Möte med nästan ett halvt tusen fågelarter

Kill your darlings – att gallra bland bilderna efter en upplevelserik resa känns ibland plågsamt svårt, men ofrånkomligt, eftersom man ju inte har obegränsat utrymme på datorns hårddisk. Jag kom i början av februari hem efter ett drygt två veckors fågelskådning i Costa Rica med cirka 3000 bilder på minneskorten. Jag hade ändå raderat en hel del direkt i kameran. Vi 12 som deltog i resan såg eller hörde sammanlagt nästan 450 olika fågelarter.

Collared redstart

Amazon  kingfischer

Blåhäger,  Little Blue Heron

Svalstjärtad glada, Swallow-tailed Kite

Chestnut-mandibled toucan

Montezuma Oropendola

Det fanns mycket annat att fotografera. Miljöerna växlade från tropisk fauna i fuktiga regnskogar till öppna torra landskap, från lågland till bergskedjor med vulkaner.

Solnedgång vid Tarcoles River

Floddelta i Cano Negro Nationalpark

Doftpassionsblomma

De färggranna kolibrierna är värd ett särskilt kapitel. De var betydligt lättare att fånga med kameran än vad jag trott, i synnerhet där man hängt upp matare med frestande sockerlösningar. 

Kolibri , Fiery-throated Hummingbird

Och en massa andra intressanta djur:

Sengångare

Glupsk ekorre, Variegated Squirrel

Green Iguan (i röd parningsdräkt)

Och mycket, mycket annat, som kan ses i  ett album här på Fotosidan.se, där jag har jag samlat ett urval av bilderna från resan.

Hälsar Peter

En underbar midsommarnatt

Kl var drygt 22 på midsommaraftonen – 20 grader i luften och vindstilla. Månen var nästan full och solen lyste ännu upp delar av Strängnäsfjärden. Jag tog en promenad med kameran i handen och kunde trots den sena timmen fotografera handhållet. Det blev bland annat de här bilderna:

Som sagt en underbar natt!

Om van Gogh haft en kamera

Vi har väl alla våra favoritmotiv. Om van Gogh haft en kamera hade han kanske avbildat många  fler solrosor ( i synnerhet om han haft en digitalkamera). Och Claude Monet hade väl målat målat ännu fler näckrosor.  Drivkraften bakom alla dessa bildserier var ju att observera hur motivet förändrades under olika ljusförhållanden. 

Ett av mina favoritmotiv är utsikten från balkongen mot Strängnäsfjärden:

Balkongvy 5 oktober 20112 kl 1430.

Balkongvy 6 oktober 20112 kl 0930.

Balkongvy 21 januari 2013 kl 1140.

Balkongvy 21 januari 2013 kl 1330.

Balkongvy 31 mars 2013 kl 0615.

Balkongvy 31 mars 2013 kl 1115.

Balkongvy 1 april 2013 kl 0555.

Visst är det fascinerande att dokumentera hur ljusets föränderlighet påverkar motivet. Men med penslar hade jag nog inte haft van Goghs eller Monets tålamod att så ofta avbildat min balkongutsikt .

Är en soluppgång alltid banal?

Det är nog ganska lönlöst att skicka en aldrig så tekniskt bra bild av en solupp/nedgång till en naturbildstävling. Det finns enligt den sk expertisen inget poängvärde i sådana motiv. De anses alldeles för banala. Tycker dock inte jag, så därför plåtade jag i morse den här soluppgången över Strängnäsfjärden.

Det finns inget dåligt fotoväder – fan tro´t

Det finns inget dåligt fotoväder – om man är en duktig fotograf. Fan tro´t...  Grått och dimma kan förstås också vara snyggt på bild. Men jag har i alla fall under den gråa, fuktiga hösten  tappat inspirationen  – tills häromdagen, när solen äntligen lyste upp höstfärgerna. Det som fick igång mig var ett par nyinköpta gråfilter.

Först testade jag vid närbelägna Strängnäsfjärden:

Inte så pjåkigt tyckte jag och gick hem och klev ut på balkongen:

Dagen därpå (7 oktober) lockade det vackra höstvädret till nya försök med gråfilter, denna gången från fågeltornet vid fältstationen Rödrommen mellan Strängnäs och Eskilstuna:

Inte så pjåkigt det heller! Eller vad tycks?