En bland många
Toleransens omöjlighet
Hej hej igen!
"Long time no see", är ju ett gångbart uttryck här på denna bloggsida för mig. Det är ju inte varje dag jag luftar mina tankar, dock så har den senaste tidens händelser triggat skrivklådan igen. Det är EU-valet och dess resultat, inte bara här i Sverige utan även i övriga Europa, som än en gång får bloggfingrarna att dansa tangentbordsvalsen. Jag vill inte påstå att jag är fördomsfri, tvärtom så kommer jag på mig att reagera oväntat inför nya eller/och i mina ögon udda företeelser. När det händer så försöker jag att se mina reaktioner, och fördomarna bakom dessa, utifrån min grundinställning att vi är alla människor med lika värde oavsett religion, hudfärg, sexuell läggning, ålder, kön mm och att det är min osäkerhet inför det nya som får mig att känna mig "otrygg" just då, där. Vad jag vill säga är att vi inte är felfria men bara man vågar möta sina egna fördomar och se dom för vad dom är så blir det inte konstigt i längden. Övervägande delen av oss är ju dessutom medkännande och empatiska indvider vilket borgar för ett öppet och tolerant samhälle. Dock så fick misantropen i mig sin lök på laxen när man ser hur krafter som inte önskas växa får allt större spridning.
Det får mig att än en gång återkomma till mitt lilla projekt "Tankar om Bilder och Bilder om Tankar" vilket jag refererat till tidigare. I det projektet finns ett avsnitt som tangerar tankegångarna här i blogginlägget och som jag därför presenterar för Er. Som projektet är tänkt finns det en bild och en text som i en sorts diptyk relaterar och symbioseras till ett. Här är:
Omöjligt
Jag tänker
Lite naivt
Vi har
Bestigit de högsta topparna
Vi har
Flugit högre än fåglarna
Vi har
Skickat människor till månen
Vi har
Sänt utrustning till Mars
Vi har
Sonder vid vår galax ände
Vi har
Tagit oss över, genom och under
I årtusenden
Alla hinder i vår utveckling
Till vad och var
Vi är idag
Jag tänker
All denna vinning
Och vi kan fortfarande
Inte bestiga
Toleransens lilla höjd
Lev väl
//Peter\\