Tallinn 1994, del 1

Att jag jobbade åt ABB i Tallinn under fem månader 1994, glömmer jag aldrig. Däremot har jag glömt att jag tog några rullar s/v film under den perioden. För några veckor sedan hittade jag negativen i en skrivbordslåda. Det var överraskande och roligt. Bilderna är inte märkvärdiga på något sätt, men de är ett dokument från en spännande tid.

ABB skulle tillverka en vattenkraftsgenerator till Hälsingland, och svetsade komponenter skulle tillverkas på en rysk verkstad i Tallin. Företaget hette Dvigatel. Ett gammalt företag som startade redan 1895 för tillverkning av spårvagnar till Sankt Petersburg. När jag kom dit i april 1994, så var verkstäderna slitna och omoderna om man jämför med Sverige. Min uppgift var att jobba som instruktör och kontrollant. Allting blev bra i slutänden. Kraftstationen blev klar, och jag fick jobba vidare på ABB.

Här kommer några bilder från verkstadsgolvet. I nästa blogg kommer bilder från staden Tallinn.

Om att följa med hustrun på klädshopping

När jag följer med hustrun på klädshopping, så väntar jobbiga timmar. Som ett fogligt lamm går jag med och bär kassarna som en packåsna. Många gånger om året.

Det som är utmärkande för kvinnors klädköp är att det skall springas i alla affärer. Det spelar ingen roll om allt finns i den första butiken. Alla köpställen skall genomsökas. Ofta blir det ändå så att inköpen sker i den första affären dit man återvänder av ren utmattning.

Av någon anledning har jag alltid kameran med mig. Men det finns ju inte mycket intressant att fota i en klädbutik för damer. Av ren leda eller själupptagenhet tog jag senast en bild av mig själv i en spegel.

Mina egna klädköp är avklarade på en halvtimma om året. In på Dressman två gånger om året. Tvåpack jeans, kallsingar, strumpor, några skjortor och någon jacka. Sen är det klart.

Kvinnor och män har olika köpbeteende.

Downtown Västerås 8

Människor måste ha en bostad, annars blir det problem. Vi behöver anställa mer personal, och dom måste ha någonstans att bo. Så var läget på ASEA i Västerås för 100 år sedan. Företaget satte igång att bygga i fyra kvarter i centrum av staden. De flesta lägenheterna var på 1 rum o kök, och hade rinnande vatten och avlopp. Torrdass fanns i källaren. På den tiden var det toppmodernt.

Husen finns kvar, men är i dag ombyggda till nutida standard.

I dag förs det en annan bostadspolitik. Det byggs väldigt lite bostäder för vanligt folk, särskilt gäller det lägenheter för ungdomar. Vad som byggs i dag är bostäder för människor med höga löner och för rika pensionärer.

Det här kallas för utveckling. Frågan är om utveckling alltid är det samma som framsteg.

Downtown Västerås 7

När väl ASEA under 1890-talet etablerat sig i Västerås, gick utvecklingen snabbt. Behovet av verkstäder var stort. Försäljningen av elmotorer och generatorer gick bra. Mellan 1911 och 1915 byggdes den stora Mimerverkstaden utefter Karlsgatan. Verkstaden är 213 meter lång och har fyra våningar. Samtidigt byggde man en ny generatorverkstad ett par kvarter öster om Mimerverkstaden.

Tillverkningen i Mimerverkstaden är sedan många år flyttad till nya verkstäder utanför staden. Den gamla verkstaden får inte rivas. Olika typer av verksamhet har flyttat in och ersatt tillverkningen av elmotorer. Här finns nu skolor och kontor, men också Konstmuseum och Länsmuseum.

Det är fint att den vackra verkstadsfasaden får vara kvar.

Downtown Västerås 6

Vilken byggnad har betytt mest för Västerås utveckling? Är det den mäktiga domkyrkan eller det vackra slottet? Nej, det är en liten byggnad nedanför slottet vid Svartån som heter Turbinhuset.

I slutet av 1880-talet pågick en kamp mellan Arboga, Örebro och Västerås. Kampen gällde det blivande världsföretaget ASEA. I Västerås fanns en framsynt politiker vid namn O. F. Wijkman. Han drev igenom byggandet av Turbinhuset som skulle kunna leverera elkraft till ASEA. Därmed var striden om det blivande jätteföretaget avgjord. ASEA flyttade sin verksamhet från Arboga till Västerås.

Det inflytande som ASEA haft på utvecklingen i Västerås kan inte överskattas. I dag är Västerås tio gånger så stort som Arboga.