Behöver man en ringblixt för makro?

Funderar på att köpa mig en ringblixt för att få bättre fräs i makrobilderna. Frågan är vilken. Har tittat på Aputure AHL-HC100 (billigast), Nissin MF18 Ringblix (kanske bäst) och Canon Macro Ring Lite MR-14EX II (bra men dyrast). Eftersom jag ska ha ringblixten främst för makro och inte porträtt kan jag kanske klara mig med Aputure AHL-HGC100? Men den har inte TTL-koppling. 

Men blir det bättre med en ringblixt. Plåtade i dag i eftermiddagssolen följande bi-produkter:

Humledrottning med snålåkande kvalster (som lär vara helt ofarliga för humlan).

Honungsbi

Honungsbi

Honungsbi

Kanske hade ringblixten ljusast skuggorna i bilderna och fryst vingslagen, men rörelsoskärpan är förstås i sig effektfull. Någon som har en synpunkt på detta?

Undrar Peter

Det är bättre att leka med naturligt ljus än med photoshop

Jag har ibland, trots Fotosidans utförliga text om skillnaden mellan manipulerad bild och omanipulerad, svårt att bestämma mig, om jag ska "förbättra" fotot i ett bildbehandlingsprogram. Har jag lyckats exponera rätt, så behövs väl inget mer. Men ta den här bilden av en nässelfjäril som exempel: 

Fjärilens färger är naturligt återgivna. men bilden känns lite blek. Med lite pålagd vinjettering kan samma bild ut så här:

Onekligen blir det mer stuns i denna "manipulerade" bild, men inte är fjärilen vackrare för det.

Eller den här bilden på ett påfågelöga:

Jag kan naturligtvis kunna göra bakgrunden lite mjukare och diffusare, så här:

Kanske framhävs påfågelögats färger bättre i denna version, men nu är ju bilden manipulerad. Jag föredrar trots allt originalet. En vacker fjäril är vacker även i naturligt ljus. Det är bättre att leka med ljuset än med bildbehandlingsprogrammet, tycker jag. Nedanstående bild på en skogspärlemorfjäril bygger helt och håller på ljusets naturliga effekter.

Handhållet eller stativ i makrofotografering?

Många pläderar för att stativ är ett måste i makrofotografering. Kanske om motivet står stilla. Men blommor vajar i vinden och insekter springer/flyger omkring. Alltså fotograferar jag alltid handhållet – givetvis med en massa suddiga bilder som resultat. Om det varit på den gamla (goda?) analoga tiden, hade jag nog inte haft råd att slösa med exponeringarna, som jag och säkert många andra gör. I massproduktionen i min kamera fastnar därför en och annan helskarp bild tagen på fri hand.

Frihandplåtandet har också den fördelen gentemot den låsta stativpositionen, att jag snabbt kan skifta vinkel och med kameran följa ett bi, en humla, en fjäril eller en vajande blomma.

Det här är några av de bilder jag fotograferade i dag i en örtagård i Strängnäs bland blommor och kryddväxter.

Honungsbi på Röd rubeckia

Honungsbi sörplar nektar på Kungsmynta

Honungsbi suger nektar på Kungsmynta

 

Honungsbi lämnar Kungsmynta 

Humla suger nektar på lammöra

En loj trädgårdssnäcka är ett tacksamt objekt för frihandsfotograferande. Men den här fotovinkeln nere vid marken är nog svår att åstadkomma med en stativ, om man inte vrider ut alla benen på det.

Konsten att framstå som en expert med hjälp av en expert

Att fotografera insekter är fascinerande, även det minsta kryp visar upp en fantastisk konstruktion. Men att artbestämma  är svårare för en amatör som jag. Men det finns ju experter att rådfråga som jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Jag har ofta mejlat bilder dit och alltid snabbt fått svar. Mycket lärorikt!

Inte visste jag att baggen i ölandstoken var en pälsänger...

... eller att det här är en vargspindel släkt med tarantellan...

... eller att en större frågeteckenbock käkar på smörblomman...

50-talet sländor istället för 10 knipor

Egentligen skulle jag fotografera en knipfamilj i våtmarken vid Johannistorp på Tosterön utanför Strängnäs. Knipa med 10 ungar hade några dagar tidigare setts i vattnet där. Men när jag kom fram, fanns "bara" gräsänder att skåda. I stället drogs min uppmärksamhet till en massa sländor som cirkulerade bland växterna vid strandkanten. 400 m m teleobjektiv byttes ut mot 70-200 mm och en stund senare hade jag flera hyfsade närbilder av flicksländor och trollsländor.

Nordisk kärrtrollslända (Leucorrhinia rubicunda)

Sjöflickslända (Enallagma cyathigerum)

Spjutflickslända (Coenagrion hastulatum)

Istället för 10-talet knipor såg jag alltså över 50 trollsländor. Hyfsat utbyte av utflykten.