Berättelser från mina fotoutflykter och ibland lite inspirationstips.

Påskavrostning.

Senast jag höll i kameran var i början på december. Det har varit fullt upp med allt möjligt annat än fotografering så nu kände jag att det var dags att rosta av lite. Tog en sväng ut till kusten, vädret var strålande och det var skönt att bara vara, så ev bilder fick bli en bonus.

Det var i alla fall ingen tvekan om att det var uppvaktningstider för de befjädrade; halsar sträcktes, det tutades och plaskades i vattnet, allt i olika hängivna försök att locka till sig en lämplig hona.

Det är otroligt så fort man tappar handlaget när man inte håller på dagligen med kameran. Förr var det enkelt; det var en knapp och kanske en avståndsskala - du vet en sån där med ett ansikte eller berg för nära- eller långt-bort-fokus. Nuförtiden sitter det över dussinet med knappar som man snabbt måste kunna sköta utan att tänka för att få till de där perfekta inställningarna. Efter att gjort ett antal nybörjarmisstag så verkade det lossna så sakteliga.

Tog också en tur till Getterön. Där hittade jag den här duvan som verkade fundera över vädret: "Ska det bli regn månne?"

Nu hittade jag inte bara fina fotomotiv där utan även trevliga personer som jag filosoferade med, allt medan solen sakta dalade. Ute på fälten var det knökfullt med vitkindade gäss. Då och då lyfte de i stora sjok så himlen nästan förmörkades av alla gäss.

Solen sjönk stadigt och blev allt rödare och jag lyckades faktiskt pricka in några flygande gäss mitt i ljuset.

Sedan hände nåt ovanligt, jag har inte sett nåt liknande fenomen tidigare; solen blev fyrkantig!

Givetvis har det säkert en helt naturlig förklaring och det har nog även nästa bild. Jag la inte märke till den när jag fotade utan det var först senare när jag gick igenom bilderna på datorn som jag såg det.