Här kan du följa med mig i mina tankar innan, under och efter fototillfället...

Stanna, andas och känn hur luften är annorlunda..

sa jag till min sambo innan vi skulle gå in till stugan. För visst är det något magiskt med Dalarna. Varje gång vi är där så får jag en inre frid och är i nuet.

Då vi fått tips att lavskrikorna börjat bli aktiva bestämde vi oss får att åka till min mamma i Särna över helgen. Vi var där över midsommar men då blev det inte så lyckat just gällande lavskrika så vi kände båda att vi hade ett behov med ett nytt försök. Lördagen bjöd på regn och jag kan inte vara ledsen då jag vet att naturen varit i sånt behov av just vatten. Trots regnet bestämde vi oss för att åka till Fulufjällets nationalpark. Efter lite varm ärtsoppa så hade jag nog gett upp hoppet om att få se dem men precis när känslan var som starkast så visade sig en och en liten stund senare fick vi umgås med tre själar som var väldigt sociala, charmiga och blöta. När vi packar ihop för dagen för att återkomma under söndag dyker en ekorre upp. Jag blev lycklig i hela själen trots att jag vet att de är äggtjuvar. Hann få till en bild jag blev nöjd med innan den skuttade vidare på äventyr. Vi var båda väldigt tacksamma och glada över att vi struntade i regnet och fick möjligheten till denna upplevelse.

Under söndagen såg vi inte till någon lavskrika men ekorren gjorde oss sällskap och ville ha lite lunch. Fick även chans att se en liten ekorre vid Idre dock hann jag inte sätta den bilden jag önskat. Men den var så otroligt underbar så en bild var ju bättre än ingen.

Hemma i Västmanland, inte så pjåkigt det heller. Men Dalarna har ju mitt hjärta, det bara är så!

Inlagt 2017-09-12 19:30 | Läst 1498 ggr. | Permalink
De blöta lavskrikorna var verkligen fina och ekorrar brukar även jag ha svårt att motstå, även om vi har dem på tomten titt som tätt.
Hälsningar Lena
Svar från Retrocolor 2017-09-21 09:58
Ekorrar är ju otroligt charmiga så jag hade varit överlycklig om jag fått träffa på dem lite oftare än vad jag gör. Visst hade det varit fint med fluffiga lavskrikor men jag måste erkänna att jag är rätt glad att vi fotade dem i regnet, blev helt andra färger och en annan känsla samt att det krävdes mer av mig att få till bilderna. Tack för din kommentar Lena
Vänligen
Maria
Så fina lavskrikor på bilderna, har själv aldrig sett någon, bara hört norrlänningar berätta om dem. Ekorren ser märkvärdigt torr ut, men de är väl vattenavstötande.
Svar från Retrocolor 2017-09-21 10:01
Jag har växt upp i Piteå och jag var tvungen att fråga mamma om detta var någon fågel vi sett när vi bodde där, inget hon kunde minnas. Jag har hört flera historier om dessa men har själv missat att se dem eller varit omedveten om dess närvaro bra länge. Väldigt trevliga fåglar, lute som nötkråkan, trevlig fågel det med. Jag hoppas att du får träffa dem vid något tillfälle. Den första bilden på ekorren togs när det regnade och jag håller nog med, rätt fluffig ändå. Så pälsen kanske skyddar dem fint.

Önskar dig en trevlig dag!

Vänligen
Maria
Väldigt fina bilder här, allihop! Lavskrikorna känns exklusivt för en som bor söderut.. verkar alltid vara så trevliga fåglar!
Hälsn!
Svar från Retrocolor 2017-09-21 10:03
Tack så mycket! Lavskrikorna är verkligen trevliga och har ljuvliga läten. Jag hoppas att jag nu får träffa på dem oftare.

Ha en fin dag!

Vänligen
Maria
Det var en söt och blöt lavskrika. Fina bilder på den. lavskrika skulle jag också vilja få träffa på. Min mor kallade dem för "Fläskolle". Hon berättade om hur de kom och tiggde mat då de var ute på myrslåttern och det enda de hade att ge dem var fläskkanterna på deras lunch. Skäll fick de av sina föräldrar för mat var det inte så gott om då.
Ekorrar är också så söta även om de mest hittar på rackartyg här hos mig, den på sista bilden ser ut som en unge.
Svar från Retrocolor 2017-09-21 10:05
Tack, jag har även hört att de kallas för fläsktjuvar. Spännande hur de har lärt sig att människor kommer med mat och hur de inte blir tokiga som måsar eller kajor utan är rätt så trivsamma.
Det stämmer, det var en väldigt liten ekorre. Så charmig så!

Jag hoppas att du får träffa på en lavskrika och tack för din historia.

Vänligen

Maria
Lavskrikan måste man gilla även om man inte är fågelskådare. Det är väl deras orädda uppträdande som gör intryck på oss. När jag var uppe i Jokkmokk för ett år sedan hittade jag lavskrika på 4 - 5 ställen men dom var inte alls intresserad av någon falukorv. Tog kanske en bit och kom inte tillbaks mer. Dom vid stugan däremot kom väldigt nära varje gång. Samlandet börjar nog inte förrän vid den här tiden. Fina bilder men den första gillas nog bäst. Mycket fin.
Sten
Svar från Retrocolor 2017-09-21 10:07
Träffade på en lavskrika vid midsommar, den var pratig och inte så skygg men brydde sig inte om vår matsäck så det stämmer nog med att det är på höstkanten den vill åt lite mera föda.
Tack för komplimangen och den första bilden är min favorit med!

Önskar dig en trevlig dag!

Vänligen

Maria