Vi får se hur det utvecklas

Döden utdelade ett misslyckat slag

Visst, det är en lite utmanande rubrik. Många av Er därute i verkligheten är olyckligtsvis drabbade mer brutalt och hårdare än vad jag förhoppningvis någonsin kommer i närheten av. Dock så är för mig denna händelse en åminnelse om livets bräcklighet och oförutsägbarhet. Vad hände då ,vilket i mina tankar är en touch av liemannens intentioner?

Jag styrketränar i akt och mening att må bra men även för att tillfredställa en viss fåfänga. En övning vilken kallas cable cross flyes och som man kör i en dragmaskin tränar främst bröstmuskulaturen. Nedan Youtubeklipp visar övningen;

https://www.youtube.com/watch?v=nC7sHv1Rlow&feature=youtube_gdata_player

När jag körde denna övning med en äldre, lite grövre modell av dragmaskin hände olyckan. Hela den 150 - 200kg tunga maskinen föll mot mig, överliggaren vilken binder ihop de två vertikala stagen med viktkassetterna träffar mig i bakhuvudet och slår mig till marken. Maskinen slår i golvet och jag ligger omgiven av konstruktionen, knockad och skalperad med blodet sprutande ur ett stort sår i huvudet. Kollegor på plats rusar till min hjälp, tar hand om blödningen och ringer efter ambulans. Smärta, rädsla och kramper fyller min kropp men redan där, minutrarna efter i den smärtans förvirring jag befinner mig i inser jag vilket tur jag hade ändå i sammanhanget.

Nu när jag skriver detta, några dagar senare, i sviterna av hjärnskakning, mörbultad med smärtor i nackregionen, huvudvärk och molande smärta från stygnen, finns en tacksamhet för att jag inte var 10 centimeter längre eller stod ytterligare en bit fram. Om så hade varit fallet hade överliggaren träffat mig i nacken och sannolikt dragit med mig ner i golvet vilket troligtsvis hade renderat grymt allvarligare skador.

Så det är en i mina ögon om inte direkt kommunikation med liemannen så åtminståne ett försök från denne att göra sig påmind och berätta om livets skörhet, denna gång som förloraren mot mina skyddsänglar. 

Fullpumpad med tacksamhet för livets skönhet låg jag i tvsoffan igår och slölyssnade på "Fråga kultureliten". Det som slår mig under denna ljudkuliss är den ytliga hinna i vilken frågekanonaden befinner sig i. Sex personer ur kultureliten, människor vars erfarenheter borgar för djuplodande insikter i mänsklighetens komplexitet, får anstränga sig för att svara intelligent på allmänytliga frågor. Är det den nivån vi befinner oss på gällande kulturfrågor??? Eller är frågorna sållade att attrahera en större publik??

Direkt efter programmet zappar jag lite och kommer till Kunskapskanalen som har ett program om Aboriginernas konst och kultur. Det var diametralt till det tidigare programmet. Aboriginisk kultur är ett flertusenårigt levande flöde av konst,tankar, sånger sammanvävd i tiden. Dagens aboriginkonst är kopplat till befintliga urgamla klippmålningar och historier, med ett modernt uttryck i urgammal hantverkskonst. Väldigt fascinerande och därtill visades även fotokonst som relaterar aboriginernas nutidshistoria till deras stolta ursprung.

En sådan kontrast i kulturyttringar under inflytande av en viss eufori att ,visserligen med smärta, undsluppit liemannens svepande verktyg kanske gör att man onödigt mycket värderar dessa kulturella motsatsers ytor väl ambitiöst. Ytlighet har kanske större värde än vad som tillräknas den.

Konstiga tankar i en mörbultad hjärna utan koherent sammanhang är nog bara det här.

//Peter\\

Inlagt 2013-02-07 16:43 | Läst 2637 ggr. | Permalink
Man kan väl säga att du hade änglavakt då. Man får väl förmoda att ansvariga ser över styrkemaskin parken bättre i framtiden.
/Hans-Åke
Svar från Obi-Wan Kenobi 2013-02-07 23:21
Hej Hans-Åke!
Änglavakt hade jag verkligen. Just denna maskinen är tydligen nedmonterad och borttagen nu. Lite vet man om vad livet har i sitt sköte........
//Peter\\
Ajajaj... Må alla efterverkningar hålla sig borta! Ha det gott!
Svar från Obi-Wan Kenobi 2013-02-07 23:24
Tack Christer!!
Ha det underbart Du också....
//Peter\\
Men snälla du, det där låter inte alls bra. Hoppas verkligen att du slipper ifrån framtida besvär. Nacken är en känslig punkt på oss människor och den tål inte hur mycket som helst. Var nu rädd om dig och ta tillfället i akt att insupa lite kultur under rehabiliteringstiden, du verkar ju redan börjat...
/ maria
Svar från Obi-Wan Kenobi 2013-02-07 23:31
Hej Maria!!
Tack för Din omtanke. Sjukgymnastik och rehab skall mota alla framtida besvär. :D Kultur ja, det blev lite sånt när hjärnan inte får ta emot synintryck, då blir det hörseln som får matas och den mår bättre av mindre actionskrammel när den inte ackompanjeras av synen. Då fick kulturTV ljuda och det blev oväntat intressant ;)
Ta hand om Dig!!!
//Peter\\