Slutstationen

Ett är säkert här i livet. Till sist når vi slutstationen. Min mamma flyttade in på ett äldreboende 1 juli 2010. Hon var då 92 år. Eftersom hon var kristallklar i huvudet, så var det jobbigt för henne. Ändå var flytten nödvändig. Kroppen ville inte lyda hjärnan.

Att lämna sitt hem, de flesta av möblerna och omkring 1000 böcker var inte lätt. På äldreboendet fanns bara plats för en bråkdel. När mamma Inga kom in på "hemmet" för första gången var hon ilsken och djupt upprörd. "Nu har jag kommit till slutstationen", sade hon ilsket till personalen.

Som tur är, så är människan anpassningsbar. Efter några veckor började mamma trivas riktigt bra på äldreboendet Björkbacken.

Hon dog där lugnt och stilla i augusti 2012.

2012-10-31 13:47   pia51

Som efterlevande känns det bra att veta, att ens förälder fick ett bra slut i livet. Lite lättare att leva med, när bara sorgen och saknaden finns kvar. Fin bild på din mamma.
/ pia

Besvara

Svar från Jon Anders Klockar 2012-10-31 14:07

Tack Pia för den kommentaren! Att föräldrarna hade det bra i slutet av livet, är en tröst i sorgen.
Hälsningar
Jon Anders

Svara