Jag, en iStockprostituerad

Hejhej!

Jag erkänner med en gång eftersom rubriken så talande avslöjar mig. Jag är en av de som i vissa kretsar betraktas som medlöpare till den professionella fotografins moras, en som säljer sitt hantverk för judaspengar, en som skyggt stryker under det fotografiska överflödets bord för att få ta del av mammons smulor som så knappt faller från fotoköpehetsens frosseri. Jag erkänner och kan ta smälek för det, kan leva betraktad med onda ögon och en pariastämpel. Det som skrämmer mig är den begynnande iStockmentaliteten som infekterar min hjärna.

Jag är på intet sätt en framstående fotograf, det gamla hederliga "hellre än bra" är devisen som präglar mina verk. Dock så har jag genom åren alltid hävdat min integritet, mitt sätt att se på min egen och andras fotokonst. Jag har en tanke och idé kring fotografering, kan se att mitt sätt att betrakta och värdera foto är både klassikt skolad likväl som modernt präglad om jag får lov att vara lite förmer i min självbetraktelse. Inte på något sätt bättre än andra men inte heller så värst mycket sämre hoppas jag. Utifrån den självbetraktelsen har jag sedan några år sakta men säkert inlemmat mig i iStockvärlden.

Det finns en uppenbar marknad, jag har vänner (sic) som tjänar bra med pengar per månad på att sälja bilder via Stockbyråer. Utöver det så finns det professionella iStockfotografer som lever på denna verksamhet har jag förstått det som. Så drömmen om att tjäna pengar på mina bilder fick näring utifrån detta faktum, en sidoinkomst som kunde täcka min dyra hobbykostnad. Ytterligare drömmar att nå Exclusive där man kan få 20 dollar per bild istället för 2 dollar eller mindre hägrade bortom horisonten.

Nu är jag här, ett par års erfarenheter rikare(?). En av iStockphotos mer misslyckade individer med en rejectionrate (en iStockterm) som gränsar till negativt värde. Denna unika placering är resultatet av min till idioti gränsande integritet som är nämnd ovan. Att vara iStockfotograf är att falla in i ledet. Bilder skall vara knivskarpa, ljusa, glättiga, färgglada, identitetslösa. Dom skall komponeras med plats för "copyspace", möjlighet till spegelvändning, texter, ytor för placering av företagslogos och annat skräp. Ingen efterbehandling whatsoever, drar man för mycket i något reglage i ett bildbehandlingsprogram får The Inspectors (domare, jury och bödlar) indignationshicka och rejectar bilden med äcklad blick.  Inte alls de bilder som jag intill vansinnets gräns har laddat upp till iStock under åren.

Mina bilder är jag, kan vara en förklaring iofs, och jag har genom åren bankat min panna blodig mot tangentbordet (qwerty är praktiskt taget ingraverat i pannan) i min frustration över alla rejections av alla de fantastiska (egen bedömning) bilder jag laddat upp i tron att det är just den bilden som har ett inte bara materiellt värde utan även konstnärligt och symbiosen i den bilden borde vara en frälsning för iStock. HA... inte så. Resultatet blev som Ni förstår tvärtom.

En vändpunkt. Den kom. Jag fotograferade, processade och behandlade en bild som i mitt tycke blev bra. Den speglade lite min tanke om liv och tro, den skörhet, den värme och transparans som omger oss. Är sällan jättenöjd med bilder men här var jag jätenöjd(bara ett t nöjd) och laddade upp bilden på iStock. Responsen blev dramatisk, mellan rejectionsraderna läser jag in den fasa dessa stackars inspectors måste ha känt, dom plockade upp tangentbordet som sköld och lasermusen som svärd, äntrade sina magnifika datorer och galopperade ut till korståg mot mig. Detta var en blasfemi mot iStockreligionen. Jag tog moloken skydd i min integritetsbunker och kurade. Bilden jag pratar om är denna:

Vändpunkten då? Jo, det är här detta blogginlägg egentligen börjar. Vändpunkten är till förfång för min "konstnärliga" ådra. Nu när jag äntrar mina fotosejourer så finns där en gnagande tanke. Varje gång (lite överdrivet) jag står inför ett motiv eller en händelse att fotografera så är iStockdemonen där och sprider syra i mina tankar. Passar det här, skall jag komponera om lite så det passar bättre, kan en logga passa in vid sidan här, är det färgglatt nog, skiner glädjen igenom, är det här vad iStockköparen verkligen vill ha??? Det pågår en kamp inne i min lilla hjärna och just för tillfället är den konstnärliga ryttaren hopplöst förlorad likt Don Quijote. Mammons broder snikenheten har knockat motståndaren som knappt rört sig innan nio....... Vändpunkten! Jag tänker...iStockmentaliteten som infekterar min hjärna

... jag är iStockprostituerad.....

//Peter\\

PS Alla personer (inspectors) som nämns i inlägget är helt fiktiva. Inga personer kan eller skall relateras till denna yrkesgrupp. Deras reaktioner och handlingar är enbart en fantasi skapad att ge dramatik till inlägget DS

PS 2 Jag laddar fortfarande upp bilder till Stockbyråer DS

PS 3 Räknat till utförda timmar är min inkomst från Stockbyråer på fantasiljoners kronor back DS

PS 4 Alla inspectors som läser det här, jag heter egentligen inte Peter, det är min pseudonym DS