Bland flygfän, på stigar och med kattor
Möte med nästan ett halvt tusen fågelarter
Kill your darlings – att gallra bland bilderna efter en upplevelserik resa känns ibland plågsamt svårt, men ofrånkomligt, eftersom man ju inte har obegränsat utrymme på datorns hårddisk. Jag kom i början av februari hem efter ett drygt två veckors fågelskådning i Costa Rica med cirka 3000 bilder på minneskorten. Jag hade ändå raderat en hel del direkt i kameran. Vi 12 som deltog i resan såg eller hörde sammanlagt nästan 450 olika fågelarter.
Collared redstart
Amazon kingfischer
Blåhäger, Little Blue Heron
Svalstjärtad glada, Swallow-tailed Kite
Chestnut-mandibled toucan
Montezuma Oropendola
Det fanns mycket annat att fotografera. Miljöerna växlade från tropisk fauna i fuktiga regnskogar till öppna torra landskap, från lågland till bergskedjor med vulkaner.
Solnedgång vid Tarcoles River
Floddelta i Cano Negro Nationalpark
Doftpassionsblomma
De färggranna kolibrierna är värd ett särskilt kapitel. De var betydligt lättare att fånga med kameran än vad jag trott, i synnerhet där man hängt upp matare med frestande sockerlösningar.
Kolibri , Fiery-throated Hummingbird
Och en massa andra intressanta djur:
Sengångare
Glupsk ekorre, Variegated Squirrel
Green Iguan (i röd parningsdräkt)
Och mycket, mycket annat, som kan ses i ett album här på Fotosidan.se, där jag har jag samlat ett urval av bilderna från resan.
Hälsar Peter
Flyg vackra fågel flyg!
Bofinken är inte bra en av våra vanligaste fåglar (näst efter lövsångaren den talrikaste i Sverige) utan också en av de vackraste. Det blev jag ännu mer övertygad om under en vandring på det gamla militära "Norra övningsfältet" utanför Strängnäs häromdagen. På en gren visade bofinken upp sig i alla sina prunkande färger:
Efter ett par drillar var det dags för grenbyte:
.. och upp i luften
och ned på en annan gren
Där på grenen såg bofinken mer distingerad ut.
Det gäller att hålla masken
Mitt för mina ögon eller rättare sagt kameraobjektiv utspelades följande drama:
Finns det någon mask här?
Är det inte en mask som kravlar i jorden därborta?
Som sagt, det gäller att hålla masken, åtminstone om man ska få något käk.
Konstaterar Peter
En händelserik timme vid Strömbron
Tillbringade den 3 februari en mycket händelserik timme vid den populära fågelmatningen intill Strömbron i Stockholm. Där fanns det gott om gräsänder och måsar förstås men också många knipor, viggar, knölsvanar och sothönor – och så en s k domesticerad gräsand (hane).
– Detta är, berättar Yngve Meijer i vår fågelklubb (Strängnäs ornitologiska klubb) framavlade vita individer som sedan har spritt sig runt om i Europa. Denna avel var ett populärt nöje bland godsherrarna inte minst i Holland på 1800-talet.
Intill denna ganska stillsamma and blev desto livligare, när några barn slängde ut brödbitar:
Verkliga luftstrider med andra ord:
Men sothönsen tog det lugnt:
Sedan åkte jag nöjd hem till Strängnäs.
Överfall på balkongen
Det stundar bistra tider för småfåglarna. Matning bidrar till överlevnaden, men många faller offer för bland annat katter och rovfåglar. Som den talgoxe som häromdagen förirrade sig in på vår inglasade balkong. Där fanns tyvärr för fågeln samtidigt vår gammelkatt Rulle, 15 år. Med ålderns rätt är han numera sävlig i sina rörelser, men inte denna gången. Rovdjurinstinkten fick tydligen fart på honom. Blixtsnabbt kastade han sig över talgoxen. Ungefär samtidigt hann jag fram och befriade fågeln, men inte snabbt nog för att helt rädda fågeln. Några bloddroppar på balkonggolvet avslöjade att den blivit rispad under huvudet.
Jag placerade den chockade fågeln på räcket utanför balkonggen. Där satt den i drygt en timme, piggnade till synes till och flög iväg. Oddsen är väl inte stora för att den överlever både chock och blodförgiftning. Men jag hoppas ändå.
Peter Hennix