jag var definitivt inte duktig nog för att ha fullt utbyte av kursen men det var intressant ändå, och dom där dagarna byggde nog på min avoga inställning till idolskap mer än nåt annat. Jösses, vad vissa fjäskade...
lottawe
Aktiv medlem
Calle. Jag väljer nog att inte dra detta till en stor diskussion, men att skriva här om ett "sadistiskt svin" samt att husdjur/barn är fula.. Är inte det lite enkelspårigt och väl generaliserande??
Jag skulle föredragit att säga att den enstaka bilden är kass, inte att motivet är problemet, men det är jag det..
Jag tror ju på att allt går att göra bra bilder av om viljan och tänket finns, även katter och barn alltså.
Slutligen håller jag med om att lite mer tänk kunde vara önskvärt innan man publicerar bilder ibland och att vissa kunde stanna utanför fotosidan, men i min värld är det inte motivet det handlar om då alltså..
Jag skulle föredragit att säga att den enstaka bilden är kass, inte att motivet är problemet, men det är jag det..
Jag tror ju på att allt går att göra bra bilder av om viljan och tänket finns, även katter och barn alltså.
Slutligen håller jag med om att lite mer tänk kunde vara önskvärt innan man publicerar bilder ibland och att vissa kunde stanna utanför fotosidan, men i min värld är det inte motivet det handlar om då alltså..
Maverick
Aktiv medlem
En intressant fotograf i det sammanhanget är Nan Golding, som hade blivit fettrackad på den här sidan eftersom mycket skulle ha tolkats som familjebilder eller bilder utan tänk.
Jag tror dessutom absolut på att det ibland kan finnas ett väl motiverat syfte med att visa fotografens relation till det som avbildas. Precis som naturfotograferna låter lite grenar och annat tjafs komma med i bilden för att ge betraktaren en närvarokännsla och kännsla av att själv ligga på lur och spana på djuren.
Mvh
Maverick
red-top
Aktiv medlem
C Strömholm
Aahaa - nu har jag uppdaterat mig på C Strömholm (som jag iofs INTE är någon tillbedjare av), men det är märkligt, hur man - trots ett långvarigt fotointresse - kan ha "svarta hål" i sin bildning i ämnet...
Kattbilden erinrade mig om en CS-bild från Paris av en död hund, vilken väl sas kommit att bli "standardverket" i den genren inom eländesfotografin.
YoursTruly
./h@nsN.
PS Accepterar gärna ditt "sorry" - men vill dock passa på att nämna, att jag får små utslag på kroppen, när jag ser/hör fel användning av "vart" (riktning) och "var" (befintlighet) ;-) DS
Aahaa - nu har jag uppdaterat mig på C Strömholm (som jag iofs INTE är någon tillbedjare av), men det är märkligt, hur man - trots ett långvarigt fotointresse - kan ha "svarta hål" i sin bildning i ämnet...
Kattbilden erinrade mig om en CS-bild från Paris av en död hund, vilken väl sas kommit att bli "standardverket" i den genren inom eländesfotografin.
YoursTruly
./h@nsN.
PS Accepterar gärna ditt "sorry" - men vill dock passa på att nämna, att jag får små utslag på kroppen, när jag ser/hör fel användning av "vart" (riktning) och "var" (befintlighet) ;-) DS
fjalstal
Aktiv medlem
Jag skriver "vissa" och du väljer att tolka "generellt". Jag hade hoppades att den ironiska tonen skulle gå fram men om det inte gjorde det kan jag ju bara beklaga.
Vad det gäller "sadistiskt svin" så står jag för det. Jag har jobbat med problemungar och ser rätt bra när det är helt åt h-vete. Denne lille ligist kommer det inte gå bra för då han njuter av att plåga andra. Fast å andra sidan kanske han blir företagsledare...
Husdjur kan givetvis vara skitfula, speciellt när ägarna väljer sönderavlade raser och styr ut dom med "kreativa" klippningar och kuperar diverse delar på dom. Fullständigt onaturligt imho. Barn ska man kanske inte kalla fula. Det var givetvis rätt onödigt generellt. När däremot föräldrar framhäver sitt barn skönhet gentemot andra och pushar dom att delta i talangjakter och modelltävlingar, och vem som helst med sansen i behåll ser att dom bara skulle kunna bli fotomodeller i en leprakoloni och möjligtvis kan extraknäcka som larmsiren, då blir jag arg. Ett sånt beteende sätter pressen på andra att framför allt värdera utseende och kändisskap och det tycker jag riktigt illa om. Som det är idag tar extremt utåtriktade exhibitionistiska ungar så mycket plats i t ex skolan att det går ut för mycket över andra.
Det är klart det går att göra bra bilder av allt. Det jag vänder mig emot är gruppbildningar som stagnerar i en viss stil och sitt eget uppskattande och sen "kräver" att det ska uppskattas av andra. Det gäller inte bara djur- och barn-bilder utan i lika hög mån många andra snäva intresseområden. Kanske är det för att jag ogillar objektifieringen och rasvärderingar av t ex djur som jag reagerar stark på detta, då de människor i MIN (obs: MIN omgivning. Ingen annans) omgivning som sysslar med rasdjur även har väldigt lätt att värdera människor olika efter ras och ursprung.
lottawe
Aktiv medlem
Det har varit lätt att tolka en del som generaliserande i dina inlägg, men jag accepterar om jag missuppfattat.
Och då så kan du kanske medge att även en katt kan bli en bra bild om tänket/känslan och tekniken finns hos fotografen? Att problemet kanske inte är motivet alltså utan den enskilda fotografens skapande, hur man använder motivet i bilden alltså?
När jag kallat en enstaka bild skitbild och efterlyst mer tänk så blev det ramaskri, men att kalla levande motiv fula eller ungar sadister är ok? Jag är som sagt förundrad..
Ang. problembarn hör inte diskussionen hemma här, men kanske det saknas en hel del resurser i samhället för att hjälpa dessa barn till ett bättre liv? Förtjänar verkligen något barn att bli kallad "sadistiskt svin"?
Och då så kan du kanske medge att även en katt kan bli en bra bild om tänket/känslan och tekniken finns hos fotografen? Att problemet kanske inte är motivet alltså utan den enskilda fotografens skapande, hur man använder motivet i bilden alltså?
När jag kallat en enstaka bild skitbild och efterlyst mer tänk så blev det ramaskri, men att kalla levande motiv fula eller ungar sadister är ok? Jag är som sagt förundrad..
Ang. problembarn hör inte diskussionen hemma här, men kanske det saknas en hel del resurser i samhället för att hjälpa dessa barn till ett bättre liv? Förtjänar verkligen något barn att bli kallad "sadistiskt svin"?
Maverick
Aktiv medlem
fjalstal skrev:
Jag skriver "vissa" och du väljer att tolka "generellt". Jag hade hoppades att den ironiska tonen skulle gå fram men om det inte gjorde det kan jag ju bara beklaga.
Vad det gäller "sadistiskt svin" så står jag för det. Jag har jobbat med problemungar och ser rätt bra när det är helt åt h-vete. Denne lille ligist kommer det inte gå bra för då han njuter av att plåga andra. Fast å andra sidan kanske han blir företagsledare...
Husdjur kan givetvis vara skitfula, speciellt när ägarna väljer sönderavlade raser och styr ut dom med "kreativa" klippningar och kuperar diverse delar på dom. Fullständigt onaturligt imho. Barn ska man kanske inte kalla fula. Det var givetvis rätt onödigt generellt. När däremot föräldrar framhäver sitt barn skönhet gentemot andra och pushar dom att delta i talangjakter och modelltävlingar, och vem som helst med sansen i behåll ser att dom bara skulle kunna bli fotomodeller i en leprakoloni och möjligtvis kan extraknäcka som larmsiren, då blir jag arg. Ett sånt beteende sätter pressen på andra att framför allt värdera utseende och kändisskap och det tycker jag riktigt illa om. Som det är idag tar extremt utåtriktade exhibitionistiska ungar så mycket plats i t ex skolan att det går ut för mycket över andra.
Det är klart det går att göra bra bilder av allt. Det jag vänder mig emot är gruppbildningar som stagnerar i en viss stil och sitt eget uppskattande och sen "kräver" att det ska uppskattas av andra. Det gäller inte bara djur- och barn-bilder utan i lika hög mån många andra snäva intresseområden. Kanske är det för att jag ogillar objektifieringen och rasvärderingar av t ex djur som jag reagerar stark på detta, då de människor i MIN (obs: MIN omgivning. Ingen annans) omgivning som sysslar med rasdjur även har väldigt lätt att värdera människor olika efter ras och ursprung.
Känns som detta problem ligger ganska långt ifrån de eventuella problem som finns på FS pga att folk laddar upp bilder på sina djur.
/Maverick
