Projektform eller ta det som det kommer?

[AJä]

Hej på er!
En tanke dök upp i huvudet och jag bara måste "kolla av" med er där ute. Jag funderade en stund på hur jag fotograferar och jag kom fram till att jag fotograferar lite som det kommer. Jag har ingen direkt förbestämt mål när jag går ut i naturen. Det är inte så att jag redan innan jag går ut vet vilka bilder som kommer dyka upp, eller vilka motiv som kommer finnas. Nja, jag väljer ju mina områden utifrån att jag vet att det skulle kunna finnas intressant objekt men inte att jag redan dagen innan eller veckan innan bestämt mig för att ta en viss typ av bild.

Hur gör ni, är det välplanerade utflykter där ni letar efter ett redan förbestämt objekt eller motiv? Är det kanske så att många till och med har en projektplan som sträcker sig över flera veckor, månader och år? Skulle vara intressant att höra hur andra tänker och funderar inför detta.

ha det gott
Anders

 

[alcedo [E.F.S]]

När jag går ut är det i regel ganska oorganiserat, d v s jag sticker ut och tar vad jag hittar. Givetvis är val av plats någorlunda genomtänkte med lite idéer och kunskap av vad jag kan förvänta mig, men några direkta projekt är det inte än.

Fast jag har börjat bearbeta den här tanken på sistone, och tänkte aktivt sätta upp ett par "projekt" som jag ska engagera mig lite i tänkte jag. Det kan handla om en plats, att jag återkommer många gånger under olika tider på dygnet, olika tider på året o s v, eller om något mer abstrakt, en specifik känsla eller stämning som jag försöker leta efter på vitt skilda platser. Får se vad det blir...

 

[bengt luthman]

själv har jag oftast ett par bilidéer när jag ger mig ut. inte om det är en fjälltur, skidresa lr dylik större resa i outforskad terräng, då får man göra de bästa av de man hittar. men kör jag på hemmaplan har jag oftast en bildidé och vet var jag kan hitta motivet och när jag har rätt ljus o.s.v. däröfr ger jag mig sällan ut helt hipp som happ och plåtar något jag itne räknat med. visst det kan bli att man hittar något på de planerade turerna, men oftast så har jag iaf en grundidé...

 

[fjalstal]

Varför det ena eller andra? Själv har jag långsiktiga projekt på gång men det innebär ju inte att man kan gå ut och "bara" jaga motiv. Jag är alldeles för spontan egentligen vilket gör att det blir splittrat, så nåt eller några ordnade projekt gör att jag inte skenar för mycket och måste tänka till ibland

 

[gunte]

Både ock faktiskt..vissa ideér finns men det är inte alltid det kommer till skott.
Det finns också ett antal små skisser i mobilen om tänkbara bilder.
Samtidigt är det skönt att bara vara också..
mvh/Gunte..

 

[Maxell]

Intressant frågeställning och jag kan tänka mig att alla har sin egen ingång till fotograferandet.

Personligen använder fotograferandet som ett verktyg med vars hjälp jag upptäcker och undersöker. Jag vill gärna göra detta ganska så förutsättningslöst och att då ha några planer fungerar inte. Möjligtvis kan jag sträcka mig så långt att jag planerar var jag ska fotografera, men aldrig vad, eftersom det ju beror på vad jag upptäcker.

 

[Gunnar-E]

Själv är jag nybörjare och känner att jag har "vidvinkelseendet" när jag är ute och letar efter lämpliga objekt. Med det menar jag att jag har svårt att se naturen i småbildformat, att bara ta med lagom mycket. Känns ibland att man irrar om kring i naturen utan få till någon bild som man är nöjd med.
Har därför börjat att förbereda mig. Ska jag fotografera, t ex Ale Stenar i Kåseberga, går jag först in och söker efter Ale Stenar i FS. Låter mig inspireras av alla duktiga fotografer och gör skisser (på ett litet block) av kompositioner jag gillar. Gör ev. lite anteckningar på olika inställningar. Låter blocket följa med och har det som stöd. Jag följer inte skisserna slaviskt utan har bara skisserna som stöd i mitt experimenterande.

 

[forstheim]

Jag vet nästan aldrig exakt vilken bild det är jag vill göra, utan det blir ofta improvisation på plats. Givetvis känner man vanligtvis till området man rör sig i och har därför en del "lösa" bildidéer i huvudet. Men det är sällan jag vet (även om det händer) att jag tex ska ta mig till en speciell stenbumling och att det då också ska vara ovädersmoln i bakgrunden.

Men att jobba mer projektorienterat lockar mig helt klart. Det är också något jag har funderat en hel del kring de senaste månaderna. Har faktiskt börjat tröttna en del på att bara ströva omkring i hopp om att finna intressanta motiv eftersom det allt som oftast blir mer "gå och släpa på utrustning" än att kreativt skapa bilder. Dessutom är det inte sällan jag får för mig att sätta mig på en stubbe eller liknande och bara njuta av naturen. Då blir det inga bilder gjorda.. :=)

För effektivitet, motivation och genomarbetade portfolion tror jag mycket på att fotografera i projektform. Kanske bör man då också vara klar över VARFÖR man vill genomföra just det här specifika projektet och vad MÅLET är med det. Förmodligen är anledningen att man vill berätta något för andra, medan målet kanske är en liten utställning.

Själv upplever jag att det inte är alldeles enkelt att bestämma sig för ett visst projekt. Det är förvisso inte svårt att komma på idéer, men olika omständigheter kan däremot försvåra själva genomförandet.

 

[Erik Schalin]

Jag tror att det hänger på din roll.

Ett proffs går för att plåta ett speciellt motiv för att tjäna brödfödan.

Planlöst, virrigt fotograferande är den andra extremen.

Amatören har råd att välja.

Sedan tror jag att alla glider längs en skala mellan dessa ytterligheter.