Likt pärlor på ett flor

Då och då händer det att vackra toner vävs samman till ett klingande ackord. Att ljuv musik uppstår där en för närvarande råkar befinna sig eller passera.

Ett leende kanske i bästa fall växer fram och både en själv och tiden tycks för ett par oskattbara ögonblick sakta in, stanna till; och minnesbilden etsas fast - För livet om det vill sig väl, men bara alltför ofta enbart för stunden. 

Det har emellanåt hänt att jag i tysthet svurit och förbannat en oförmåga att dokumentera just såna tillfällen. Inte för egen del, för minnesbilderna, dofterna och de ljuva ackorden kan jag alltid frammana i mitt inre. 

Det är snarare för insikter i, och sorg över, att jag inte just där och just då förmår dela med mig av upplevelsen och kan känna glädjen över att dela detta vackra med någon.

Dagen gryr i dis
Beslöjad står naturen
Pärlor på ett flor

Pärlor och flor kan förstås lika gärna vara svarta. Om inte annat, så för att hedra den diktare och spelman som för hundra år sedan idag bars ut, inte från Berga by, men väl från hotell Hellman i Stockholm.

2020-09-16 22:05   gunte

Fint skrivet och mycket vackra bilder därtill. Mycket fick han gjort men oj så mycket vi förmodligen aldrig fick ta del av..
Mvh/Gunte..

Svar från Morgan Åvitsland 2020-09-16 22:55

Hej Gunte, och stort tack:)
Ja, det är sorgligt när någon med stor talang går bort och det är dubbelt sorgligt när någon dör i unga år. Dan Anderssons död var tveklöst en stor förlust.
Förmodligen har du helt rätt i den där sista anmärkningen:)
En alltför kort karriär. Sorgligt.
Allt gott!
//Morgan