Vårtecknet som alla längtat efter?

Eller hur var det nu med vårtecken, är alla efterlängtade?

Jag hade aldrig sett varken en snok eller huggorm innan jag var 25 eller något sånt ute i det fria. Åt andra sidan så växte jag upp i Norrland och jag har ingen koll på hur utbrett det är med orm just där. Mitt första möte med en snok var när jag klippte en gräsmatta med rätt högt gräs, hade fullt upp med att stanna för att rädda grodor från bladen. Så såg jag något skimrande röra sig på marken, min första tanke var just då att det var en väldigt stor daggmask innan jag insåg att det faktiskt var en orm.

Jag har full förståelse för att de skapar obehag hos många människor, de överraskar oss i det torra gräset i snabb fart. De kommer simmandes vid vattenytan som den mest självklara saken i världen. Blicken på snoken är tom medan huggormens blick kan ge ett intryck av en brinnande ilska.

Jag själv har under största delen av mitt liv haft fobi mot spindlar, min kropp har reagerat innan jag själv riktigt uppfattat varför. När jag flyttade till nuvarande lägenheten så var det bara att vänja sig. Bara för någon dag sedan så flyttar jag på en spindel för att inte döda den och maken säker, håller du i spindeln? Jag reflerkterade inte ens över det. Nu är spindar och ormar inte lika men själva fobin med obehag och rädsla kan jag förstå. Ormar har jag inte varit lika rädda för. Dock så vill jag påpeka att jag har respekt för dem och är väldigt tacksam för de chanser jag får tillsammans med dem. Då vi är två som delar intresse så håller vi koll på omgivningen, att ormen som fotas inte känner att den behöver försvara sig.

Det finns platser som är kända gällande möjligheten att se orm på våren. Det innebär också att både hundägare kommer med sina hundar eller att nyfikna barn följer med. Det är ändå viktigt att inte glömma bort att de kan hugga även om de oftast väljer att fly. Sist fick jag snällt peka ut en huggorm som låg rätt gömd och såg mer ut som en pinne då ett barn var nära att ställa sig där.

Jag hoppas att ni alla har en fin påskhelg trots omständigheterna. Sen så vill jag påminna om att avstånd till varandra gäller även utomhus!

(Alla bilder i detta inlägg är tagna 2020.)

Fick låna min sambos kamera och objektiv, här är resultatet...

Läste en bok om fotografering igår och blev lite inspirerad att "leka" lite. Dagen bjöd på mörka moln och regn nästan hela tiden men vi gav oss iväg ändå och nyttjade detta till något positivt. Jag hade med mig min Nikon D7100 med ett 200-500mm och min sambo har precis bytt från D500 till en D4s och testade Sigmas macro 150mm. Generös som han är fick jag testa kameran och här är nu resultatet och inga fåglar i detta blogginlägg, bara det är ju stort. Lite ringrostig då jag mest fotar på detta sätt under just sommarperioden. Både paddan och baggen var rätt snabba så placering hann jag inte riktigt tänka på utan fick fokusera på skärpan.

Men nu är sommaren här så...