Ansel Adams stuk
I föra bloggen fick jag en kul kommentar från Tommy Söderholm. Den antyder att mina Kanadabilder har någon association med Ansel Adams fotografi.
Adams är en av de stora klassiska ikonerna inom svartvit landskapsfotografi, så jag har naturligtvis inget emot att samankopplas med honom - men saken verkade lite udda, eftersom mina bilder är färgbilder.
Jag gjorde snabbt några svartvita konverteringar med lämplig bildbehandling för att stämma av läget:
********
Jó vars... Gamle Ansel kanske myser i sin himmel. Vi har nog haft lite samma utgångspunkter i bildgestaltningen när det gäller den här sortens landskapsfotografi.
Jag hade inte den minsta tanke på Adams när jag tog mina färgbilder. Det var först vid konverteringen till svartvitt som likheten framkom med stor tydlighet.
Ett problem i den här saken är att Fotosidans bildåtergivning inte precis associerar till Ansel Adams, men lite hjälper det att titta i + läge.
Ansel Adams när det sig begav
Du får ursäkta att jag tycker att det är svårt att idag få fram Ansel Adams tonrikedom i svartvitt med digitala konverteringar av film.
Dina bilder från Canada tycker jag är bra, men saknar den rätta lysande kontrasten som Ansel hade. Vi har rest en del i Klippiga Bergens natur och vet hur svårt det är att fånga det man ser. Vi har använt både film och digitalkameror och själv är jag inte helt nöjd.
Under en period på 80-talet var jag galen i Ansels zoon system. Man kan lära sig att förstå teoretiskt hur man skall göra med hjälpa av proffs som Björn Andersson här i Lund. Men jag blev aldrig helt nöjd. När jag sedan köpte tre original kopior gjorda av Ansel Adams kopist Alan Ross i THE ANSEL ADAMS GALLERY i Yosemite National Park. Kopiorna var gjorda från Ansel Adams original negativ. Då förstod jag att glöm att försöka nå den kvaliteten som Ansels stornegativ ger.
Men dina bilder är så bra att jag tycker du skall försöka botanisera i fler konverteringar till svartvitt.
Ha det väl
Bob
Jo´rå jag antyder lite av problematiken när jag skriver:
"...Ett problem i den här saken är att Fotosidans bildåtergivning inte precis associerar till Ansel Adams, men lite hjälper det att titta i + läge."
Faktum är att bilderna på min skärm alltid är betydligt bättre än när dom dyker upp i bloggen på Fotosidan - detta oavsett filstorlek. Till detta kommer ju att bilder på skärm i regel har mycket kvar till en väl gjord, silverrik papperskopia. Men vad skall man göra, om man ändå vill visa bilder??
Din reaktion är väl sådan att man kanske skall avstå att visa vissa bilder digitalt - och speciellt inte på Fotosidan?
Alan Ross citerar Ansel med denna åsikt:
“The Perfect is the Enemy of the Good!”. Det ligger mycket i det.
Ha dä
Bob
Nuförtiden så tycker jag visserligen fortfarande att Adams är en på alla sätt framstående fotograf, men min bildsmak har nog glidit bort från Adams landskapsbilder en aning. Jag tycker för övrigt att det skulle vara roligt att se lite mer av vad Adams åstadkom med småbildskamera https://www.instagram.com/p/Ctjmo6-R6ET/
Dina gamla Kodachromebilder från Kanada är utmärkta, Peter. Allra mest så i färg, tycker jag.
/F
Många äldre fotografer har Ansel Adams som husgud - och dom blir jättearga när jag säger det som jag skall säga nu:
Adams var bra, men inte speciell vad det gäller bildgestaltning motivval och komposition. Däremot var han enastående då det gällde ljusuppfattning - både bildmässigt och exponeringsmässigt. I bilden ovan håller han en Weston Master IV i handen. Det är en seleniummätare som skall mäta ungefär som normalobjektivets bildvinkel - i själva verket är det en "helavärldenmätare".
Adams zoonsystem var perfekt för att tackla den tidens exponeringsproblem. Genom det egenutvecklade systemet kunde han nå fram till exponeringar som gjorde varje kopist lycklig.
Jag har själv tillämpat zoonsystemet på 1960 och 1970-talet. Även jag med en Weston Master i handen... :-)
Sedan är det ju en helt annan sak att jag inte via digitala media ens kan närma mig Ansels underbara originalbilder på silverrikt papper.
När jag var antikvarie vid Stockholms stadsmuseum hade jag tillfälle att studera en stor samling originalkopior av Henry Goodwin, gjorda av honom själv. Det var helt fantastiska saker, en skärmbild kan inte nämnas på samma dag! Tyvärr slarvade den gode Henry med fixeringen. Hans bilder höll redan då på att förstöras av utfällt metalliskt silver.
Men även master Adams har fotograferat i färg på 1950-talet, och med Hasselblad 1000F/1600F och Ektachrome dia. Se sid 5 i pdf-länken: http://www.hasselbladhistorical.eu/PDF/Brochures/1600FQI.pdf
Dina bilder från Canada blev väldigt fina även i svartvitt, kanske ännu bättre (enligt min smak) :-). Den sista är fantastiskt bra i svartvitt.
Jag som var på plats är naturligtvis jävig, men jag gillar den första bäst.
Jag uppskattar ditt beröm mycket, då jag ju vet vilken mörkrumsmatador du är!
Som ovan är konstaterat är det nog näst intill omöjligt att uppnå Adams nivå med bilder här på fotosidan. Men en viss likhet tycker jag mig nog kunna se.
Tommy S.
Men som du säger, det är nog lite svårt här på Fotosidan, men att du spårar en viss likhet är ju trösterikt.
Om jag har kunnat bidra med lite inspiration, så är jag jätteglad! Good Hunting, och god bättring!!
Det som jag tyckte var lite roligt här, var att jag inte hade en tanke åt Ansel - förrän Tommy Söderholm fick mig att ta fram motiven i svartvitt. Det visar hur formspråket är ryggraden i den svartvita fotografin.
Den skarpögde Tommy såg dessa former redan i färgmotiven.