Att vänta

Hur stor del av vår livstid består av väntan? Lång tid. Vi väntar i kassakön på ICA. På flygets avgång. På vår tur hos läkaren. Vi väntar på en ny kameramodell. På bok-rean och sommaren och semestern.

Vi väntar på att någon skall födas. En annan dag på att en lång dödskamp skall ta slut. Vi väntar på den stora romanen som skall förändra vårt liv. Varje dag väntar vi på något.

Väntan är en stor del av livet.

Just nu väntar jag på att fotolabbet skall skanna fem rullar s/v film som jag tog i Tallinn 1994. Bilderna tog jag under en arbetsperiod i Estland där jag jobbade åt ABB. Av någon anledning har filmerna legat bortglömda i en låda.

Är väntan livets mening? Nej, men kanske en del av meningen.

Vårt behov av nostalgi

Livet kan vara trist och grått. Ja rent av tufft för många. Då kan det ibland vara skönt att hänge sig åt en nostalgisk dröm om något fint i det förflutna. Jag tror att det är en form av friskvård, detta att drömma sig tillbaka då och då.

Självklart var inte alling bättre förr, men vi har en förmåga att bäst minnas det som var roligt och bra. Ett exempel är värnplikten. Jag tänker sällan på det jobbiga med tiden i lumpen. Däremot tänker jag ofta på allt som var roligt och spännande.

Gamla bilar och kameror är bra objekt för nostalgiska drömmar tycker jag. Särskilt äldre amerikanska bilar är något som många människor intresserar sig för. Det märks här i Västerås under Power Meet och Damrallyt. Åskådarna är hur många som helst. Den nostalgiska drömmen förverkligas.