Vår vän Ernst på andra sidan Atlanten skrev häromdagen om Rodinal och en Rodinal-emulator han arbetat fram i sin blogg. Och bildmakare som man är blev man ju sugen att exprimentera lite.

Precis som Ernst så arbetade jag med Rodinal framkallaren i slutet på 50 och en bit in på 60-talet och då med Tri-X för att få grafiska bilder med vasst korn i vissa av mina bilder. Dessutom kopierade jag på extra hårt papper för att ytterligare förstärka den kornet. Bilden ovan visar ganska tydligt hur jag gjorde en del av mina bilder på den tiden.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Numera om man fotograferar digitalt och vill ha fram Tri-X Rodinal känsla får man i stället rotera runt lite i photoshoppen och ibland med hjälp av några pluggar: Och det har jag gjort på bilderna här nedanför. Programmet jag arbetat med här heter Topaz Adjust från Topaz Labs.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Edit! Obehandlade filer från kortet.

Fikaboken!

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Christer Strömholm 1918-2002  ON VERRA BIEN

Boken kom ut i samband med den stora Christer Strömholm utställningen på Färgfabriken 2002. En fin sammanställning av CHR:s fotografiska gärning. En bok som varje fotointresserad borde ha i sin bokhylla.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Varför tar vi bilder och för vem? Bild är att sända och att mottaga. Vi säger också, alldeles självklart, att vi läser en bild. Vi känner igen föremål, människor material, strukturer – och vi minns. Men vi minns inte lika. Vi minns mycket olika.

Alltså uppfattar vi också bilder på skilda sätt, beroende på våra personliga utgångspunkter. Kvar står att vi läser av en bild, i allmänhet från vänster till höger. Man vi tolkar den individuellt med våra egna relationer, erfareheter och personliga minnen som utgångspunkt.

Vi tycker om, vi tycker inte om. Vi blir förtjusta. Vi förvånas. Vi engageras, vi äcklas. Vi känner ingenting, vi känner dåligt samvete…Så olika känslor kan en enda bild ge.

– Christer Strömholm 1983.   

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

”Spanska Hunden” (Tarragona 1958) en av Christer Strömholms sk masonitbilder från utställningen ”Dödsbilder” på Galleri Observatorium 1965. Troligen kopierad av Christer Landergren.

/Bernt

2010-04-13 13:12   Urr

Varför ska man fota analogt, när allt går att fixa i Photoshop? Det är den stora frågan.

Fast i en mästarens händer är inte verktygen avgörande, utan hantverksskickligheten. Den estetiska sidan av saken, eller vad vi nu ska kalla den är densamma, oavsett tekniska möjligheter, och kanske viss mån även begränsningar?

Besvara

2010-04-13 20:22   EGW

Tänk, jag har prövat Topaz Adjust, men jag gillade den inte något vidare. I och för sig ett kraftfullt program, men det åstadkom aldrig just det som jag själv ville ha. Det skulle ha varit kul att se dina bilder ovan före behandling med Adjust, kanske fick jag ompröva min inställning då. Ofta är det ju bakom spakarna som problemen sitter när det inte vill sig som man vill.

Christer Strömholms betydelse kan väl inte överskattas. Men tyvärr väcker inte hans bilder sådana känslor hos mig som jag gärna ser väckta (jag misstänker att han inte skulle ha blivit särskild förvånad av denna kommentar :-)).

Konst (och förstås foto) ska för mig vara upplyftande. Tur att man får välja själv vad man ska titta på.

Besvara

Svar från kreatören 2010-04-14 13:27

Hej Ernst,

Nu har jag lagt upp de obehandlade originalfilerna!

/Bernt

Svara

2010-04-14 19:49   EGW

Tack för de obehandlade bilderna, det ger en mycket bättre uppfattning av vad Adjust har åstadkommit. Visst är de behandlade bilderna skrovliga, men inte tycker jag det ser ut riktigt som ett naturligt korn.

Besvara