Banksy - Art of wall

Jag råkade få syn på den i morse, en ny "känga" från Banksy, den här gången gisslar han en dagsaktuell fråga, karantänens elände i Storbritannien. En spark i skrevet på det som är etablissemanget.

Men i och för sig... Med 7,7 miljoner följare på instagram och närmare två miljoner likes på knappt 15 timmar kanske Banksy stirrat ner i avgrunden så pass länge och intensivt att han till slut trillat över kanten. Med den skostorleken på kängorna så riskerar man ju alltid att fastna i etablissemangets garn.

Alldeles oavsett, så har Banksy bidragit till graffitins kliv in i konstens finrum. Med gatornas och förorternas smuts under sulor och naglar har han baxat kreativiteten hos de förbisedda och de icke önskvärda raka vägen förbi gallerier och salonger och rakt in i människors medvetande. Numera stöter man på den i mängder av mondäna miljöer och den har äntligen fått sitt erkännande.

Visst, en del är väl enbart klotter, det ska villigt erkännas. Men när kreativitet och känsla får råda, och någon som tar sig tid och verkligen älskar sitt värv, låter spray och pensel leka - Då blir det graffiti, eller om en så vill; konst. Alldeles oavsett om en studerat på Valand eller liknande. Graffiti kan vara vackert. Men det har lika ofta en avsikt. En tydlig stämma som ljuder hög och klar genom det offentliga rummet. 

Jag kan för egen del inte låta bli att tycka om välgjord graffiti. Som det skrevs på svarta tavlan förr i världen. Låt stå, eller se åtminstone till så att det blir fotograferat:)

Dra sitt strå till stacken

Myrstigar, de har ni säkert sett. Ett slags motorvägar för myror, de syns ganska tydligt om man bara vet var man ska leta någonstans. De lever vid vår sida och vi irriteras ofta av dem. Vi irriteras så pass att vi hittar på mängder av kemiska preparat enbart för att utrota dem. Det finns till och med företag som specialiserar sig på bekämpning. För en tid sedan hörde jag talas om ett gigantiskt myrsamhälle som sträckte sig över tre hela länder. Från Italien, tvärs igenom Frankrike och längsmed hela den spanska solkusten ner mot Barcelona. Myrorna i detta samhälle kommunicerade glatt med varandra även om de kom från olika delar av samhället. Den enorma storleken på detta myrsamhälle gör det till den största enskilda populationen individer i världen.

På myrstigar färdas man olika fort. En del passerar i högsta fart, målmedvetna och mycket säkra på vart de ska. Andra stannar och "pratar" med myror de möter. En del är osäkra och viker ibland av på små irrfärder ut i den omgivande terrängen, likt myran i "Balladen om den kaxiga myran." En frakt med en nyss infångad larv tar sig sakta och mödosamt fram över ojämnheterna på vägen. Arbetslaget består av upp emot ett tiotal arbetsmyror. Ibland släpper någon taget och försvinner. De ersätts då snabbt av nya friska krafter. Vad händer med den avlösta myran undrar jag? Har han middagsrast? Är hans arbetsdag slut? Jobbar myror i arbetsdagar och skift förresten, eller är de igång dygnet runt? Vad anser facket? Är de med i myrtolvan eller är det stråt rö´myran som organiserar arbetslivet i Stackabo?

Omarbetad text: (Ursprungligen publicerad i VästboAndan, månadsskiftet maj/juni 2002)