Bara bilder
Norrlands största skogsälv
Råne älv är Norrlands största skogsälv, rinner upp söder om Gällivare och mynnar i Bottenviken vid Råneå. Älvens längd är ca 210 km. Råneälv är inte utbyggd som så många andra vattendrag i norr. Älven är skyddad som riksintresse för naturvården.
En resa längs Råneå älvdal erbjuder annorlunda upplevelser, rika skogar, kulturhistoriska platser, bra fiskevatten, fina paddlingsvattendrag, läger- och rastplatser och riktiga vildmarksäventyr.
Den sista drömmen
Torsdag, 4 juni 2009 (Peter Englund)
Drömmer att jag befinner mig i Niemisel – den by invid Råneälven där jag tillbringade så många av min barndoms somrar. Jag är inne i morfars och mormors hus. Huset ser ut som det gjorde innan det byggdes om, så jag antar att jag är barn.
Ute råder sen skymning. Men där skymtas varken sol, måne eller stjärnor. Himlen är nedmörkad. Skogen till vänster om huset är idel dova skuggor. Och märkligt nog är ljuset inomhus exakt likadant. Ingenstans, vare sig inne eller ute, finns något ljus.
Lite rädd är jag, stående i detta underliga, alltomfattande dunkel. Dock förnimmer jag en tydlig doft av cigarr, och blir lugnad. Morfar måste finnas i närheten – han rökte gärna cigarr.
Jag går ut på farstutrappan. Tänker att det nu var länge sedan jag såg våra katter. Tänker sedan att de troligtvis dragit vidare, i brist på uppmärksamhet och kel. Och tänker att det verkligen är trist.
Dock lockar jag ändå, på vinst och förlust. Nere i skogsbacken, där en stig löper mot grannens hus, knäpper det då till.
En katt kommer rusande, ivrigt, med höjd svans. På något vis förstår jag att den har väntat där länge, länge, väntat med katters oändliga tålamod, väntat på mitt tecken. Jag går den till mötes. När vi möts slänger katten sig ned på marken, vrider sig över på rygg, vällustigt. Jag böjer mig ned och klappar den på magen.
Vi är båda mycket lyckliga.
I grannens hus tillbringade jag mina barndoms somrar, jag är ett år äldre än Peter.
Förr och nu
Skolan i Niemisel har omfattats av 3 skolenheter: Byns, Kvarnåns och Stationsskolan. Byaskolan, som är den äldsta, uppfördes 1883 av byamännen, som då var skyldiga att bygga skola, var och en i sin by. Det var rätt betydande insatser som gjordes från böndernas sida för detta åliggande.
Skolan innehöll en lärosal, lärarbostad och 1 rum och kök, samt nödiga uthus. Efter 1910 började skolan bli för trång, och man måste hyra en lokal i "Gunnarsbagarstugan", som innehö...ll ett rum på ca 5x6 m. Undervisningen började där 1915 i klasserna 1-2, med Elvira Berg som en snäll och duktig lärare.
Sftationsskolan, den andra i ordningen, byggdes åren 1905-1906. Upptagningsområdet var stationsområdet Forsträskhed, Gunnarsdjupträsk, Fredrikafors och enstaka gårdar i omgivningen. Den hade klasserna 1-6- hur nu det kunde gå med en lärosal med kapprum. Anna Engström var lärare där till 1950-talet, då skolan lades ned. Övriga lärare var Agda Smedberg och Amanda Zackari.
Den första Kvarnåskolan byggdes 1925 av byggmästare Elfrid Tyrbo Niemisel. Den uppfördes i två våningar av timmer med fyra lärosalar för klasserna 3-6 med Carl Nordmark som klassföreståndare och några andra lärare. Denna skolbyggnad revs 1969 och ersattes av en gymnastiklokal på samma plats, som saknats från skoltidens början.
I början av 1950-talet påbörjades diskussionen om en nioårig skolreform. Sedan beslutades om försöksverksamhet i en del kommuner, däribland Råneå kommun, som fick förmånen att pröva den nioåriga enhetsskolereformen. Det betydde för Niemisel en ny skolbyggnad med 6 lärosalar, bibliotek, slöjd samt övriga specialutrymmen för undervisning. En bespisningsbyggnad innehållande matsal, kök och kapprum i bottenvåningen samt i övre planet skolkök med behandlingsrum. Dessa byggnader uppfördes åren 1954-1955. Ca 350 elever fanns en tid i Niemisel, och omkring 35-40 lärare i skolan.
I dag är skolan stängd.
Niemisel och tankar för dagen
Genom åren har jag fått höra många historier om människor i byn Niemisel, en person som jag har har hört om är taxiägaren Rikard Vikström.
Vikström föddes i Gunnarsdjupträsk den 6 april 1896, men flyttade som liten till Överstbyn med sina föräldrar. Sedan han slutat skolan fick han börja med att hjälpa till i jordbruket och på vintern i skogsarbete, med avbrott för någon bäckflottning.
När han var 27 år fann han för gott att lämna hemmet och flyttade till Niemisel, där han inköpte en fastighet i backen ovanför Konsum. Det var en trevåningsbyggnad med telefonväxel på 3:e våningen och bostäder på övriga. Han hade redan skaffat sig körkort och meningen med flyttningen var att öppna taxirörelse, något som också Länsstyrelsen beviljade.
1924 flyttade han till Korpilombolo och startade där en taxirörelse. Där fick han vara med om det mesta, berättade han. Många var mystiska skjutsbeställningar. Ibland fick han en beställning, som sa att han ett visst klockslag skulle finnas på en viss plats. Givetvis gällde det smuggling, kommenterade Vikström. I Korpilombolo träffade han flicka som han senare gifte sig med, hennes namn var Nanna Henriksson.
I augusti 1925 återvände Rikard till Niemisel och började med taxirörelse och postbefordran med bil till Råneå.
Postbefordran med personbil på vintern med hästplogad väg beredde många problem, särskilt som det ofta snöade. Den hästplogade vägen blev närmast som ett flatbottnat dike allt eftersom snön kom. Ibland var den helt igendriven av snö, och då blev man fast på vägen. Rikard var då tvungen att överlåta postbefordran till Robert Vikström och Mauritz Nilsson, som under vintern befordrade posten till Råneå med häst. Vikstöm var dock inte tillfredställd med denna lösning, utan han ville ha postbefordran hela året. Han smidde planer under vintern, och till sist gick han till verket. Han for till Lassbyn för att träffa Forsmästare Persson och begärde att få köpa två grövre björkklubbar från avverkningen, som Munksund AB höll på med.
Det fick han, men Forsmästaren undrade vad Vikstöm skulle ha dessa björkklubbar till. Vikstöm svarade: -"Ja, om Forsmästaren icke talar om för någon kan jag avslöja detta". Forsmästaren lovade hålla tyst. -"Jag skall tillverka två medar av dessa att sätta under framhjulen på T-forden under vinterkörning för att kunna transportera posten hela året".
Mångfald
Dagens bostadsbrist framför allt i storstäderna ställer inte bara krav på att ta fram nya bostäder på kort tid och till lågt pris, det handlar även om gränssnittet mellan byggda miljöer och den sociala utvecklingen. Bostadssegregeringen blir allt tydligare i de stora städerna vilket även avspeglas i priserna för bostäder. Genom förtätning på rätt sätt och med god planering vid skapandet av nya bostadsområden och stadsdelar kan vi bidra till att bygga social sammanhållning, vilket nog är en förutsättning om vi skall vända dagens trend.