Gjort en Hellesö
Hejhej!
Ett tidigare blogginlägg jag gjorde om att städa i naturen inför fotografering har fått mina tankar att vandra lite. Jag har läst igenom och besvarat de inlägg som bloggen gav vilket fått mig att fundera vidare. Det är inte på något sätt nya funderingar utan de har funnits sedan urminnes tider, redan de tidiga stenåldersmänniskor som skapade fantastiska grottmålningar satt kanske runt lägerelden(?) och grymtade missnöjt till den tidige konstnären som i sin konstnärliga frihet överdramatiserat, kanske jakten som illustrerades, genom att lägga till ett och annat djur för att får fram intensiteten och dramatiken i jakten. Sedan dess har diskussionen bara fortsatt..... typ.
Jag har en bild som jag har gjort något liknande på. Detta strax innan Terje Hellesö så skamfullt fick krypa till korset för sina manipulerade bilder. Lite historia kring bilden först. Jag var på Grimsholmens naturreservat och fotograferade klippor, hav och strandnära motiv. På väg fram till platsen för brottet det här blogginlägget handlar om ser jag över horisonten ett fågelstreck som piskar fram över nejden. Kameran, stativ och objektiv var oproffsigt nog inte skjutklara och under tiden som fågelstrecket majestätiskt passerar en i övrigt dramatisk och vacker havsnatur trasslar jag mig in i remmar, hösken, ryggsäck och stativben. Kan tänka mig att min gamle stumfilmsidol Harold Loyd skulle extraherat en del slapstickhumor ur den situationen. Alltnog, när väl kameran var på plats och bilden kan tas så är det vackra fågelstrecket retsamt nog bara en prick i en undflyende tanke. Jag tar dock bilden för den är i sig i mina obildade ögon en vacker scen.
När jag kommer hem och efter några dagar börjar arbeta med bilden kan jag inte släppa fågelstrecket vilket levt sig kvar på näthinnan vilket passerat så perfekt över himlavalvet just när kameraremmen släppte från min fot ( lite illustrativt överdrivet det här med utrustningen). Jag bestämmer mig och letar upp gamla bilder på fågelstreck jag har, klipper ut ett av dem och gör ett montage, jag lägger till ett fågelstreck i bilden, jag manipulerar, jag fuskar. Allt i syfte att få bilden att bli det som jag såg att den hade blivit, om jag inte hade varit så färbålt klumpig och insnärjd. Den färdiga bilden ser ut så här
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/100143/2425193.htm?set=mp&_target=_blank
Så min undran är, med tanke på omständigheterna kring och utefter historien jag gett om bilden, om denna är en godtagbar naturbild eller om den borde bannlysas å det starkaste och min trovärdighet för alltid är urholkad??
Väl mött
//Peter\\
-affe
helt ok att klippa och klistra :)
Vem har inte suttit och lekt med Photoshop och hår det att göra så görs det.
Jag brukar på kul göra om porträtt ibland och föryngra och sminka just för att det är kul och att det går!
Därifrån till att publicera som original är ett stort steg!
Men sådan moral ser vi ju inte i skönhets industrin där det gått så långt
att modellerna inte ens känner igen sig själva!
Med vänlig hälsning, Kenneth
Sedan är det ju som Alf är inne på - mycket handlar om hur ärlig man är kring det man skapar. Om du skulle hävda att bilden är dokumentär, då har du ju lämnat konsten och hamnat i lögnen istället.
Det du skapat är väl mer ett konstverk och även en minnsbild av vad du såg. Konstnärer som målar med pensel har ju friheten att både lägga till och ta bort av det de ser i sina tavlor. Den friheen borde även en konstnär som målar med ljuset också få ha ibland. Tråkigt vore det väl annars och ibland är det kul att leka med sina bilder.
Du har ju inte försökt lura någon med att du sett något sällsynt djur och även kunnat fotografera det.
Tillvägagångssättet är väl ok, även om jag själv inte har kunskapen att klippa in
något eller vill klippa in något.
Så länge en manipulation är närvarande och fotografen berättar om detta är det ok, hur man sen "värderar" bilden eller prestationen är upp till var och en.
/G
Jag kände faktiskt ett styng av samvetskval i samband med att Terjedebatten kom igång. Det är ju i sammanhanget en het fråga oavsett det här med manipulation och dess gränsdragningar. Jag finner tröst i att Ni ser på saken lite så som jag själv gör. Jolimoxa lite men se till att det framkommer så att betraktaren sedan kan värdera bilden under rätt förutsättningar typ. Som Margareta nämner kan det ses som ett kreativt(?) konstverk mer än som en dokumentär bild.
Härligt med Eran respons, det har givit mig nöje att ta del av era tankar!
//Peter\\