Berättelser från mina fotoutflykter och ibland lite inspirationstips.

Orm vid Öby kulle 2018

Jag hade ändå vägen förbi och lite tid över så jag beslöt mig för att göra ett stopp vid Öby kulle. Varför då tänker du, vad är det som är så särskilt med den? Den här platsen är känd för att vara en övervintringslokal för ormar. På vårkanten så kommer de fram för att sola sig i större mängder än man vanligtvis ser i naturen längre fram på året. Varför gillar de den här kullen så mycket då? Dels är den i ett landskap som under sommaren huserar mycket föda i form av sork, grodor mm, dels så är den fylld av en blanding av sten och grus så det finns gott om håligheter och dels ligger den högt så den fylls inte med vatten under hösten, vatten som sedan fryser till is.

Nu var jag lite väl tidigt ute på året och sent ute på dagen så det var inte så många ormar som jag hoppats på men det blev iaf några stycken. När jag kom dit så mötte jag andra fotografer som klagade på att nån med makroobjektiv gått så nära att ormarna valde att slingra sig ner i hålorna igen. Det borde ju alla förstå att man inte ska gå närmare än att man inte stör, oavsett om det är djur eller människor. Men tydligen av debatten att döma så fattar folk inte detta. Man står till och med i vägen för räddningspersonal på olycksplatser, vilket låter helt otroligt. Men nu var det ormar det skulle handla om.

Det finns både snok och huggorm här även om jag bara såg huggorm denna gång.  För den som inte är säker å vad den ser så mär mit bästa tips att titta på ormens ögon. Röda med "kattspringor" är huggisar medan gulgröna runda är snokar. Träffar man på en orm i naturen så kan man även se lite skillnad på kroppsspråket. Huggisen stannar kvar och tittar på dig medan snoken snabbt brukar ringla undan.

Jag stannade bara ett par timmar innan ljuset försvann så det kanske hade varit snokar framme tidigare på dagen. Precis när jag kom fram så var det ett par stycken som var rätt livliga och ringlade omkring bland fötter och stativben. Jag valde därför stövlar för att inte riskera nåt, speciellt om man har ögat i sökaren så är det lätt att sidsteppa lite och råka komma för nära en orm som är på väg nånstans.

Det blev en kort film om dessa timmar jag spenderade på kullen och du kan se den här eller gå direkt till min YouTubekanal Mik Swe för fler filmer. Kommentarer välkomnas innerligt :-)

Inlagt 2018-06-06 09:40 | Läst 5501 ggr. | Permalink
De ser verkligen ut som döden för en liten mus, fina bilder, men jag har respekt för huggormar, helst skall de vara ett par meter bort.
Svar från MikSwe 2018-06-07 19:04
Tack så mycket Stefan. Jag hade den känslan förr också men nu känner jag mig tryggare i att vara närmare. Fast om det är en livlig krabat så stiger väl pulsen en del ;-)
Jag har varit på väg ett par år nu men inte lyckats ta mig dit av olika anledningar. Bara att försöka nästa år igen. Härliga bilder och bra filmsnutt som vanligt. /Frode
Svar från MikSwe 2018-06-07 19:06
Tackar Frode. Det var samma här, oftast blev det inte av pga vädret, skall väl helst vara en dag då solen värmer gott. Och nu när jag tog mig tid så tog jag mig för lite tid, så det blir nog nya försök nästa år :-)