Vår till höst...

Kameran ligger i ryggsäcken, den har packats upp ett fåtal gånger men knappt blivit använd under flera månader.  Allt har väl sin tid.

I november somnade min mamma in efter en redig fight med cancer. Jag vill berätta om bilderna men sorgen är för stor för att jag ska orka. Den faktiska sanningen är att det är mamma jag har att tacka till den största delen för mitt fotande. För några år sedan gav hon mig min första systemkamera och min värld ändrades. Mitt sätt att se på omgivningen. Magiska äventyr och möten. Ja,tack mamma. Tack för att du gjorde min värld större!

Här är en salig blandning av bilder jag tagit sedan jag bloggade sist. Jag hoppas att jag ska hitta tillbaka till fotandet under detta år.